Beyond love Emma07 & Medi

"Gör det. jag betalar sen okej. " Charlie lade på och Violet såg mot honom och slog sig ner på en bänk.
"Jag fller år idag." Hon såg på sin hand.
"Ska jag ta ditt hjältedåd som pressent?" Hon log mjukt mot honom och drog den friska handen genom håret.
"Jag ringer en taxi. Vill du stanna tills jag är i taxin?" Hon höll på att somna såg det ut som-
"Snälla..."

Zacharias nickade lite igen och slog sig ner bredvid.
"Grattis då." sade han och skrattade lätt till.
"Jaså? Ja, varför inte" log han lite och nickade återigen.
"Visst, jag kan vänta tills dess." sade han och gäspade lätt.

Hon gav honom ett svagt leende innan hon ringde efter en taxi. När hon hade lagt på såg hon mot honom.
"Och de kommer om ungefär top minuter." Hn skakade sakta på huvudet.
"Ibland blir man oroad." Hon hajade till.
"Ibland är min farbror korkad." Hon suckade och drog upp ett kort.
"Det här är att jag får åka gratis. " Hon visade mot sin höger sida.
"Du vet olyckan?" Hon stoppade bort kortet.
"Han måste vara så trött."

Zacharias log svagt tillbaka och lyssnade nyfiket, fortfarande väldigt nyfiken och smått förvirrad över detta med hennes bakgrund. För det var ju uppenbarligen någonting med henne, nåt som hade format henne en del verkar det som.
”Aha.” Sade han, det om nåt borde ju iallafall vara positivt med en sån skada.
”Du får berätta mer.” Frågade han nyfiket om farbrorn.

Hon såg upp på honom och skakade på huvudet.
"Olyckan?" Hon visade handen käppen med en frågande min.
"Eller handen?" Hon log svagt retsamt.
"Tja..." just då rullade en taxi framför dem och en man kollade ut.
"Violet Miller?"
Violet nickade och såg mot Zack.
"Jag vet inte hur jag ska tacka dig." Sa hon och med möda och skakade när hon stod.
"En tjänst till snälla Zack." Hon skrattade svagt.

Zacharias skrattade igen, anade nästan att hon också förstod vad han menade men jäklades tillbaka. Vilket var något han gillade, själv så hade han ju alltid humorn nära till hands.
”Du behöver inte tacka.” Protesterade han, det hade blivit en längre kväll än han tänkt när han först avbröt men det var något med henne som gjorde att det kändes som om det inte gjorde något. Tvärtom.
Han skrattade till igen.
”Ska jag flytta in också när du ändå är igång?” Flinade han retsamt, men lade huvudet lite på sned för att visa sin nyfikenhet över vad hon ville.

Hon såg på honom och blev genast röd i ansiktet.
"Flytta in?" Hon såg sedan mot Taxin och flinade sedan igen. Trots smärtan hade hon humor med.
"Jag tror mannen inte vill ha en man boende i sin taxi." Hon log och lade huvudet på sned.
"Vi ses kanske igen Zack." Hon tog sig till taxin och satte sig.

Zacharias skrattade till igen, gillade skarpt att hon tycktes haka på hans skämt och inte tog illa upp.
”En annan gång då.” Flinade han glatt och nickade åt henne.
”Jag håller tummarna för det.” Log han glatt, kunde inte riktigt sätta fingret på vad men det var nåt med särskilt med henne.

Hon hade en vit klänning med blommor på. Hennes käpp hade blommor denna dag. Blicken var fäst ner i mobilen medan hon väntade på Zack. Att han hade tagit kontakt efter den natten var otroligt. Hon log svagt och kände mot sin högra sida och suckade.
Dagen efter händelsen hade hon fått åka in. Det hade inte varit varit någon större fara men bättre att vara på den säkra sidan.
Stygnen hade hon fått tagit bort några dagar efter och nu såg det bra ut. Hon log svagt och smekte ärret med sitt ena finger.

Zacharias hade blivit lite lätt fördröjd, men det verkade faktiskt inte bli så illa som han hade trott utan när han kom in på caféet knappt fem minuter efter deras avtalade tid. Han fick snart syn på henne sittande vid ett bord och gick fram ditåt med ett litet leende.
”Hej du. Hur är läget?” Frågade han direkt och slog sig ner vid henne.
”Vad har du haft för dig idag?” Han var väl som vanligt ganska nyfiken av sig, även om detta kanske mest var för att starta ett samtal. Han hade en lätt blåtira på ena ögat, inte särskilt tydligt ifall man bara gick förbi honom kanske men det märktes ändå.