rollspelare & wolfy prs

”Bra.” Det gjorde honom glad att höra att hon skulle uppskatta vad han än slutligen gav henne för en present. Han hoppades dock på att han snart skulle växa ifrån sin naiva sida. Det lämpade sig inte för en kung. ”Har jag din tillåtelse till att kyssa dig igen?” mumlade han mot hennes läppar, var inte sen med att besvara kyssen.

Estelle log smått och nickade lite som svar på hans fråga. Hon la sina händer på hans kinder och tryckte sig närmre honom samtidigt som hon nöjt fortsatte kyssen, lite ivrigare.

Han särade på läpparna för att stryka tungspetsen över hennes läppar, som för att fråga henne om lov. Trots att det var svårt att inte bli lite för ivrig så var han mer eller mindre rädd över att göra något som skulle kunna skrämma iväg henne, få henne att ta avstånd.

Estelle särade försiktigt på läpparna och drog fingrarna genom hans hår, hade knappt låtit Carlos få mer en enkel kyss än mindre med tunga. Visst var det inte konstigt för en tjej i hennes situation men det kändes jobbigt att hon var så oerfaren medan han hade massvis med erfarenhet.

Efter en stund avslutade han långsamt kyssen och lutade istället sin panna mot hennes, bröt inte ögonkontakten ens för en sekund. Handen flyttade han upp till hennes kind för att smeka sin tumme över den lena huden. Att gifta sig med henne skulle inte vara så tokigt trots allt.

Estelle tog försiktigt efter andan och log generat när hon mötte hans blick. Hon la sina händer på hans bröstkorg och bet sig fundersamt på insidan av kinden.
”Jag gillar dig verkligen, Nicolas.” Sade hon tyst och vred lätt på huvudet för att mjukt kyssa hans handflata.

"Det glädjer mig." Han skulle precis luta sig närmare henne igen då det knackade på dörren. En betjänt tittade in, neg lätt innan hon snabbt förklarade att allt det som prinsessan bett om var klart. Lika fort som flickan dykt upp var hon försvunnen igen. Nico vände blicken tillbaka till Estelle. "För jag känner det samma för dig."

Estelle suckade tyst då flickan störde dem men nickade lite innan hon log. Hon vände blicken mot Nicolas igen när de var ensamma och log svagt när hon hörde hans ord. Hon kysste mjukt hans kind och smekte hans bröstkorg.
"Gör du?" log hon och kollade på honom med ett glatt leende.

"Nej, jag bara skämtade." Han såg allvarligt på henne och föste bort hennes händer från sina innan han himlade med ögonen åt sig själv och gav ifrån sig ett skratt. "Klart jag gör. Jag skulle inte ha följt med dig hit om jag vore helt ointresserad av dig." Han tog hennes händer i sina igen för att mjukt kyssa knogarna.

Estelle kände hur hennes leende försvann direkt efter hans första mening. Hon hann inte tänka längre än så förrän han fortsatt, och sparat henne massa tårar.
”Du skrämde mig...” erkände hon och kramade mjukt om hans händer med sina egna.