Pirates! PRS Medi & Vidomina

"Jag är Kiliah. Så nu vet du vem jag är." Hon lutacde sig tillbaka och slöt ögonen och suckade.
"Du får mer ledtrådar sen." Hon suckade när hon hörde skrik.
"Vad är det om nu?"

"Det är bara ditt namn. Var kommer du ifrån? Jag la märke till att du har en särskild accent. Du är inte härifrån, var är du ifrån?"
Han såg mot henne, men vände på huvudet då han också hörde ljudet av skrik. Ethan satte fart ner mot matsalen för att se efter vad det var som försiggick.

"Mer säger jag inte. Du kanske kan gissa?" Hon såg på honom och gick efter.

"Men sluta nu det blir inte bättre för att du super dig edig fr början av dagen. Låt flaskan vara." Mannen som suttit Kiliah sällskap höll en flaska med rom från en annan.
"Lägg av."

Ethan upptäckte männen redan onyktra. Han suckade högt och skakade på huvudet. "Hallå. Det är tidigt.", men istället för att tjafsa mot Ethan erbjöd de honom att smaka på den alkoholhaltiga drycken istället. "Här, var inte sån. Smaka.". Ethan ryckte på axlarna och slog sig ner bredvid de andra för att bli erbjuden ett glads med rom tillsammans med de andra ur besättningen. "Kom Kiliah, vill du också ha? Här, varsågod.". Ethann hällde upp i ett glas åt henne. "Kom, berätta mer om dig själv.". Han drog på ett leende och såg åt hennes håll. De andra männen stämde in med jubel och vissel när de fått syn på Kiliah i rummet.

Hon såg på honom och skakade på huvudet och suckade. Log sedan och lutade sig fram.
"Om ni gissar vart jag kommer ifrån så berättar jag vem jag är." Hon såg på dem och drog handen genom håret.
"Jag ska bara tvätta mig lite. Känner mig ganska stel."

Ethan och de andra visslade igen av jubel när hon berättat att hon skulle tvätta sig. Det var bilden av Kiliah. Ethan såg åt de andra. De hade varit på så många platser, men Ethan lyckades inte placera henne. "Jag vet inte.", sa han och de andra skrattade. Kanske för att Ethan visat sådant intresse av Kiliah, inte alls lika mycket som de andra. "Kom tillbaka snart!", ropade någon efter Kiliah och Ethan skrattade. Han smakade av romen och såg sedan upp mot taket, mot däck. De hade ett kurs mot grannön. Ännu en ö där de kunde sälja sina skatter för att på så sätt bli mer rika. Ethan log åt tanken.

Hon såg på en hink och ett rep och kastade ner hinken och fångade upp vatten och såg sig om innan hon hällde det över huvudet och började att tvåla in sig med någon slags tvål hon hittat intill spannen och hämtade mer vatten och hällde det över kroppen.
"Hur länge har du stått där?" Hon vände sig om och håret dröp av vattn och hon såg mot kapten John.

Kapten John hade lagt märke till Kiliah. Han hade inte gillat att hon kommit ombord på skeppet, då han tyckte att kvinnor på skepp medförde otur. Men något med Kiliah kändes bekant, vilket fick honom att känna nyfikenhet.
"Är det första gången du är på ett piratskepp?", sa han och lät lite stolt. Kapten gillade sitt skepp och besättning, det var inte konstigt. Han hade vigt sitt kiv åt piratlivet. Han svalde och sträckte på sig. "Männen verkar ha fattat ett tycke för dig, men vad har du egentligen för värde?".

"Nja kan man säga. " Hon ryckte på axlarna.
"Fem år sedan blev jag sold och fraktades bort av inte så trevliga män. Kunde varit pirater." Hon reste sig och kände hur klänningen dröp av fukt.
"Jag är en kvinna som vågar trotsa dem. Jag är deras dröm." Hon vände sig om och hennes hy hade blivit lite blek av kylan och hon såg på honom med sina isblå ögon.

"Så tråkigt att höra, madame.", sa kapten John och iakttog henne. "Säg mig.. var har jag sett dig förut? Du verkar då bekant på något sätt.". Han rynkade pannan och tog ett steg närmare henne för att få en bättre titt. "Hoppas att du har gjort dig bekväm här, du lär bli kvar här ett tag.". "Ethan verkar ha sett något i dig, något som jag inte märkt än..".