Vampire roll rollspelargärna och Emma07

Nate log emot henne, beundrade hur otroligt söt hon var där hon satt. Han tvingade tillbaks tankarna till vad han höll på med, ställde snart ner ett glas vid hennes sida.
"Det är ifrån rådjur", sade han, granskade henne.
"Nåt mer du undrar?", frågade han, ville ju hjälpa till så mycket som möjligt.

Hon såg tvekande på blodet, det såg inte speciellt gott ut. Hon slöt ögonen innan hon tog en klunk av blodet, törsten började direkt slockna och hon drack snabbt upp hela glaset.
- herregud, det funka sa hon och såg på honom med ett leende. Hon drog mjukt in honom i en kram.
- tack för att du vill hjälpa mig sa hon tyst.

Nate log tillbaks mot henne, blev rätt förvånad över kramen men kramade om henne utan en sekunds tvekan. Kramen fick honom att bli alldeles varm och pirrig i hela kroppen, och ännu mer övertygad om att han hade haft rätt tidigare om den där instinkten om att hon var den rätta.
"Jag hjälper dig mer än gärna", svarade han mjukt, tvekade lite. Antagligen skulle hon tro att han var galen ifall han berättade om sina känslor. Men hon hade ju faktiskt tagit det rätt bra att de båda var vampyrer, så då kanske hon inte skulle reagera så dåligt ändå? Men hon hade ju faktiskt en pojkvän tydligen, så då skulle hon ju knappast bli glad heller att höra om att Nate gillade henne.
"Jag pratade ju lite om instinkter och så förut. Vi har också instinkter att när vi möter den vi är menade att dela livet med, så känner vi det på oss och det blir som en blixtförälskelse", förklarade han. Det var ju ganska neutralt, där kunde han komma undan med att han bara förklarade instinkter.

Hon hörde vad han sa och nickade sakta. Var det vad hon kände just nu? Hon måste ta reda på mer.
- och hur vet man att man är det då? Brukar båda känna likadant eller är det bara en som känner så? Frågade hon.

Nate lyssnade, tvekade återigen något innan han svarade. Han hade aldrig varit särskilt insatt i det, utan bara hört snabbt om att det hände då och då.
"Jag vet inte jättemycket om det. Men man blir som kär direkt, man bara vet att det är den personen man vill leva med. Jag tror iallafall att båda känner likadant", sade han, undrade för sig själv varför hon frågade så mycket. Vågade han hoppas på att hon kanske kände likadant? Han log litet mot henne.
"Men i det här fallet beror det nog på vad du känner", sade han, med en menande blick emot henne och fick bara hoppas att hon förstod vad han kände för henne.

Hon såg upp på honom, han måste känna som henne. Jaja hon fick ta en chansning även om det gick åt skogen. Hon la försiktigt händerna på hans bröstkorg och kysste hans läppar mjukt.

Av alla sätt han hade kunnat tänka sig att hon skulle reagera, så hade han verkligen inte trott det här. Han hade snarare räknat med att hon skulle avfärda honom och kalla honom tokig. Han besvarade kyssen, som fick varenda annan tanke i huvudet att helt försvinna för stunden, och lade försiktigt händerna mot hennes rygg.

Hon avslutade mjukt kyssen och lutade huvudet lätt mot hans bröstkorg.
- jag antar att det betyder att du gillar mig också? Sa hon med ett litet skratt och såg upp på honom. Han såg så bra ut och känslorna bara bubblade när hon såg på honom.

Nate skrattade till, kramade om henne och njöt av den härliga doften ifrån hennes hår. Hennes skratt var ett fantastiskt ljud.
"Definitivt", höll han med henne med ett leende.

- men allt det här är ju helt sjukt. Vad har vi känt varandra i typ 1 timme? Sa hon och såg mot klockan. Hon såg då att klockan hade blivit ganska mycket.
- får jag sova här inatt? Frågade Maya och lekte med hans tröja.