Ett nytt liv PRS Vidomina & Medi

"Det är något som kallas kött. Det kommer från djur. som fisk." Alexander skrattade mjukt och nickade.
"Din önskan är min lag min käraste. Ska vi bege oss ner eller vill du stanna här uppe?"

"Åh..!", sa hon och hennes ögon blev större.
Sedan gick hon före Alexander till hissen. "Vi åker ner, soffan är så skön, eller ska vi lägga oss i sängen?". Hon tryckte på knappen som skulle föra hissen upp till våningen samtidigt som Lisa såg ut att fundera. Hon rörde med handen över magen samtidigt som hon tänkte. "Har du tänkt något på inflyttningsfesten? Vilka vi skulle kunna bjuda? Har mamma eller pappa hört av sig förresten?"

"Som sagt du väljer min sköna." Han log och smekte hennes kind med en öm hand.
"Soffan kan di ligga i min famn, sängen kan vi ligga nerbäddade." Han log.
"Rion, Alice såklart, Vad sägs som våra föräldrar och kanske någon Rion känner som är konstintresserad?" Han log mjukt mot henne.

"Åh, som en vampyr kanske?!". Lisa lät uppspelt. Hon tyckte det var nog häftigt att Rion och Leo var vampyrer, men det skulle bli så mer spännande om en till dök in i bilden.
"Ja, båda alternativen låter ju bra, men jag röstar nog på soffan.", sa hon sedan och ryckte på axlarna, som för att visa att det verkligen inte spelade någon särskild roll. Hon gick före honom in i vardagsrummet och satte sig sedan ner. Magen var lite vägen, tyckte hon, och hon muttrade något ohörbart och försökte att lägga sig ner. "Det är svårare än vad det ser ut.", skrattade hon sedan när hon insåg hur knäppt det säkert såg ut att vara.

"Han kanske är det." Han lade sig bakom henne och smekte hennes huvud.
"Så min älskade vad vill du höra? Saker som skrämmer dig eller gör dig helt vimelkantig? Kärleksklockor eller mord?" Han smekte henne lätt och gav henne en kyss på hjäsan.

Lisa lade sig tillrätta intill Alex och lutade sin kind mot hans bröst. Hon slöt ögonen och slappnade med ens av. Hon njöt av hans närhet. "Berätta en saga. Vad som helst.", mumlade hon och gissade att hon ändå skulle somna. Det spelade ingen roll vad han berättade, hon ville mest bara höra hans stämma.
Han lade en hand över hans mage och började andades ut som för att pusta ut.

Han log och strök henne över håret.
"Det var en gång en flicka som bodde intill havet, vilket hon älskade. Hon älskade att se solen gå upp över tan så hon gick alltid upp tidigt. En tidig morgon kunde hon se en man stå vid klippans kant. Hon såg nyfiket på medan mannen såg ut över havet."