Forbidden love PRS Lupple och Emma07

Sienna log och skänklade på sitt sto att skritta intill honom, lyssnade och log.
"Verkligen? Det låter kul. Själv fullkomligt älskar jag att läsa", sade hon uppriktigt, hon hade själv aldrig skrivit särskilt mycket men älskade att läsa. Visserligen hade hon sagt det redan på balen, men det hade hon ingen större tanke på nu av någon anledning. Hon såg på honom och lade huvudet lite lätt på sned.
"Varför berättar du då för just mig?", frågade hon nyfiket, ännu med ett leende på läpparna. Hon kände sig glad - och smickrad - över att han berättat för just henne då, för något sade henne att han faktiskt menade lite allvar med det.

( HAHAH SKÄNKLADE HETER DET- glömde bort det helt och hållet så sjukt xd xd )

Edvard såg på henne och flinade till.
" Jo jag förstår det." Sa han ärligt och såg att hon nästan lyste upp när hon talade om läsning och hon hade nämnt det tidigare men han tänkte att det var något han inte behövde poängtera för henne.
" Du känns som en person jag kan lita på." Sa han ärligt och såg ut över vägen de red på och svängde av på en liten stig som ledde upp till skogen. En riktigt fin ridväg.
" Det kändes bara rätt att berätta för dig." Sa han ärligt och log mot henne.
Han var själv lite chockad över det han sa till henne och det han hade berättat men samtidigt de var ensamma. Att föra sig formellt och rätt och riktigt just i detta tillfället kändes inte som en speciellt viktigt sak att göra.

(Hahaha xD Sånt sitter som i ryggmärgen här efter att ha ridit i en massa år nu, ändå försvinner småsaker då och då, du ska höra mina förklaringar när jag har ridlektioner för syrran xD)

Sienna skrattade lätt till, såg på honom med ett nästan lite skamset - men brett - leende.
"Jag sade det redan på balen, inte sant?", frågade hon när hon nu insåg det, log utav hans ord. Att han redan trodde hon kunde lita på henne - vilket han också kunde - värmde faktiskt på ett förvånande sätt.
"Då kände du rätt, jag kommer inte skvallra till någon", sade hon med ett leende. Han var lätt att prata med, vilket han visserligen varit redan på balen, men här där de kunde vara mer informella framgick det allt mer och hon trivdes väldigt bra att umgås med honom.
"Jag är glad att du ville ha med mig på det här, du är väldigt trevligt sällskap", sade hon med ett leende - och snygg att se på dessutom, men det kändes lite väl informellt att säga.

( Ja men jag vet ju det, är också gammal hästtjej så jag vet ju så självklart vad det heter men så tappade jag det får ju nästan skämmas xd haha kan tänka mig att det är spännande )

Edvard nickade sakta åt henne.
"Du sa det på balen. Men det är okej- då vet jag att böcker är det man ska köpa till dig. "Flinade han men slutade sedan flina och log nästan tacksamt mot henne.
"Vilken tur. "Log han ärligt och såg på henne, hon var så makalös och han gillade det otroligt mycket.
"Vem skulle inte vilja ha med dig på en ridtur? " Frågade han lite retsamt, han kunde tänka sig att hon nog hade många friare runt sig. Som bara inväntade rätt tillfälle att starta något.
"Jag är tränad att vara trevlig. "Skojade han för att sedan bli mer allvarlig igen.
"Du är också otroligt trevligt sällskap Miss Hamgrind."Log han.

(Nice, red du på ridskola eller mer? Oja, hon har fått mycket konstiga beskrivningar xD)

Sienna skrattade till, förvånad över att han pratade på presenter. Planerade han redan att umgås mer med henne framöver, så pass som presenter?
"Så du planerar redan presenter? Det är ju riktigt smickrande", sade hon lite retsamt, med ett brett leende. Hon skrattade ännu en gång, ridturen - eller rättare sagt han - bjöd på många skratt vilket var väldigt uppskattat.
"Du skulle nog bli förvånad över den massan", sade hon retsamt, inte för att folk tyckte illa om henne utan bara att de nog inte fann henne särskilt intressant helt enkelt.
"Du bjuder ju på många skratt dessutom", sade hon med ett leende.

( Både ridskola och så hade ja häst ett tag eller ja en litten ponny (foderhäst), red från det jag var typ 5 år tills jag va typ 13-14 )

Edvard skrattade lågt.
"Man vet aldrig när en present kan komma tillhanda. " Log han ärligt och stannade till vid en väldigt vacker glänta och stannade hästen och skrattade lågt.
"Jag är glad över att jag kan få dig att le." Sa han ärligt och såg sig om i gläntan.
"Ska vi sitta av en stund eller fortsätta?" Frågade han nyfiket och såg på henne.

(Nice! Själv har jag ridit från och till hela livet men regelbundet de senaste 5-6 åren, i princip bara varit medryttare på en mängd olika hästar, just nu en ponny engelsk stil som är gammal elithoppare, och en nyinriden westernhäst som är min lilla älskling xD )

Sienna skrattade igen, humor hade han då sannerligen vilket var ett väldigt stort plus. Att hon bara tänkte på det viset fick henne nästan att rodna, han var faktiskt en Bulow och även om han visade intresse för henne tvivlade hon på att hans föräldrar höll med om den saken.
"Jag är glad över att få vara med dig", sade hon uppriktigt, nickade lite.
"Vi kan stanna här lite", sade hon, höll in henne för att sen hoppa av.

( Härligt alltså! Vill så tillbaka till hästarna men fan har inte tid alltså )

Edvard log och satt av även han och ledde hästen en bit längre in i gläntan och såg sedan på henne med ett brett leende.
"Jag brukade hänga här jämt och ständigt när jag var liten. När jag lyckades komma iväg. Älskade detta ställe. " Log han ärligt och såg sig omkring.
Det var fridfullt på nått sätt.
" Du nämnde att du gillade naturen så tänkte att jag skulle visa dig min favoritplats i naturen." Log han och såg mot henne. Insåg att han gick fort fram men han kunde inte hindra sig.

(Tiden är det värsta, har inte tid till allt det jag skulle vilja - hade jag fått bestämma hade jag varit i båda stallen varje dag men man ska ju hinna med studier, dans, jakt och allt på en och samma gång helst )

Sienna log och såg på honom medans hon lyssnade på vad han sade, var uppriktigt intresserad utav vad han hade att säga.
"Jag förstår dig, det är verkligen vackert här", svarade hon mjukt, följde med honom in dit och såg sig omkring. Det var väldigt fint, och hon kunde förstå varför han gillade det så.
"Tack", sade hon mjukt, tänkte definitivt komma hit mer framöver. Hon såg på honom och lade huvudet på sned.
"Varför ville du egentligen rida ut med mig och ta med mig hit? Jag har svårt att tro att du tar med alla damer du pratar med hit", sade hon, undrade varför han ville ta med just henne hit. Tyckte han hon verkade speciell, och i så fall varför?

Edvard studerade omgivningen en stund och studerade sedan henne och log svagt.
Det var en intressant fråga hon ställde, han la huvudet lite på snedden för att fundera ut ett lämpligt svar.
" Du får det att låta som jag talar med många damer. " Sa han och flinade lite. Klappade sin häst över halsen och såg på henne.
" Jag ville. " Sa han bara, för så enkelt var det. Han ville rida ut med henne, han ville ta med henne hit. Och han kunde uppenbarligen göra det.