Ett nytt liv PRS Vidomina & Medi

Ruby log och skrattade medan hon masserade händerna.
"Om doktorn tror det så." Hon log och försökte få händerna att må bättre.

Alex vände sig om och log mot henne.
"Nja jag vet inte vad du kan göra. Kanske dekorera för middagen?" Han gick fram till henne och kysste henne ömt.
"Eller kanske hämta något?"

Mary smakade av såsen som hon precis gjort klart på spisen. "Mm, Ruby! Kom, du måste smaka på det här!". Hon lät exalterad och tog sen sked för att sätta liten klick av smeten på den. "Här!". Hon vände sig om och kupade sin fria hand under skedan för att undvika att det skulle falla på golvet.

Lisa besvarade Alexanders kyss och skrattade. "Vad var det?", sa hon och fnissade, men väntade inte på något svar tillbaka. "Javisst, jag dekorerar, då får jag något att göra.". Hon vände på sig för att lämna rummet och tågade ut mot matsalen för att leta rätt på de fina servetter hon sett i byrån inne i vardagsrummet.

"Ja, kanske.", sa Jules till Ruby och lämnade sedan rummet för att söka sig till övervåningen i huset.

Ruby tog emot skeden och smakade och log.
"Lite mer salt men inte mycket." Hon skrattade och reste sig.
"Jag har så ont i kroppen att jag har svårt att stå, gå och allt möjligt." Hon log ömt.

"Säg till om du vill ha hjälp älskling..." Alexander såg över axeln och suckade.
"Stakars mamma hon har jobbat så många dagar för hennes pressent. hon har överansträngt sig så hårt."

"Men Ruby, då. Vila.". Sa Mary och lade händerna på varsin sida om Rubys armar för att visa henne tillbaka till stolen. "Här, sitt nu, jag gör te åt dig. Ta det lugnt. Jules!". Hon höjde rösten efter Jules som snart hördes i trappan från övervåningen. "Ja?", svarade han när han kommit in i hallen och in i köket sedan. "Ge Ruby en av dina piller så att hon kan få slappna av och inte ha så ont. Så ska det inte vara, inte i det här huset.". Mary lät bestämd.
Jules såg mot Rubys håll. "Jag hämtar en tablett åt dig. Drick te. Jag kommer strax."
Mary kom fram med en tekopp åt henne. Jules försvann från rummet och kom strax tillbaka med en tablett i sin hand. "Här, svälj den. Det kommer att känna bättre. Göra det lugnare för dig.".

Hon skrattade och sjönk ner i stolen och såg på Mary och såg på koppen.
"Jag kan inte lyfta den. Det gör för ont."
Hon såg på Jules när han kom och suckade.
"Jag kan inte höja händerna över axlarna. Har svårt att ta piller. Därför fick jag sprutor." Hon såg på honom och sträckte fram handen.
"Men jag kan försöka ta den ändå." Hon log mjukt.

Caspian räckte sig över för att ta pillret i sitt grepp. "Jag hjälper dig.", sa han lugnt och tog pillret från Jules. Han gick till skåpet för att hämta ett glas och fyllde det. Sedan vände han sig om och kom tillbaka med pillret och glaset till Ruby. "Gapa.", sa han och satte pillret på hennes tunga. Sedan förde han glaset mot hennes mun och tippade det försiktigt för att hjälpa henne dricka av vätskan. "Det går bra.", sa Caspian lugnt och såg koncentrerad ut.

Hon såg på Caspian och log ömt mot honom. Gapade och kände pillret placeras mot hennes tunga. Hon kände smaken av vattnet och svalde snart ner det och nickade.
"Tack," hon log mot honom och såg lättad ut.
"Jag hoppas bara att hon tycker om den."

Caspian kysste sin frus panna och satte ner glaset på bordskivan bredvid henne. "Hon kommer att göra det.".

Mary viftade med händerna över spisen för att få ånga som kom från maten de tillagade. "Jag tror att det är klart nu. Har Lisa dukat klart?". Hon kikade mot Alex. "Lisa! Har du dukat klart?". Lisa ropade från matsalen, att ja, det hade hon. Mary log och klappade händerna. "Då! Är det mat.". Hon log mot Alex och snurrade runt mot Jules, Caspian och Ruby. Jules kom fram till Mary för att plocka kastrullerna som stod placerade på spisen bakom henne. "Jag tar den här.", sa han och Mary flyttade sig så att han kunde komma förbi. Sedan tog Mary med sig en annan för att sedan följa efter Jules in i matsalen.

"Bra..." Hon log mjukt och såg på honom och kände genast smärtan släppa och hon kunde lyfta handen för att ta mat.

Alexander hjälpte till och bära maten och satte sig intill Lisa och kysste hennes nacke.
"Älskar dig till ytan och tillbaka." viskade han ömt i hennes öra.

Jules och Mary satte sig till bords med de andra. "Varsågoda då", sa Mary och sträckte sig efter en skål med sallads för att sätta på sin tallrik. "Hoppas födelsedagsmaten ska smaka!", sa Mary och blinkade igen med ena ögat mot Lisa och Alex.

När Lisa hade känt Alex läppar mot sin nacke vällde en våg av kärlek och tacksamhet över henne. För att visa att hon hade hört Alex ord tog hon hans hand under bordet och kramade den. "Älskar dig.", mimade hon, utan att orden hördes. Sedan släppte hon taget och sträckte sig för att ta av maten. "Hoppas att det dyker upp någon sedan då.", sa Lisa och menade festen hon pratat om tidigare.