wolfy & rollspelare prs

Jonathan sträckte sig snart efter hennes hand för att hålla den i sin, han kände sig väldigt besvärad över det hela och då var det inte ens han som gick genom det tuffaste.

När de efter ett bra tag var klara så att hon kunde gå hem så var hon otroligt utmattad och trött, kändes som att hon var helt tom på blod. Hon tittade upp mot Jonathan och bet sig hårt på läppen.
”Var det jobbigt för dig?” Frågade hon tyst, hade ju kommit väldigt mycket blod.

Jonathan hade nästan blivit tvungen att lämna rummet vid ett skede, det hade helt enkelt blivit på gränsen till vad han klarade av. Men han hade tvingat sig att ta sig i kragen, han var där för att stötta henne.
”Lite,” nickade han då de äntligen fick gå därifrån, ”men jag dricker senare ikväll. Hur mår du nu?”

”Förlåt.” Mumlade hon och kramade hårt om hans hand med sin. Hon svalde hårt och kysste hans axel. ”Jag har ont, är lite trött oså men annars bra,” log hon och tittade upp på honom. ”Du behöver vila.”

"För vadå?" Jonathan såg förvirrat på henne men vad hon nu än bad om ursäkt för kunde inte vara så viktigt, så han struntade i att tänka mer på det. "Du behöver också vila. Jag kan stanna hos dig en stund." Det var ju inte som om han tänkte åka iväg någonstans än.

”Du behöver åka och få i dig blod.” Sade hon och kollade på honom med stora ögon. Hon smekte hans axel och satte sig i bilen, mådde inte alls bra men han behövde inte ta hand om henne som om hon vore en bebis.

Han var medveten om att han skulle behöva få i sig blod idag, det var inget han behövde bli påmind om.
”Ja, jag ska göra det ikväll. Det är inte som om jag behöver det på minuten,” gäspade han och satte sig i bilen.

"Okej." mumlade hon och satte sig bredvid honom. Hon lutade huvudet mot hans axel och slöt ögonen en stund, var otroligt sömnig efter allt vilket hon nästan blev arg på. Hon ville ju hålla Jonathan sällskap.

Då de var hemma hos henne la han armarna om henne i en kram, ville helst stanna där hos henne men gav han inte av sig snart skulle han inte hinna med allt han borde göra förrän det var dags för prövningarna.

Cleo höll hårt om honom och slöt ögonen, det kändes bättre att ha honom nära sig. Hon sneglade upp på honom och kysste mjukt hans läppar.
"Jag älskar dig så mycket." sade hon tyst och smekte hans kind.