Rollspelare & Wolfy prs

"Ut med det, vad är det du vill säga?" frågade han och kollade på henne med en allvarlig blick. Han märkte även hur hon slutat äta, men valde att inte nämna det då det kanske inte var ett bra läge.

Leah plockade upp croissanten igen för att börja äta av den. Varje tugga kändes stor men hon tvingade i sig allt ändå, plockade därefter upp en till som hon svepte in i en servett.
"Jag vill vara ensam. Jag kan ta mig hem själv." Hon tog en tugga av croissanten, tänkte faktiskt försöka äta upp den istället för att slänga bort den.

"Leah, prata med mig. Vi bråkar hela tiden och vi avslutar aldrig bråken. Så snälla, kan vi bara lösa det här?" suckade han och kollade på henne. Han granskade henne noggrant och drog handen över ansiktet.

"Vadå bråkar? Ingen av oss skriker, ingen av oss gråter. Det här är mer av ett argument som du redan vann. Det finns ingenting att lösa. " Leah kliade sig på näsan innan hon tog ett djupt andetag, vände sig om för att gå fram till kassan och köpa en vattenflaska.

"Jo för du är upprörd." sade han och reste sig upp. Han gick envist efter henne och räckte över en sedel till tjejen i kassan. Han tog försiktigt Leahs hand och kysste hennes knogar. "Prata med mig, snälla." mumlade han.

"Vad vill du att jag ska säga?" Jason hade ju redan sagt, två gånger dessutom, att hon skulle bli frisk innan de ens tänkte på att planera något bröllop. Hon vände blicken mot honom då han tog hennes hand i sin, som vanligt så blev hon alldeles svag i knäna fast det bara var en lätt beröring.

"Hur du vill göra? Hur du tänker om allt?" sade han och tog två vattenflaskor innan han började gå, utan att släppa hennes hand. Han ville verkligen veta vad hon tyckte om allt. Han brydde sig inte om själva bröllopet, utan det var henne han tänkte på.

"Jag trodde vi skulle vänta med planerandet." Hon ville inte att han skulle väcka hennes hopp till liv igen, bara för att hon senare skulle bli besviken igen.

"Leah, du vet jag hatar att upprepa mig." stönade Jason och stannade upp. Han kollade på henne och la sin ena hand på hennes kind. "Berätta, om du fick bestämma allt själv. Hur och vart och när?"

"Åh, jag skulle vilja att det var utomhus. Kanske på en strand?" började hon, fortsatte sedan att beskriva hennes tankar om bröllopet och att hon - om hon skulle få bestämma - skulle vilja hålla det inom en snar framtid. Hennes bröllop var något hon funderat på länge - hon hade mer eller mindre planerat det in i minsta detalj för hon ville att det skulle vara ett ögonblick hon mindes resten av sitt liv.