PRS kickin' it

Kimberly

Jag rycker på axlarna och tittar upp på Ben.
"Det borde väl finnas ett gästrum? Alla dessa rum kan ju inte vara toaletter", flinar jag och Ben himlar med ögonen. "Vad vet du, de kanske har extrema gaser", inflikar han och jag fnissar.
"Är du klar?", frågar jag och Ben nickar. Jag tar upp mina kläder från golvet och öppnar dörren. Halvvägs ut så stannar jag upp och vänder mig om mot Ben.
"Mina föräldrar vet inte var jag är", suckar jag och drar upp mobilen för att skicka iväg ett sms.
"Tror du att de går med på att låta dig sova hos en random kille som de aldrig träffat?", frågar han och höjer på ena ögonbrynet.
"Jag skriver bara att du är med", säger jag avfärdande och skickar iväg sms:et, därefter så stänger jag av mobilen för att undvika eventuella protester från mina föräldrar. "Klart", säger jag och fortsätter gå mot Jacks rum.

När vi kommer in i rummet så har killarna redan bytt och och ställt upp tre stycken luftmadrasser på golvet. Jag kastar ner mina kläder vid sidan om en utav de.
"Den här är min", konstaterar jag och slänger mig på den mjuka madrassen. Den knarrar till när jag vrider på mig och jag trycker ner en suck. Jack slänger sig på sin stora, mjuka och icke-låtande dubbelsäng. Colin och Ben lade sig på sina madrasser och även de lät som en döende kattunge.
"Ja...", mumlar Jack med skratten i halsen. "Sov så gott". Han släcker lampan och lägger sig till rätta. Jag försöker vrida på mig så ljudlöst som möjligt, men det är i princip omöjligt. Vilket tydligen Colin också tycker, då han reser sig upp och tänder lampan.
"Jag lägger mig i mitt rum", säger han och öppnar dörren och försvinner ut i mörkret. Jag sätter mig upp på min madrass och tittar frågande på Jack.
"Har han ett eget rum i ert hus?", frågar jag och höjer på ögonbrynen.
"Ja, eh, han sover här ibland", säger han avfärdande och släcker lampan återigen. Jag lägger mig ner och försöker lägga mig till rätta, men madrassen gör mer ljud än min rökande morfar under ett gympass. Jag sätter mig upp igen och tittar på både Ben och Jack i mörkret.
"Det här går inte, madrassen låter så fort jag rör ett finger!", utbrister jag och kastar upp armarna i luften, inte för att de kan se det i mörkret.
"Det är madrassen, min eller Colins säng", säger Jack sömnigt. Jag blänger surt på honom och vänder mig mot Ben för att få lite stöd.
"Gör det bara", suckar han och jag tittar förnärmat bort.
"Jag tänker inte lägga mig i en främlings säng", säger jag bestämt och Jack skrattar till. "Lägg dig du i Colins säng om det nu är så enkelt"
"Visst", suckar Ben, tar sina saker och går ut ur rummet. Jack kan inte hålla sig för skratt utan frustar till i det mörka rummet. Jag känner hur rodnaden stiger, men reser mig ändå och sätter mig på kanten av sängen, så långt bort från Jack som är möjligt.
"Jag bits inte vet du", säger han och klappar på sängen bredvid sig. Jag suckar och drar mig långsamt mot hans arm och lägger mig ner. Jag känner hans andetag mot min axel när han vänder sig mot mig.
"Godnatt", mumlar han och jag slappnar av en aning.
"Godnatt", viskar jag och lägger mig till rätta.

Ben

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte själv blev förvånad, en klarvaken Ben skulle aldrig gå för att sova i samma säng som en främling, oavsett hur obekväm luftmadrassen än är. Men det är det stigande behovet av att sova som talar åt mig, och jag ångrar inte beslutet, inte egentligen.
Det tar ett tag för mig att lista ut vart Colins rum är, det finns oändligt många rum i huset, men tillslut hittar jag rätt. Handtaget är inte uppdraget helt, vilket jag har en tendens att irritera mig på, men eftersom att jag är trött nog orkar jag inte påpeka det. Det finns även en chans att jag väcker en sur zombie om jag öppnar munnen. Golvet är svalt emot mina fötter när jag stiger in, jag antar att fönstret har varit öppet länge. Dörren stänger jag helt.
"Du ser ut som en pingvin," påpekar en röst, vilket får mig att nästan skrika till. Med täcket som omringar min kropp från huvud till lilltå försöker jag komma fram till sängen som jag ska sova på.
"Jag kan inte ro för det, det är kallt," suckar jag fram och ser hur den längre makar lite på sig så att jag ska få plats bredvid honom. Jag sjunker ner mot den mjuka madrassen och puffar till de en aning ner plattade kuddarna.
"Älskling, vi bor i Kalifornien, om du tycker att det här är kallt så tycker jag synd om dig," smeknamnet får mig att rodna kraftigt, vilket gör att jag vill tacka gudarna för mörkret extra mycket. Älskling är något jag inte blivit kallad på länge.
"Du har ingenting emot att jag sover här va?" frågar jag sömnigt, jag har inte någon lust alls att påpeka något om det Colin nyss sagt. Om han får reda på att smeknamnet får mig irriterad, och generad, så skulle han aldrig sluta.
"Nej, det är lite svalt, jag skulle behöva mer värme, vilket jag får med två täcken," även om det är mörkt kan jag se hur ett flin gör sin väg upp över hans ansikte.
"Älskling, vi bo-" ett pekfinger dyker upp framför min mun i mitt försök att upprepa det han nyss sagt.
"Scch, det är bara okej för mig att kalla dig älskling, understood?" Colin verkar inte riktigt vänta på ett svar, eftersom att han låter sin hand falla ner mot min axel, för att sedan göra sin väg mot min midja. Jag är precis på väg att skrika på Kimberly, eftersom att tanken att vi just blivit kidnappade attackerade min hjärna, men han hyschar till ännu en gång. "Sluta vara en dramaqueen, jag gillar bara att krama om något när jag sover. Det är ditt fel att du la dig här."
Jag granskar Colins slutna ögonlock och ler till tanken försvinner med det samma. Killen som fått mig att vilja dunka huvudet i väggen av irritation, ser nu inte alls särskilt dryg eller arrogant ut. Bara lugn, som ett litet barn.

Kimberly

Jack ligger vänd mot mig, med ögonen stängda. Han ser så fridfull ut när han ligger där, inte alls som en dåre som tidigare kört över mig med en skateboard. Jag ler för mig själv medan jag försöker lägga kudden rätt. Jag vänder och vrider på mig utan att riktigt bli nöjd. Efter en stund suckar Jack högt och lägger armen på vad han säkert trodde var min axel, men han missade med några centimeter.
"Öh, oj", får han fram och drar fumligt bort handen. Jag känner hur kinderna hettar och biter mig i tungan för att inte börja fnissa. Jag tar ett djupt andetag, som jag sedan kommer på att Jack kan misstolka, och harklar mig generat.
"Det är ingen fara", säger jag och märker hur kinderna blir ännu varmare. "Fråga nästa gång bara", lägger jag till och slår mig sedan för munnen när jag kommer på vad jag sa. Kinderna blir, om möjligt, ännu hetare. Jack skrattar till och lägger handen på min kind, så att jag vänder mig mot honom.
"You wish", viskar han och jag känner hans andedräkt mot mina läppar. Jag känner hur hjärtat slår snabbt och hårt, men jag ignorerar det. Just när jag blundar för att möta honom, så knackar det på dörren. Vi båda flyger åt varsitt håll, vilket resulterar i att jag ramlar ner på golvet. Ett litet huvud kikar in och kisar mot oss.
"Jack? Jackey?", hans mamma viskar och fnissar till när hon ser mitt huvud sticka upp. "Åh, jag förstår", säger hon bara och stänger dörren. Jack slänger sig ner på sängen igen och drar ett djupt andetag.
"Hon är lite på", säger han ursäktande. Jag reser mig upp för att lägga mig i sängen igen samtidigt som jag höjer ett ögonbryn.
"Det menar du inte?", fnissar jag och lägger mig ner, med huvudet precis intill hans axel.

Ben

"Hade du tänkt stirra på mig hela kvällen?" hör jag en trött röst säga mot min kind. Utan att svara på den ställda frågan så sluter jag ögonlocken och griper försiktigt tag i Colins tröja under täcket. Sömnen drar ner mig på nytt, och nu är det ingen luftmadrass som stör mig. Jag känner hans brännande blick mot mitt ansikte, men bestämmer sig för att inte säga något mer, utan låter mig somna tätt intill honom.

Morgonen där på så väcks jag av ett slag i ansiktet. Förvirrat sätter jag mig upp och blinkar några gånger för att kunna se klart och tydligt. Ögonen dunkar av den lilla mängden sömn de fått, då det blivit allt för varmt i under nattens gång. Efter en liten stund får jag syn på vad som väckt mig, Colin ligger utsträckt på sängen med tysta snarkningar flyr från hans mun. Jag bryr mig inte riktigt om att titta på hur mycket klockan är, eftersom att skolan helt försvunnit ur min hjärna, utan lägger mig så att hans arm klamrar fast sig vid mina axlar. Han mumlar till lite, innan han vänder på sig så att hans andra arm finner min midja. I tystnad låter jag min blick glida från den lilla rynkan mellan hans ögonbryn, till den svagt rosa färgen på hans kinder. För en dag sedan skulle jag aldrig ha tänkt tanken att ligga så här tätt intill någon, framförallt inte en främling.

Kimberly

Jag känner solljuset mot mina ögonlock och blinkar till. Natten gick ovanligt fort, det känns som att jag inte har sovit alls. Jag vänder mig mot Jack och ser att han fortfarande sover. Jag kollar på digitalklockan som står på nattduksbordet och suckar ljudligt. 06:29, om en halvtimme skulle de andra vakna och sätta igång med sin dag. Jag försöker blunda, men ljuset som sipprar in från springan mellan rullgardinen och kanten på fönstret stör mig. Jag suckar återigen och sätter mig upp. Jack mumlar till och vänder sig om, vilket får mig att le. Han är ganska söt när han sover... tänker jag och biter mig i kinden för att inte fnissa. Jösses vad är det med mig? Jag ruskar på huvudet och reser mig ur sängen. Mina kläder ligger i min skolväska tillsammans med min mobil, så jag tar den och tassar försiktigt bort till toaletten.

Återigen blir jag förbluffad av hur stort badrummet faktiskt är, det är som ett helt rum. Jag slänger upp väskan på toalettlocket och drar upp mina kläder från gårdagen. Förhoppningsvis hinner jag hem och byta om innan skolan. Som tur är så har jag dock en borste och en liten sminkväska med mig överallt, eftersom att det ofta händer att jag stannar kvar hos Ben på kvällarna. Jag tar upp necessären och drar upp en maskara, ett läppglans och en ögonbrynspenna. Det är i princip allt jag använder, allt annat är alldeles för komplicerat.

När jag har gjort mig iordning så gott det går så ser jag mig om i rummet på jakt efter munskölj, eftersom att jag inte har någon tandborste. En familj som är så noga med renlighet och städning borde väl ha samma tankar om munhygien? Jag rotar igenom ett skåp och hittar till slut det jag söker. Just när jag är klar med allt så hör jag en försiktig knackning på dörren. Jag slänger upp väskan på axeln och öppnar dörren för att se en trött Ben framför mig.
"Godmorgon", viskar jag och backar för att han ska få komma in.

Ben

Det är inte förrän jag hör ett antal plingande ljud på min mobil som jag väcks från min min egna lilla värld. Jag tvingar bort min blick från den sovande sjuttonåringen bredvid mig och sträcker mig efter min mobil, ett antal notifications lyser upp, men jag bestämmer mig för att ignorera dem för tillfället och göra mig i ordning istället. Jag slingrar mig ur Colins starka armar och får upp min väska med en enkel handgest från golvet. Mina ben drar för mig till badrummet vi varit i kvällen innan och finner Kim redan där.
"Godmorgon," hör jag henne viska och jag tillåter mig själv att gå in till badrummet.
"Godmorgon," ler jag och sträcker försiktigt på mina armar. "Hur var det att sova bredvid Jack?" egentligen är jag alldeles för trött för att reta henne, men jag försöker fortfarande förstå vad det är som hänt under natten.
"Hur var det att sova bredvid Colin?" skjuter hon tillbaka, dissade min fråga totalt. Min väska faller ner mot golvet medan jag läser på alla olika shampoo och balsam flaskor som står uppstaplade efter varandra, det måste finnas något jag kan använda.
"Hmh.." börjar jag och bestämmer mig för att ta de persika doftande flaskorna. Jag börjar sedan rota efter en body lotion, visst så kanske Jack inte är mycket för hygien, vad vet jag, men hans mamma verkar vara det, så något måste hon ha. Det är inte trespassing, Jacks mamma förstår säkert. Jag gör en mental anteckning att lägga ner min lotion med körsbärsdoft i väskan. Efter en liten stunds letande hittar jag en med ananasdoft. "Det var.. mysigt, minst sagt," jag tänker inte riktigt på vad det är jag säger, men det är i alla fall sanningen. Kläderna från gårdagen, de slitna jeansen och den svarta tröjan, hänger jag upp på bänken i badrummet.

Kimberly

Jag sätter mig på toalettlocket och dinglar med benen medan jag noga granskar Bens ansiktsuttryck. Jag försöker hitta svaret på frågan jag egentligen vill ställa, men det är förgäves.
"Så... Sov du bra?", jag försöker komma på olika sätt att fråga vad som hade hänt inatt utan att skrika "KNULLADE NI" i min väns trötta ansikte. Men han verkar varken förstå vinken eller bry sig så mycket, så jag skakar på huvudet och tar upp min mobil för att kolla om mina föräldrar svarat på mitt sms från gårdagen medan Ben hoppar in i duschen. Jag upptäcker, till min förtvivlan, att jag har både missade samtal och ett antal sms. Jag suckar högt vilket får Ben att titta ut och se frågande på mig med schampoo rinnande nerför ansiktet. Jag skakar på huvudet och håller upp mobilen.
"De kan aldrig ge sig", suckar jag och han ser förstående på mig, men med en glimt av ironi i ögonen. Jag rynkar på ögonbrynen och tittar forskande på honom. "Vadå?"
"Alltså, inte för att jag är på deras sida, men du skulle lika gärna kunna ha ljugit om vart du var och med vem. Du skulle kunna ligga bakfull i ett dike nu", Ben höjer på ögonbrynen och ser menande på mig. Jag släpper ut en trött suck och nickar förstrött.
"Sant, men de borde väl kunna lita på dig", muttrar jag och återgår till att kolla igenom de dussin sms jag fått under nattens gång.

Ben

"Jag vet inte om de gör det sedan jag spydde på er matta," berättar jag med ett flin på läpparna. Minnet är fortfarande färskt i min hjärna. "Din mamma frågade om jag var gravid, och din pappa trodde nästan att min brorsa gett oss alkohol."
"Men du var bara magsjuk efter pannkakorna vi åt i stan," skrattar Kim och nickar roat på huvudet. Jag har alltid ogillat pannkakor, förstår inte varför jag bestämde mig för att äta dem då. "Det tog lite tid att övertala dem." Efter en liten stunds snackande om hur dumma Kimberlys föräldrar var vid det tillfället - de hade antagligen haft för mycket att dricka själva, - så hör vi en hård knackning på dörren. De slitna jeansen och den svarta pösiga t-shirten har jag hunnit få på mig och dörren öppnas. En trött Jack kikar in och blinkar några gånger, som att han behöver bearbeta allting omkring sig.
"Öh, eh.. ä- är ni hungriga?" frågar han medan han kisar mot oss. Den där killen ser helt hög ut. Jag vänder min blick mot min vän och fnissar till.
"Jack, vi båda vet att du inte är någon morgonperson, du skämmer ut dig själv," hör jag Colin säga i bakgrunden och Jacks lilla huvud försvinner från dörröppningen.

Kimberly

Jag känner hur kinderna hettar och vänder mig snabbt om för att plocka upp min väska från golvet.
"Vad har ni att bjuda på?", frågar Ben och Colin höjer på ögonbrynen och jag tycker mig se att han blinkar med ena ögat. Jag fnissar till och puffar till Ben på armen när jag går ut från badrummet.
"Det finns nog nybakat bröd, mamma brukar alltid...", Jack avbryter sig och tittar generat ner i golvet. "Alltså, hon är lite mycket ibland"
"Jag klagar inte", Colin vänder sig om och börjar gå nerför trappan. Jack rycker på axlarna och följer med han också. Jag blir kvar ståendes framför Ben som plockar ihop sina saker som han har spridit ut över badrummet.
"Ska vi äta här eller hemma?", frågar jag och han rycker på axlarna.
"Hur ska vi komma hem?", suckar han och nickar ut mot trottoaren där hans (Felix's) bil står. Jag suckar och börjar gå ner mot köket.

När jag kommer in i matsalen så möts jag av en välbekant doft. Min mamma brukade baka när jag var mindre, men hon slutade med det när hon bytte jobb och var tvungen att gå upp tidigare. Jag sätter mig ner på en stol, mitt emot Jack, och tar upp ett bröd och lägger det på assietten framför mig. Ben kommer inte långt efter mig och sätter sig på stolen bredvid. Just då kommer Mrs Brewer in i rummet.
"Åh godmorgon turturduvor", säger hon glatt och lägger en hand på Jacks axel. "Fick ni någon sömn alls inatt?"
"Mamma, snälla...", Jack tittar generat upp på sin mamma och Colin försöker dölja ett skratt genom att ta en tugga bröd.
"Och Colin, älskling, jag är så glad att du äntligen har hittat någon", säger Mrs Brewer och blinkar mot Ben, som tappar brödet rakt ner i tekoppen.
"Nej alltså...", börjar Ben förklara men blir avbruten av Colin.
"Det är inte officiellt än", flinar Colin och gör pussljud med munnen. Jag kan inte hålla mig för skratt och försöker hosta för att dölja det, men misslyckas totalt.

Efter en ganska tyst frukost så vänder jag mig mot Ben och suckar ljudligt. Igen.
"Kim, vad ska du klaga om nu då?", Ben himlar med ögonen och vänder sig sedan mot mig.
"Jag klagar inte! Jag bara... konstaterar att det är dåligt", säger jag och trutar med munnen.
"Och vad är det du konstaterar?", Jack inbjuder sig själv in i konversationen och jag blinkar med ögonen och putar med läppen.
"Att jag kommer få ha samma kläder de två första dagarna i skolan", jag suckar dramatiskt, igen, och lägger handen på pannan.
"Vi skulle kunna ta min bil", Jack tittar på oss alla och jag stannar upp mitt i ännu en suck och stirrar på honom.
"DIN bil?"

Ben

Mina kinder är alldeles högröda nästintill hela morgonen. Först så blinkar den där lilla jäveln mot mig, och sen så säger han att vårt förhållande inte är officiellt än. Förhållandet är none existent. Men jag hade inte förmågan att säga någonting, eftersom att jag var såpass generad som jag var. Colin är en riktig flirt, vilket jag ogillar starkt.

"Varför i helvete åker du skateboard till skolan om du har en bil?" frågar Kim som står chockat bredvid mig.
"Varför erbjöd du dig inte att skjutsa oss igår kväll?" frågar jag medan vi alla rör oss ut tillsammans mot deras stora garage.
"Det var sent," säger Jack med en sån bra duh-ton på rösten som han kan. Jag lägger armarna i kors och Kim släpper ut sig ännu en suck. Hon är verkligen ett suck-monster. "Och jag åker skateboard för att jag tycker om det mycket mer."
"Och det var bara inte så att du ville att de skulle stanna kvar Jack?" frågar Colin som hjälper sin vän att få upp garagedörren. "Så att du skulle få lilla Miss Perfect här att sova bredvid dig?" en stark rodnad sprider sig runt både Jack och Kims ansikten. När dörren åker upp, dyker en bmv 6x upp framför våra ögon.
"Herre min gud, Shotgun!" utropar Kim och kutar upp till dörren innan jag ens dragit på mig mina skor.
"Du får inte sno min plats!" ropar Colin som ser ner på mig, innan han rör sig mot garaget.
"Äsch, du vill väl sitta bredvid Bennie här, så det borde väl inte spela någon roll?" muttrar hon och slänger sig ner i framsätet medan Jack kollar på dem med en rynka mellan ögonbrynen. Colin rycker på axlarna.
"Fair enough," säger han och nickar mot mig. "Komsi komsi Ben." Jag tittar förstrött på min bästa vän som skrattar oskyldigt tillbaka. Jag följer efter den längre killen mot baksätena och sätter mig ner.