[PRS] Theida & yehet

"Jag leker, vad ser det ut som?" frågar Anthony med en stor gäspning. "Jag tror jag behöver gå och lägga mig tidigare ikväll... vill inte du bära mig?" undrar sjuttonåringen och sträcker ut sina armar för att sedan ställa sig upp från den väl använda gungan.

Ray kollar på Anthony.
"bära dig? pff, glöm det. Bär dig själv" svarar han skämtsamt och reser sig upp från sin egen gunga.

Anthony himlar enkelt med huvudet innan han hoppar över det lilla staketet för att fortsätta ner mot Rays hus.
"Vad är det för roligt med det? Mycket mysigare om du bär mig," säger han tillslut.

Ray följer efter Anthony över staketet och fortsätter gå mot sin lilla lägenhet som bara ligger en liten bit därifrån dom är just nu. Han sparkar lite på en sten så den rullar framåt.
"Mysigt?" Flinar han frågande."Vi är faktiskt inte på någon date. Jag tänker inte bära dig, du är dessutom säkert jättetung. Jag kommer ju fan trilla omkull." säger han med ett svagt leende på läpparna.

Anthonys leende försvinner en aning, det borde inte göra så ont som det gör. Han vet mycket väl att de inte är på en dejt, kom igen, Ray är bara en barndomskompis.. Men ändå får den längre en klump i magen.
"Jag sa aldrig heller att vi är på en dejt, där misstolkade du mig lite," han försöker att skämta tillbaka. "Och varför skulle jag vara jättetung?"

"Men du är ju så lång" svarar han, fortfarande leende.
De närmar sig Rays lägenhet nu och precis som vanligt stoppar han ned handen i fickan för att dubbelkolla så att hans nycklar är med. Men han kan inte känna nycklarna i fickan. Lite smått stressat känner han efter i både fram- och bakfickorna på sina byxor, och även fickorna på sin hoodie. Han stannar upp när han inser att nycklarna verkligen inte är där.
"..Fan, jag kan inte hitta mina nycklar" Suckar Ray.

Ett flin sprider sig över Anthonys ansikte och han skakar roat på huvudet.
"Hur dålig kan man va?" skämtar han och lutar sig mot väggen bredvid dörren. "Det här är en av anledningarna till att jag borde ha en extra nyckel till ditt skåp, jag är mycket bättre på att hålla koll på småsaker," let han skämtsamt.

"Vafan förlåt då" Suckar Ray. "jag får väl fixa en extranyckel".
"Men jag kan ju försöka bryta mig in genom brevlådan. Eller så får jag bara sova på en parkbänk helt enkelt, det är okej för mig" säger han leende och menar allvar.

Anthony rynkar på huvudet och skakar på huvudet återigen, men inte lika roat den här gången.
"Du kan sova hos mig, eller det kanske blir för mysigt för dig," berättar den längre med ett enkelt flin på läpparna innan han börjar röra på sina ben igen, ner för trappen.

Ray ler lite åt Anthonys kommentar.
"Aa, det blir nog lite för mysigt för mig" skämtar han. "Men det ju låter i alla fall bättre än en parkbänk antar jag". Han följer efter Anthony ned för trappan och börjar gå tillbaka mot hans hus.