wolfy & rollspelare prs

Hennes ord fick det att rycka i hans mungipor. Cleo visste alltid exakt vad hon skulle säga för att få honom på bättre humör. Nu var det dock inte han som behövdes uppmuntring utan hon.
”Bra?” upprepade han misstänksamt, hon såg inte ut att må bra, ”jag kommer över snart. Okej?” Han la på innan hon eventuellt skulle hinna protestera och började göra sig i ordning.

Cleo öppnade munnen för att förklara men spärrade upp ögonen då han klickade henne. Hon ringde upp honom igen och väntade otåligt på svar, gillade inte alls att han bara klickade.

Jonathan bestämde sig för att inte svara då hon ringde upp honom igen, hon fick ge sig till tåls tjugo minuter helt enkelt. Då han fått på sig ett par löstsittande jeans och en mörkblå tjocktröja gick han ner till hallen där beskyddarna redan var redo.

Cleo suckade högt och slöt ögonen en stund, orkade inte alls med att låtsas att hon mådde bra. Hon reste sig upp och tog en snabb dusch innan hon tog på sig varma och sköna kläder igen.

"Hallå i stugan," ropade han glatt då han efter vad som kändes som en evighet äntligen kommit fram hem till henne. De hade visserlgien stannat till på vägen för att han velat köpa blommor åt henne. Om inte annat var de fina att se på. Inte för att han brydde sig mycket om växter.

Cleo gick till hallen och kollade på honom med stora ögon. Hon skakade lite på huvudet men kunde inte hålla leendet inne.
"Hej hjärtat." log hon och gick fram till honom för att mjukt kyssa hans läppar.

Då Cleo kom gående mot honom var han inte sen med att lyfta upp henne i sin famn. Han använde sig bara av en arm då han höll blombuketten i sin högra hand, men Cleo vägde ungefär lika mycket som en fjäder för honom så det var inga problem alls.
"Har saknat dig gumman," viskade han mot hennes läppar och log smått, "hur mår du?" Han släppte ner henne igen och räckte blommorna till henne.

"Jag har saknat dig med." sade hon tyst och smekte hans nacke innan hon nickade lite. Hon tog blommorna och log stort. "Jag mår bra, älskling." log hon innan hon gick till köket för att lägga dom i vatten.

Han hummade lite till svar och följde efter henne till köket.
"Är det säkert?" frågade han, försökte inte vara jobbig utan brydde sig bara om henne och hade hon ont ville han försöka hjälpa.

Cleo nickade lite och kollade på honom lite snabbt, höll hela tiden leendet på läpparna för att dölja hur hon egentligen kände. Hon la armarna om honom och kysste mjukt hans käke.
"Jag blöder bara mycket, du kanske inte borde vara här." sade hon tyst och smekte hans kind, hon ville ju hans bästa och samtidigt ville hon vara ensam.