Supernatural PRS wolfy och Emma07

Zach började tvivla allt mer på att han gjort rätt. Varför skulle han känna såhär ifall känslorna trots allt var besvarade? Ju mer han tänkte på det, desto mer verkade det som om han haft fel. Det stämde bara mer och mer att känslorna funnits där iallafall, bara att han inte velat erkänna det för sig själv. Ändå hade han gjort såhär, bara för att han inte kunde tänka efter ordentligt. Ärligt talat visste han inte riktigt vad han skulle göra nu - han ångrade sig, men samtidigt så ville han inte göra bort sig helt. Nej, något fick han allt försöka göra åtminstone. Han kunde först inte riktigt bestämma sig för ifall han skulle ringa eller gå dit, men bestämde sig till sist för att det var mer okänsligt att ringa så bar snart påväg hem intill henne istället. Efter en stund var han snart också framme, knackade på dörren.

Ellaria hade dragit upp benen i skräddarställning på soffan så länge medans hon väntade på hans svar, kollade på filmen han räckte fram innan han log och nickade lite.
"Den blir jättebra", sade hon, tog emot filmen för att gå fram och sätta på den. Snart hade hon också fått igång den, gick tillbaks till soffan där hon snodde åt sig ett chips innan hon återigen slog sig ner bredvid honom. Hon såg tyst på Chase, han var så vacker och hon skulle nog aldrig kunna se sig mätt på honom.

Väggarna i lägenheten var vita, dörrarna och fönsterkarmarna var målade svarta. För övrigt var det ganska öppet i lägenheten, med mysig inredning som hon noga valt ut för att skapa illusionen av hemkänsla. Något hon vid det här laget borde ha lärt sig var att hemma inte var en plats, det var en person eller personer man omgav sig med. Efter att ha stått lutad mot köksbänken en lång stund bestämde hon sig för att ta en snabb dusch. Därefter drog hon på sig ett par svarta byxor av silke, och ett grått linne. Det blonda håret var uppsatt i en slarvig knut på huvudet. Scar behövde inte ens försöka när det kom till hennes utseende, hon var naturligt en som kunde se hur trasig ut som helst bara för att skönheten inte gick att skrubba bort. Hon hade precis hunnit sätta sig ner på soffan igen då det knackade på dörren. Det irriterade henne något eftersom hon inte väntade på besök.
"Du," utbrast hon bara tyst då det visade sig vara Zach, "har det hänt något?" Hon antog att han var där av en orsak.


Chase riktade blicken mot Ellaria då han kände sig iakttagen. Det ryckte lite i hans mungipor, och den retsamma glimten tändes i hans ögon igen.
"Jag vet att jag är snygg, men försök koncentrera dig på filmen," uppmanade han henne med ett brett pojkaktigt flin, knäppte händerna bakom nacken. Han flackade en stund med blicken mellan teven och hans vän. "En bild räcker längre," tillade han sedan något roat. Vid det här laget borde hon vara van vid att han skämtade en hel del, och att hon inte skulle ta hans ord på allvar. Det trodde han visserligen inte att hon gjorde heller: han hade inte intrycket av henne att hon var så lätt att såra eller förolämpa. Eller så dolde hon det bara ytterst väl.

Det var först när hon öppnade dörren som Zach insåg att han inte hade en aning om vad han skulle säga. Han hade varit bestämd på att gå dit, men väl här så hade han inte mer plan än så. Men att se henne fick honom åtminstone mer säker på att han hade rätt i att han hade känslor för henne, nu visste han vad det var som bubblade inom honom när han såg på henne. Han skakade lite lätt på huvudet.
"Nej. Du, förlåt. Jag ljög innan", sade han, visste att hon skulle förstå vad han pratade om. För en gångs skull visste han inte riktigt vad han skulle säga, en väldigt ovan känsla för honom.


Ellaria slog bort blicken då hon blivit upptäckt, skrattade genast till av hans kommentar. Ännu en av de saker hon gillade med honom, han fick henne att skratta och var dessutom gullig när han var sådär pojkaktig. Hon flinade lite, armbågade lätt och retsamt till honom i sidan.
"Skryt lagom", sade hon roat, men drog blicken till filmen istället. Dock hade hon fortfarande ett roat leende på läpparna, skulle han nu retas så kunde hon lika gärna haka på. Hon flyttade på sig så hon istället satt lutad emot honom mer, med huvudet mot hans axel.
"Säg vad du vill, men kudde duger du åtminstone bra till", sade hon retsamt.

Scar blinkade några gånger med ögonen, visste inte vad han ville att hon skulle säga. Skulle hon vara ung och naiv skulle hon genast dra slutsatsen om att hennes känslor var besvarade, att han var där för att dra in henne i sina armar och ge henne en djup, passionerad kyss... Men Scar var inte naiv. Det lät för bra för att vara sant. Hans ord hade träffat henne hårdare än hon velat tro att var möjligt, och hon hade inte direkt några positiva förväntningar längre.
"Du ljög," upprepade hon bara och nickade lätt. Kanske han inte ens såg henne som en vän? Han hade bara lärt sig att... tolerera henne.


"Ouch, kudde?" upprepade han och grimsserade lätt, förde samtidigt upp handen till sitt hjärta som för att leka sårad.
"Är det så du ser på mig?" fortsatte han, lät underläppen dramatiskt darra till några gånger innan hna gav ifrån sig ett djupt skratt. Chase la en arm om henne och lutade sedan sitt huvud mot hennes, skulle bra kunna sitta så hela tiden som filmen pågick. Det var kanske inte den mest behagliga ställningen i sig, men han tyckte om värmen som spred sig inom honom då han satt henne så nära som han gjorde nu.

Zach såg på henne, nu inte alls lika självsäker som han brukade vara utan blicken han gav henne var snarare helt annorlunda. Snarare sorgsen, ledsen för att han hade sårat henne. En del av honom ville bara dra in henne i en kyss, men han visste inte om det skulle vara välkommet.
"Ja, jag var väl för feg för att säga att jag gillar dig också", sade han, för det var sanningen. Även om han inte velat erkänna det för sig själv först.

Ellaria skrattade till igen, gosade bara in sig bättre istället. Det var under ursäkten att hon retades med honom, men sanningen var snarare någon annan.
"Oja, en alldeles perfekt kudde dessutom", svarade hon retsamt, med ett lite busigt leende mot honom. Leendet förändrades dock till nöjt istället då han lade armen om henne, var minst sagt nöjd där i hans famn. Hon önskade nästan att filmen aldrig skulle ta slut, för han ville aldrig ur hans famn igen.

Hon studerade honom med en allvarlig blick innan hon tillät sig att le lite. Därefter öppnade hon dörren ordentligt så att han skulle kunna komma in.
"Det är nog första gången jag hör dig prata om dig själv som feg," kommenterade hon och låste dörren igen. Det var faktiskt konstigt att höra orden lämna hans läppar, det var knappast något hon ofta skulle få höra så det här var en stund hon länge skulle komma ihåg.


"Bara för den här gången dock, annars kommer jag känna mig utnyttjad," flinade han svagt, kramade lätt om hennes arm med sin stora hand. Att sitta så som de gjorde nu flera gånger skulle han inte säga nej till. Chase hade fortfarande inte erkänt sina känslor för sig själv, men han såg definitivt inte längre Ellaria enbart som en vän. Hon var så mycket mer.

Zacharias slappnade till sist av mer då hon log lite, besvarade leendet lite innan han klev in i hallen. Det ryckte dock mer i mungiporna på honom av hennes kommentar, det var ju långt ifrån typiskt honom att låta så. Tvärtom tog han väl snarare chanserna han fick att få det att låta som tvärtom.
"Och antagligen den enda", sade han lite retsamt, där var hans mer vanliga och retsamma sida tillbaks igen. Han såg tyst på henne, tvekade lite lätt. Skulle han våga närma sig henne? Han ville desperat det, men visste inte riktigt om det skulle vara välkomnat. Men trots allt så verkade hon ändå ha förlåtit honom lite och ändå släppt in honom, så då borde det väl också gå bra. Kanske iallafall, så det var väl värt ett försök. Han klev därför något närmare henne istället, ville åtminstone se hur hon reagerade på det.

Ellaria skrattade till igen, flinade retsamt upp emot honom.
"Jaså? Vad ska jag göra för att du inte ska känna dig utnyttjad då?", svarade hon roat, blev genast varm i hela kroppen då hon kände hur han kramade om hennes arm. Hon lät blicken vandra över hans ansikte igen, som hon fastnat så för. Tänk vad hennes tankar om honom förändrats. Från början hade han varit en bra vän, men nu var hennes känslor kring honom verkligen något helt annat.

Scar himlade lite med ögonen då han menade att det här förmodligen också var den enda gången hon skulle höra honom prata om sig själv som om han vore feg. Det var inte omöjligt att det skulle ske i framtiden också. Sakta men säkert hade de ju börjat visa varandra sina sårbara sidor av sig själva, det hade varit ett stort steg för henne att ta att erkänna sina känslor för honom. Då han närmade sig henne något stod hon stilla, inte helt säker på vad han tänkte göra men hon kände sig inte obekväm av hans närmande och kände därför inget behov av att resa sina försvarsmurar.


"Det är för mig att veta och dig att lista ut," svarade han med en lurig blick. Hans lediga hand letade sig mot skålen med chips för att ta för sig en näve. Han var egentligen inte mycket för snacks men alltid nu och då var det trevligt att mumsa lite. Speciellt eftersom Ellaria ändå gjort sig besvär med att köpa och duka fram. Då skulle det vara oartigt att inte ta för sig av något alls. Chase vred lite på huvudet så att hans näsa nuddade vid hennes hår, andades in den goda doften. Det var en härlig doft som han inte kunde få nog av.

Zacharias var lite tveksam till vad han egentligen skulle göra, men nu när han stod såhär nära så kunde han plötsligt inte längre tänka på nåt annat än henne. Han hade aldrig varit särskilt bra på att behärska sig vad det än handlade om, och när hon var så nära och så otroligt lockande så fick det väl gå hur hon än reagerade, för utan ett ord närmade han sig den sista biten för att kyssa henne. Det var väl lite hur han var, ganska instinktiv och gick nästan alltid på känslan så det här var inget undantag på det viset.

Ellaria skrattade till lite, såg på honom med ett roat leende. Man hade åtminstone aldrig tråkigt när hon var med honom, det var något som var säkert.
"Jaså? Hade ju varit bra med en ledtråd åtminstone, för det här är definitivt något jag kan vänja mig vid", sade hon retsamt. Hon log mjukt och rös till då hon kände hur nära han var, lutade huvudet helt emot hans axel och vred lite på det så att hon fick ansiktet mer mot hans hals.

Vem som helst med övernaturligt luktsinne kunde väl känna åtrån som praktiskt taget skrek om dem båda. Eller åtminstone Scarlett. I vanliga fall skulle hon ge sig en rejäl utskällning för att hon ens tillät sig att känna på det här sättet, men nu kunde hon faktiskt inte bry sig mindre. Med lätt särade läppar såg hon upp på honom under sina mörka ögonfransar, slöt halvt ögonen då hon kände hans läppar nudda vid hennes i en kyss. Det här var faktiskt ett ögonblick, hur löjligt det än lät, som hon hade funderat på och drömt om. Hon hade under en tid funderat på hur det skulle kännas att få kyssa honom, och nu när hon gjorde det kunde hon inte säga annat än att det var en alldeles exceptionell känsla.


"Då är det nog något annat du får vänja dig vid också." Chase lutade huvudet en aning bakåt så han kände soffans nackstöd ta emot, slöt sedan ögonen och snarkade högljutt en stund. Därefter gav han ifrån sig ett lågt skratt. Så högt snarkade han inte vanligtvis, han visste inte ens om han snarkade över huvud taget, utan det var bara för att retas lite med Ellaria. Hon hade ju god humor och tog inte saker så lätt på allvar. Vilket var skön omväxling för vissa människor hade verkligen inget skinn på näsan kändes det som, utan man behövde trampa på tårna omkring dem. Inte Chase dock: han sa för det mesta allting rakt ut bara. Det skulle inte skada honom att tänka efter lite först.