Forbidden love PRS Lupple och Emma07

Sienna såg på honom och log brett, nickade som för att bekräfta hans fråga.
"Det blir perfekt", sade hon, förstod snabbt att han var påväg emot hennes far och beslöt sig för att följa med dit. Hennes far i fråga fick snart se de båda ungdomarna påväg dit, log vänligt emot de båda.
"Mr Bulow, jag tänkte leta upp dig och tacka för att ni kommit hit. Jag ser att du redan bekantat dig med min dotter?", sade han vänligt och nickade respektfullt som hälsning till honom.

Edvard gick fram, rakryggad och med ett vänligt och charmigt leende på läpparna.
Att föra sig respektabelt och bli omtyckt var något han hade fått lära sig sen barnsben.
" Mr Hamgrind. Jag, min familj tackar för den fantastiska inbjudan till denna fina bal." Log han och nickade tillbaka som hälsning och sedan såg han mot Miss Hamgrind.
" Självfallet, Miss Hamgrind är trevligt sällskap." Log han och såg in i mannens ögon och harklade sig sedan.
" Jag tänkte faktiskt tala med dig om en sak. Jag skulle väldigt gärna ta med Miss Hamgrind på en ridtur, lördag förmiddag. Hon talade om att hon gillade naturen och ja det var längesen jag befann mig i denna natur." Log han.
" Jag hoppas att vi får din tillåtelse. " Sa han sedan och nickade respektfullt mot honom.

Hennes far - Matthew - lyssnade på honom med ett vänligt leende på läpparna, nästan bara förvånad över att han kommit för att prata med honom. Men å andra sidan verkade han desto trevligare än sina föräldrar.
"Tack, jag uppskattar att du tycker det", sade han med samma leende, såg förvånat mellan de båda ungdomarna då han frågade om ridturen. Det var sannerligen något han inte hade väntat sig.
"Det har du absolut", sade han till sist, såg på sin dotter med ett nästan lite stolt leende.
"Jag medger att jag uppmuntrade henne till att samtala med nån ung man, väntade jag mig då inte att hon skulle lyckas få med sig unge Balow på en ridtur", sade han med ett leende.

Edvard bugade sig lätt och log.
" Det glädjer mig." Sa han ärligt och skrattade sedan vänligt till.
"Ni har uppfostrat en charmig ung kvinna. Det vore dumt att missa en ridtur med Miss Hamgrind. " Sa han och sträckte lite på sig.
" Nåväl, trevligt att träffas Mr Hamgrind. " Sa han och tänkte göra en ganska graciös avslutning på detta samtal när hans far kom fram och la en hand på sin sons axlar.
" Edvard, ett ord. " Sa han men gav Mr Hamgrind ett vänligt leende även om hans ögon var kalla och han gav samma uttryck till Miss Hamgrind för att sedan börja föra sin son bort därifrån.

"Edvard, vad tror du att du håller på med?" Sa hans far lågt och Edvard suckade.
"Du bad mig att tala med en trevlig ung kvinna. Jag har gjort det. Vi ska ta en ridtur på lördag. Jag vill inte höra några klagomål far. Det är endast en ridtur och de är våra grannar. Det vore skamligt att bete sig illa." Sa han lika lågt tillbaka och hans far såg på honom med en ilsken blick men sa inget mer då de blev avbrutna av ett par andra unga män. De var runt Edvards ålder och han blev fast att konversera med dem.

Matthew log vänligt tillbaks emot honom, han var positivt överraskad av hur trevlig han var och hur han berömde dottern på det viset. Det hade han verkligen inte väntat sig ifrån en Hamgrind, men var alldeles för väluppfostrad för att yttra nåt om det.
"Tack, det är roligt att höra att du verkar tycka om henne. Något som jag självklart bara kan hålla med om", sade han med ett leende, faktum var att han var rätt stolt över sin dotter vilket säkert också syntes på honom. Sienna själv var något generad av det hela samtalet, men fast bestämd att inte visa det alltför mycket.
"Det har varit trevligt att talas vid med dig, och jag ser redan fram emot att träffa dig på lördag igen", sade hon med ett leende då han verkade börja säga adjö, gav sig på ett vänligt leende emot hans far trots att han verkade annat än vänlig emot henne.
Resten av kvällen förflöt utan att något särskilt intressant hände. Hon dansade med ett fåtal andra, några unga män i lagom ålder men ingen av intresse. Den enda hon däremot inte kunde släppa tankarna helt på var Edvard, vetskapen att hon dock snart skulle få träffa honom igen var dock mycket glädjande. Framåt kvällen hade folkmassan tunnats ut allt mer, och hon fick erkänna att också hon såg fram emot att få komma i säng, men som värdfamilj borde hon åtminstone stanna tills några fler gått innan hon ursäktade sig.

Kvällen gick ganska långsamt därefter men hans familj valde att inte stanna alldeles för länge. De valde att gå nästintill direkt efter att det var socialt accepterat att gå.
Satte sig i sin transport och hans systrar var riktigt tröttna men hans mor, far och farmor hade en hel del att säga.
" Edvard, jag såg dig inte prata med någon i din ålder. " Sa hans farmor ganska ogillande och Edvard suckade lågt.
"Kära farmor. Jag talade med någon jag fann intressant. Vi ska på en ridtur på lördag. Jag kunde dock inte tala med henne hela kvällen. Jag hade andra att tala med." Sa han och hans farmor nickade sakta.
" Självfallet Edvard. Berätta hennes namn efter ridturen." Sa hans farmor och började sedan tala med hans mor om något helt annat.

Resten av veckan gick oerhört långsamt med ändå oerhört snabbt det var en konstig blandning men det mest positiva var att han hade något att se fram emot.
Lördagsmorgonen kom och han var uppe tidigt och gjorde sig i ordning, åt frukost och bytte några ord med sin far innan han begav sig ut till gårdsplanen där hans häst stod redo. Han hoppade upp på den och red sedan iväg bort till Hamgrinds ägor. Hoppades att hon inte hade glömt.
Väl framme på deras gårdsplan hoppade han av hästen och lät någon hålla i den medan han gick fram mot dörren för att knacka på.

Sienna hade fullt upp dagarna efter balen, det fanns en hel del att ta i efter att balen ägt rum. Men det var inte henne emot, hon gillade att ha något att göra och dessutom gjorde det att tiden tycktes flyga förbi. Vilket var bra, för hon såg fram emot lördagen och allt jobb tycktes få tiden att gå ännu snabbare dit. Nu var lördagen äntligen kommen, och hon hade klätt sig i ridkläderna i god tid och låtit ge bud om att hennes häst skulle hållas redo. Hon hade just börjat gå ner, hade ännu inte helt bestämt sig om hon skulle vänta här eller rida för att möta honom, då hon hörde dörren. Alfred - deras butler - var redan påväg och framme vid dörren då hon kom nedan för trappen.
"Sir", hälsade han med en bugning, han hade ju ingen direkt koll på vem han var men Sienna var snart framme vid dem.
"God förmiddag, mr Bulow. Alfred, du kan hälsa far att jag gett mig av", sade hon med ett vänligt leende varpå han nickade med ett leende tillbaks, han hade varit hos dem i många år och Sienna skulle snarare se honom som en god vän. Hon gick förbi honom ut och vände blicken till Edvard igen.
"Har du haft en trevlig vecka?", frågade hon vänligt.

Edvard tänkte berätta att han sökte Miss Hamgrind när hon istället befann sig vid dörren med ett leende på läpparna.
" Miss Hamgrind. Trevligt att träffas igen, och vädret är på vår sida." Log han och steg åt sidan så hon kunde kliva ut från dörren.
Han var lite förbryllad över att de skulle rida ensamma, han hade ändå trott att nått typ av förkläde skulle följa dem.
Det var roligt att få vara själv med henne men det skulle inte gillas av de som tyckte om att tala om allt och alla.
" Lång. " Sa han ärligt och skrattade lågt.
"Men trevlig, själv då?" Sa han och började gå mot sin häst och tog dess tyglar och väntade in hennes häst.

Sienna log vänligt emot honom.
"Det verkar vi sannerligen ha", höll hon med, vädret verkade strålande och hon var på lika strålande humör. Det dröjde inte länge förräns en tjänare kom med hennes häst som hon tog över tyglarna för.
"Fullt upp, med en hel del att ordna med efter balen", sade hon uppriktigt, innan hon hoppade upp i sadeln och väntade på honom.
"Du sade att du gillade musik. Vad mer finns det för spännande att veta om dig?", frågade hon nyfiket.

Han lät henne hoppa upp först för att sedan hoppa upp själv på sin häst och petade den lätt i sidan med hälarna för att få den att gå framåt.
" Det kan jag tänka mig. "Log han på det första hon sagt och funderade sedan en stund. Mer att veta om honom?
"Jag skriver ofta. Lite som nån slags dagbok. Har gjort det i flera år." Sa han ärligt och skrattade lågt.
Det var något han ofta varit väldigt tyst om och inte berättat för många och han visste inte varför det kände så självklart att berätta för henne om det.
" Det är en hemlighet. "Log han lite lekfullt men gav henne en något allvarlig blick. Han ville inte att någon egentligen skulle veta det- utöver hon.