PRS Velleity & Daphne (PJO/HOO]

”Hej!,” utbrast My och kramade om Fanny. Fanny var längre nu, men annars såg hon ut precis som året innan.
”Hur har du haft det då?,” frågade Fanny.
”Bra, antar jag. Inga monster på besök iallafall,” sa My med ett skratt.
”Inga monster för mig heller, om man inte räknat min syster som ett såklart,” sa Fanny och log.

Ana och Lana såg My och Fanny borta vid stugorna och skyndade sig fram till dem. De omfamnade varandra i en gruppkram.
Ana var glad att de alla var samlade igen, visst hade hon vänner på lägret, men det var något alldeles särskilt med vänner som man hade varit i livsfara tillsammans med som gjorde att man kände sig oerhört nära varandra.
"Vill ni gå till stranden?" frågade Lana. Luften var varm och det var perfekt väder för ett nattbad.

”Jaaa!,” utbrast Fanny. My höll med och de båda rusade in i stugorna för att hämta badkläder.
När Fanny kom ut igenom stod de alla där igen.
”Ska vi gå då?,” frågade hon.

Ana skrattade. Hon hade saknar sina vänner. De fyra gick mot stranden och pratade glatt. Lana berättade anekdoter från sin High school, Ana berättade om sina träningssessioner med Clarisse (som hade varit brutala) och om allt nytt halvblodsskvaller som de hade missat under året.

Fanny skrattade med sina vänner. Detta var något hon saknat. Hon hade ju andra vänner, men det var något speciellt med just dessa vännerna. De hade ändå gått igenom så mycket tillsammans.
När de kom ner till strand var My först ner i vattnet. Fanny själv tog det lite långsammare. Månen och stjärnorna reflekterades i det varma vattnet. Just nu kunde Fanny lätt intala sig att det inte alla stod på raden till ytterligare strider.

Ana älskade vattnet. Det var varmt, trots att det bara var Juni och hon kände sig så fri och.. bekymmerlös.
I äkta Hermes-anda var Ana givetvis den som startade vattenkriget (hon var ju tvungen att leva upp till sitt namn som troublemaker). Hon fick snart betala när Lana rusade mot henne och puttade henne från en brygga. Ana skrattade glatt när hon kom upp till ytan igen
"Den där ska du få betala för!" sade hon med ett flin

Vattenkriget tog sin början och My blev nerprutade i vattnet av Fanny. My skrattade dock bara. Det var länge sedan My hade haft såhär kul. Alla deras bekymmer var som bortblåsta.

När de badat så länge att vattnet kändes kallt igen så tog de sig flåsande upp på stranden igen. Månen gnistrade i vattnet och det var en vacker kväll
"Känns det inte konstigt att Lukes skepp seglar runt nånstans där ute?" sade Lana och torkade sig i håret

”Jo..,” instämde My och hängde handduken över axlarna.
”Jag undrar hur det går denna gången..,” sa Fanny. Det var en sak som ingen kunde veta, och det skrämde My.

"Vi fixar det," sade Lana och försökte låta optimistisk. En sval vind blåste upp från havet och gav henne gåshud. Natten hade blivit sval, och Lana kände sig trött efter dagens resa. Hur mycket var klockan egentligen?
"Vi borde kanske gå upp," sade Ana, som att hon läst Lanas tankar. Lana nickade och drog en djup suck
"Ja, det börjar bli kallt," svarade hon