Motsatser dras väl till varandra? (Privat)

"Sedan julen förra året om jag minns rätt." Svarar Will simpelt.

"Tillbaka till tidsmaskinen" rodnar Amy. Vad har det tagit åt henne? Hon brukar aldrig vara såhär annars!

Will flinar retsamt.
"Visst, vad ska vi bygga den av?" Frågar Will lättsamt.

"Öhhhh....." Amy suckar.
"Jag har ingen aning. En polisbox eller telefonkiosk" svarar hon avfärdande, son på skämt.

"Faktiskt skulle det vara utmärkt." Säger Will och drar upp pergament och börjar skissa vagt på en vanlig telefonkiosk. Han är ganska bra, men knappast något proffs. Men man kan absolut se vad det är.

Amy lutar sig fram för att betrakta skissen. Han är duktig, faktiskt.
"Hur ska man kunna ändra så att man vet vilken tid man åker till då? Spakar eller knappar? Vad flr något?"

"Kanske på själva nummerplattan? Då knappar man in ett datum och kanske plats - om vi hinner - och jag vet inte lyfter luren? Så åker man till det datumet?" Säger Will fundersamt och skissar på en slags genomskärning där man ser insidan.

Motvilligt inser Amy att det är en väldigt bra idé.
",Mm... Det låter bra" säger hon och tittar på klockan. Lektionen är slut om fem minuter. Redan?

"Det gick fort." Mumlar Will när han också tittar på klockan. Lektioner tenderar ju att bli tråkiga. Var inte det här en dubbeltimme dessutom?

"Så, lektionen är slut. Ni har ingen läxa den närmsta veckan, eftersom projektet kommer ta all tid. Hejdå!" ljudet från stolsben som skrapar i marken ekar i salen.
"Vi ses då" mumlar Amy.