Privat Rollspel: Medi & Dionysus

Det var inte så att Harrow direkt hade ett val att driva denna affär. Det var mera som ett säkert ställe av magiker av hans allians. Han kände av hur det var en räv som förföljde kvinnan och bad då Brimstone att hålla ett öga på de två.
Harrow satt i affären för sig själv och fortsatte skriva ner hans anteckningar.
Han valde senare under dagen att göra något smått äta, men över att hans kropp har nästan slutat känna hunger så kände han inget driv till att göra något större än lite soppa.

Brimstone flög nära Willow och räven. Han blåa ögon vakade över de båda.

Willow gick längst gatan tills hon kom fram till ett litet hus omgiven av en mur med rankor växande på sig. Hon klev in genom grinden och genom trädgården av blommor och gick mot ytterdörren. Huset var i vitt murbruk och hon fiskade upp nyckeln och låste upp.
Hon kom in i en liten hall med gamla trägolv och tog av sig jackan innan hon fortsatte in till köket och öppnade fönstret och satte sig på en av stolarna och såg ut.

Brimstone hade följt Willow hela vägen till det lilla huset. Han valde att vara diskret och hoppade upp bland ett träd som stod nära huset.
Medan Thunderbirden maskerad som en kråka gjorde det satt Harrow i det västa hörnet av sin affär, i mitten av en magisk cirkel han ritade med vit krita med runor.
Han satt inom den med stängda ögon och andades lugnt, hans syn var inte hans, men den av Brimstone som iakttog kvinnan. Harrow visste inte varför men, han kände att om han inte skyddade henne skulle det bli knipa inom den magiska ordern.

Hon tog upp ett äpple och skar i små bitar och åt sakta medan hon såg ut. Hon reste sig efter en stund och vände sig om och sjönk ner vid den åldriga vedspisen och gjorde snabbt upp en eld och log. Det började bli sent och kylan kom krypandes. Hon återvände till fönstret och kastade ut det resterande av äpplet innan hon stängde fönstret och återvände till spisen.
Hon gjorde en enkel soppa och slog sig vid bordet och började att äta. Hon såg ner på kristallen och fingrade lätt på den och log svagt.

Harrow efter ett tag ställde sig upp från där han satt och kollade om i butiken. En kvinna med blek hy och vitt långt rakt hår kom stigandes in genom dörren, svart klädd var hon med en vacker lång klänning som stoppade precis vid anklarna och solglasögon.
Hon hittade Harrow direkt och vinkade lätt.

"Harrow, det är gott att se dig", sa hon och log varm mot honom, medan hon tog av sig glasögonen då hon hade röda ögon.

Harrow tog sina steg och gick över till henne och tog båda hennes händer mot mitten av hans bröst, sedan panna och slutligen gav han dem en lätt kyss.
"Det glädjer mig att se er i väl skick med
Scintillam meam", sa han och släppte hennes händer med ett leende.

Hon skrattade bara medan Harrow bad henne att följa med till hans lägenhet ovanför affären, men såklart bytte han skylten igen med magi.
"Harrow, du vet att ni kan bara kalla mig Aaarti, vi har känts så länge", sa hon då leendet vilandes på hennes läppar.
De två satte sig vid ett runt bord klätt i en utsmyckad duk. Harrow förberedde te, men när han skulle hälla upp för kvinnan höll hon bara upp sin hand och Harrow slutade och satte sig ner vid bordet.
Aaarti var ledaren inom Harrows allians och med andra ord hans chef av ett slag.
De pratade om allt möjligt, lite om vad som hade hänt och ryktet från Vex om att Harrow hade viljat ta in en människa in i affären att hjälpa till. Men Harrow klar gjorde det som bara något Vex hade skojat om.

Willow hade ätit upp och tagit sig till sovrummet, bytt om och krupit ner i sängen med fönstret på glänt. Hon kunde se fullmånen där hon låg och snart hade hon somnat och vände sig trött om i sängen med kristallen om hennes hals.

Räven hade smyginvigt sig närmare och satt utanför hennes fönster och såg mot trädet och såg Brimstone. Räven lade sig ner under hennes fönster och lyssnade på kvinnans andetag.

Brimstone kollade undrande på räven, som om den försökte identifiera vem den räven var, eller rättare sagt, om den var vän eller fiende.

Efter ett tag av diskuterande sade Aaarti adjö till Harrow och lämnade affären. Hennes sillouet blev suddigare desto längre hon gick och till slut var det som om hon aldrig hade varit där på gatan als.
Harrow välkomnade sedan ett få andra folk in i butiken och hjälpte dem innan han bestämde för att stänga helt för idag.
Han gick tillbaka till sitt rum där stearinljus av olika färger tändes då han öppnade dörren. Han la sig ner i sängen och kollade ut genom tak fönstret han hade och suckade tungt. Det har varit en lång dag kände han och slöt sedan ögonen.

På morgonen vaknade Willow och sträckte sig innan hon klev ur sängen och gjorde sig i ordning och tog med sig ett äpple innan hon gick ut. Hon såg butiken igen och stannade upp.
Var den öppen? Hon kikade in genom fönstret och såg sig om innan hon kände på dörren.
"Godmorgon min sköna." Vex dök upp bakom husknuten och log mot henne och höll boken under armen.
"Ska du träffa Harrow du med? " Han log mot henne och lade huvudet på sned.

Harrow vaknaden den morgonen samma tid som alltid, men han hade inte ett direkt driv till att skynda dig. Han drog på sig sin normala tröja med stora pösiga ärmar och byxor som knöt om hans midja, men som alltid valde han att inte ha skor.
Han gjorde koppar med te, för att han hade känslan om att han skulle bjuda flera på te idag än normalt.
Brimstone svep ner genom en springa i fönstret och landade på Harrows axel medan han gick ner för trappen till hans butik.
Som han trodde stod två pers redan och väntade.
Med ett tungt suck och lite tunga steg låste han upp dörren och kristall-vindspelet plingade till en vacker melodi från den plötsliga vind pusten från dörren.
Harrow kollade på de två personer och korsade hans armar.
"Vad vill ni?", frågade han med stränga ögon.

"Godmorgon på dig med." Vex såg på honom och log.
"Godmorgon Brimstone." Han räckte över boken och skrattade.
"Lämnar tillbaka det jag lånade och tösen här såg bara så nyfiken ut." Han log och lade huvudet på sned.
"Ska du inte bjuda in oss Harrow?" Han log mot honom och lade en hand på Willows rygg.
"Oh nej jag ville bara tacka återigen för kristallen. Jag har sovit bättre inatt än vad jag gjort på månader. Jag vet inte varför en jag trr det är för din skull."