Ta mig långt, långt härifrån! - Rollspel

Felix, som står längst bak i hissen och halvt om halvt pressad mot väggen, tappar luften när någon av de yngre plötsligt ramlar in i honom när hissen stannat. Han fångar upp den yngre pojken som ser stirrigt och skrämt på hissdörrarna. Felix ger honom ett uppmuntrande leende, ser till att avsluta det så fort som möjligt och går ut från hissen, den lilla tanige pojken hoppar efter honom. Darrande och med det mörka håret hängande för ögonen. Men, trots att Felix helst vill hjälpa honom, så intar Felix sin position och skickar iväg en önskan till vad det än är för högre makt att han inte måste åka ännu längre ned.

Isabella åt sin frukost så fort hon kunde, hon visste att när som helst kunde en ledare komma och kasta henne till arbete. Precis när hon skulle lyfta sin sked till munnen drogs hon undan.
"Dags att jobba." hörde hon en röst säga i hennes öra.
Det var Jones, den mest fruktade ledaren på hela avdelningen, åtminstone enligt henne.

Idag skulle hon jobba i en trädgård, rensa ogräs och så. Solen sved i hennes nacke. Hon tittade snabbt in genom ett fönster. Där stod Gracie, i köket.

Azura vaknade av att någon slog till henne, av ren reflex kröp hon ihop i fosterställning.
"dags att jobba" sa James, hennes chef.
"Jag tar över här" sa en välbekant röst och hon tittade upp och andades ut, det var Makoto, en av dem som var trevliga mot henne.
"Hon är din" sa James och stängde dörren.
"Azura?" sa Makoto lugnt och satte sig ner på sängen och hon tittade upp på honom bakom det blonda håret. "är du okej?"
"Ja, sir" sa hon lågt och satte sig upp. Hon visste inte varför han var trevlig mot henne, kanske låtsades han ett kort ögonblick att det var ett par, eller för att han tyckte synd om henne. Men hon var glad att han var snäll mot henne