rollspelare & wolfy prs

”Vi kan alltid smita iväg om det blir för tråkigt,” flinade han med glimten i ögat. Det var något han gjort lite för ofta då han varit yngre, numera vakade hans mor över honom likt en hök. Men Margaret var inte i Skottland.

Estelle bet sig tveksamt på läppen men fnittrade till åt tanken att smita iväg med honom.
"Mhm, gillar hur du tänker." log hon och tittade på honom med stora ögon. Hon reste sig upp och såg sig omkring. "Vad vill du göra fram tills festen?"

Hennes gulliga fnitter fick hans hjärta att slå ett extra slag, visste inte riktigt vad han egentligen tyckte om saken men hon hade redan tagit en plats i hans hjärta. Inte så stor än men han var säker på att platsen bara skulle fortsätta växa.
”Vad vill du? Har du någon favoritplats som du vill dela med dig av?” föreslog han med huvudet aningen på sned.

"Åh ja... Vad sägs om en picknick istället för lunch här?" frågade hon leendes och kollade på honom. Det fanns en glänta inte långt ifrån hovet som hon hade på minnet, brukade gå dit med sin barnsköterska varje gång hon var arg för att lugna sig igen.

”Det tackar jag inte nej till.” En picknick på tu man hand lät definitivt mer lockande än att äta lunch i slottets matsal. Nu hade han inget emot hennes föräldrar, särskilt inte drottningen, men det var ändå Estelle han ville komma närmare och helst spenderade tid med.

"Okej bra... Jag ska till köket och se till att allt är perfekt. Jag kommer snart." sade hon leendes, vågade sig på att lätt smeka hans kind innan hon gick ut från rummet. Hon var tillbaka efter ett bra tag och bet sig fundersamt på läppen. Hon hade aldrig känt behov av att ha allt perfekt innan men hon ville att Nicolas skulle tycka om stället, maten och speciellt henne.

Han följde henne leendes med blicken då hon försvann iväg, förde upp sina fingrar till kinden precis som om han fortfarande kunde känna hennes lätta beröring. Han kände sig helt förvirrad: det här var en helt främmande känsla för honom, aldrig någonsin hade någon fått honom att känna på det här viset förut.

Estelle log smått för sig själv och granskade honom när hon väl var tillbaka i rummet igen.
"Så, allt är klart om ett tag." log hon och granskade honom noggrant. Hon ville så gärna veta vad han tänkte på då han såg otroligt fundersam ut.

Han väcktes upp ur sina tankar då han hörde Estelles röst, reste sig upp för att gå fram till henne och tog hennes händer i sina.
"När fyller du år?" frågade han nyfiket. Den saken hade ingenting med picknicken att göra men han kunde komma med frågor från ingenstans om vad som helst.

Estelle spärrade lätt upp ögonen åt den hastiga rörelsen och det faktum att hennes händer var i hans.
"Om, eh, tre veckor." sade hon försiktigt och kollade undrande på honom. Hon log svagt och höjde på ögonbrynen, ville veta varför han undrat om hennes födelsedag.