[PRS] Step brothers

Benen följer efter Derek utan hjärnans godkännande, men han själv har ju ingen aning om vad han håller på med. Eddie kramar om sina händer när de kommer in i vardagsrummet, den senaste timmen helt väck. Nej, det som hänt kan han inte prata med någon om. Förutom eventuellt Tony, men han skulle få panik.
"Väldigt kallt." svarar som huttrar till. Även om de är inne i värmen så fryser han. Och sjuttonåringen kan inte hindra sig själv från att vilja gosa in sig hos Derek. "Jag rekommenderar inte att gå ut dit för närvarandet."

Derek sjunker ner på soffan så att han sitter bredvid Tony (och Eddie om han också skulle vilja slå sig ner). Kroppstemperaturen stiger så snabbt att han nästan känner sig febrig, men sedan försvinner den känslan.
"Det är ingen konstighet att ni är så rödkindade i sådana fall", skrattar mr Baker. Hans kommentar får Dereks kinder att flamma till och han klämmer fram ett skyldigt leende.
"Eddies näsa rinner ju värre än Niagarafallen", kommenterar Tony. "Han kommer vara sjuk imorgon."

Förolämpat blänger Edward på sin storebror, med snabba steg slänger han sig över soffan, klamrar sig fast hos sin bror. Benen ligger tvärsöver Dereks ben, medan överkroppen irriterar brodern.
"Jag behöver någonting att snyta mig i, i såna fall. Som den snälla bror du är antar jag att du mer än gärna delar med dig av din tröja?" Skämtar sjuttonåringen tillräckligt seriöst för att göra Tony rädd. Nej, Edwards näsa rinner inte. Men kinderna är röda som tomater.
"Kan vi stanna här inatt då?" Hör han sin får fråga modern längre bort.

Dereks första tanke när Eddies ben faller ner i hans famn är att kolla hur kittliga Eddies fötter är, men den tanken försvinner när han hör mr Baker fråga hans mamma om de kan stanna över.
Snäälla säg ja, ber han tyst. Som om modern hört hans inre böner nickar hon så de ljusa lockarna nästan studsar. Derek tycker att hon måste vara störtkär om hon låter sig själv visat en sådan entusiasm, något han själv inte skulle kunna tänka sig göra.
"Det går jättebra", säger hon, ler milt mot mr Baker. "Stannar alla?"

"Schas, schas!" Muttrar Tony, som är alldeles för varm för att vilja gosa med sin iskalla bror. Med stora ögon blänger sjuttonåringen mot den äldre och klamrar sig upp på rygg, benen fortfarsnde över De rena knän.
"Om inte du vill gosa får jag väl klänga på Derek istället."viskar Edward, försöker låta sur även om det är det han egentligen vill. Armarna slingrar han om Dereks axlar och flyttar sig lite längre upp, nej han tänker inte ha ont i röven när han gosar med den längre sjuttonåringen. Går inte på tala om. Så han sätter sig lite längre upp på benen och gosar ner ansiktet mot hans bröstkorg.
"Herregud Edward du kommer skrämma ihjäl honom." Nej, han struntar totalt i vad hans känsliga bror säger. Det är hans fel. "Jag kommer inte stanna, ska över till en vän." Förklarar Tony vänligt till Ms Chavrone.

Hjärtat hamrar så hårt i bröstkorgen när Eddies slanka kropp omsluter honom på soffan att han tror att det kommer studsa ut genom revbenen.
Ett enkelt skratt slinker ur honom för att hålla upp akten som om det inte påverkar honom det minsta och han klappar Eddies mjuka lockar.
"vi alla vet att det är illa när Edward här föredrar mig över Tony", säger han, suckar besviket. "En sådan bror du är, Tony."

Herregud, vad har farit i honom? Edward brukar alltid vara sansad och lugn, men nu skriker hela han efter omtycke och uppmärksamhet. Försiktigt gnager han löst till Derek i nacken, låter sina läppar komma i kontakt med huden medan all uppmärksamhet är riktad mot Tony.
"Äsch, han skulle ha klängt på mig om jag inte avfärdat hans kalla nos." Påpekar Tony och stoppar i sig lite chips.
"Derek är faktiskt mycket bättre på att gosa, så det så." Muttrar sjuttonåringen bestämt, ja. Derek kommer alltid vara bättre på att mysa än Tony.
"Okej, men då kan väl Edward sova hos dig Derek? Så slipper vi ta ut en madrass?" Undrar Mr Baker roat, ignorerar tjafset mellan bröderna.

Derek skrattar till och är påväg att svara Tony, men orden fastnar i halsen när han känner Eddies läppar på halsen och det är nära att ett pinsamt pip lämna hans mun. Istället sväljer han hårt och hoppas att ingen märker det.
Han rycker på axlarna åt Eddies fars förslag, försöker verka så nonchalant som möjligt och inte som om han vill trots att han egentligen vill rusa till den välklädda mannen och krama honom hårt.
"Vad säger du, Edward? Vill du gå igenom madrassfiaskot igen eller ska vi undvika det?" frågar han den lilla figuren som klänger på hans sida.

Blicken glider tillslut upp från Dereks nacke för att kunna se honom i ögonen, den andre sjuttonåringen vet mycket väl han hällde sover i en gosig säng med honom, än en tom madrass. Däremot kommer Edward på nya tankar när han ser hur den längre reagerar på hans lilla nafsandet. Jo, även nu stiger en rodnad över Edwards egna kinder, men han finner Derek reaktion ytterst roande.
"Jag är alldeles för trött för att ens försöka få upp den där förbaskade madrassen.." Muttrar han, även om han mycket väl minns hur han knappt hjälp Derek med det slitsamma arbetet.
"Då kanske ni får sova i Dereks säng, om det går okej?' Frågar Mr Baker medan han tar någon klunk av sitt vin.
"Hmh, okejdå." Svarar Edward, försöker låta så neutral som möjligt, även när hans hjärta skuttar glatt inombords. Än en gång för han ansiktet mot den längres nacke, och låter läpparna än en gång komma i kontakt med huden. Han är en riktigt retsticka, det vet han.

"Var du det senast också?" retas Derek rodnandes, försöker ignorera hur håren reser sig på hans armar av Eddies beröring. Den jäveln vet effekten han har på den längre och han roas av det. "Det gick rätt segt med madrassen då med, trots att jag var gäst."
Derek bli både lättad och besviken när Eddie och han måste resa sig upp för att krama hejdå till Tony, som verkar väldigt entusiastisk för att åka till sin vän.
"Hejdå småglin, kissa inte ner lakanen nu Edward!" ropar den äldre killen innan han försvinner ner i trappgången.