The uncrowned king PRS wolfy och Emma07

Eldrin log och lutade försiktigt pannan emot hennes, glad över hennes sällskap och otroligt glad över de kyssar dem delat. För trots den tid som gått hade han inte kunnat glömma sina känslor för henne, även om han fått lägga dem på is. Hon hade uppriktigt varit nog den jobbigaste att lämna när han gett sig av, men han hade behövt iväg. Han behövde lära sig mer om de krafter han hade, och för det så behövde han iväg.
"Det förklarar varför du så gärna ville sova i min säng", svarade han retsamt, med ett nästan busigt leende. Retsam var vad han var ganska ofta, vilket var mer orsak till hans tvivel om huruvida han verkligen skulle passa som kung eller inte. Men det var något han bestämt sig att inte tänka mer på förräns de var hemma igen.
"Men på tal om det är det faktiskt i princip läggdags", sade han uppriktigt, klockan hade hunnit bli mycket. Han log lite och gav henne en försiktig puss innan han drog sig undan och reste sig upp.

Eliana spärrade förvånat upp ögonen innan hon sprack upp i ett förtjust leende, särade dock lite på läpparna för att det skulle se ut som om hon hakat upp sig på hans ord.
"Vem är det nu som är fräck?" undrade hon, hötte retsamt med pekfingret mot honom innan hon ställde sig upp. Fundersamt såg hon sig om innan hon lät blicken landa på Eldrin igen.
"Kanske det, men ska jag vara ärlig så känner jag mig inte så trött." Hon ryckte nonchalant på axlarna innan hon med lätta steg gick mot sovrummet, kunde åtminstone lätta på klädseln lite innan hon funderade närmare på om hon skulle försöka sig på att sova eller vaka en stund till. Obekymrat lät hon klänningen falla ner till golvet, kände sig inte det minsta besvärad över att nästan stå helt näck där. Man skulle ju kunna tro att Eldrin sett mer än så, och hade han inte gjort det så var det på tiden att fick se. Från resväskan tog hon fram sitt nattlinne.

Eldrin såg på henne och skrattade till, hade sannerligen saknat henne vilket han bara lade mer och mer märke till nu när han fick umgås mer med henne.
"Jag får skylla på att jag blivit miljöskadad", sade han retsamt, han hade ju varit här i två år. Visserligen skulle han föreställa prins, men han fick skylla på att han inte var uppfostrad kronprins iallafall. Det blev han först nu. Han flinade roat och följde efter henne dit, höjde genast på ögonbrynen då hon klädde av sig så mycket. Blyg var hon då verkligen inte, i vilket fall som helst.
"Jag måste säga att du aldrig slutar förvåna, det är då nåt som är säkert", sade han till sist, något fick han ju säga. Han kunde ju inte bara stå och stirra, vilket i princip var vad han gjorde - hon såg ju mycket bra ut. Han drog av sig sin tröja för att byta om, hade tänkt vara lite respektfull och låta henne vara då hon bytte om men insåg att det skulle vara omöjligt. Han kunde ju knappt ens slita blicken ifrån henne. Nej, det här gick inte för sig. Istället gick han närmare henne, lade en försiktig hand om hennes midja, lät den smekande gå över till ryggen så att han mer hade armen kring henne.
"Jag är inte heller särskilt trött", sade han med ett lätt retsamt leende.

Det ryckte i hennes mungipor då han kommenterade att hon aldrig slutade med att förvåna.
"En bra egenskap att ha, inte sant? Då blir det aldrig tråkigt." En del av henne hade förväntat sig att han skulle få kalla fötter, och lämna rummet för att låta henne byta om ifred. Hon slapp dock bli missnöjd då han istället stannade kvar. Inte bara det heller utan han hade snart kommit fram till henne, och hans hand hade letat sig från hennes midja bak till ryggen. Eliana höll fortfarande i sitt nattlinne men hon gjorde inget större försök till att ta på sig det. Det kändes bättre att avvakta. Hennes blick vandrade över hans bara överkropp upp till hans ansikte, han var så fin. Slutligen tog hon ögonkontakt med honom trots att blicken ville flacka ner till hans läppar hela tiden.
"Säger du det?" hummade hon lågt då Eldrin menade att han inte heller kände sig något vidare trött.

Eldrin skattade lätt till igen, man hade då verkligen inte tråkigt när man var med henne.
"Nej, det är då nåt som är säkert", sade han med ett leende, det var en bra poäng där. Han kunde inte låta bli att le då han märkte hennes blick, kanske att han inte var den enda här som påverkades av bar hud. Han hoppades åtminstone inte det, det skulle väl vara lite orättvist.
"Oja, men jag tycker det ser ut att vara lite orättvist antal kläder på kroppen här", tillade han retsamt, närmade sig för att väldigt mjukt men intensivt kyssa hennes läppar. Med lika mjuk hand tog han försiktigt linnet ifrån henne och lade det åt sidan, det skulle visa nog vad han menade.

"Vi alla har väl olika preferenser när det kommer till hur många lager kläder vi vill sova i." Eliana ryckte på axlarna och gav ifrån sig ett litet skratt, var dock inte sen med att besvara kyssen då hans läppar än en gång hade hittat hennes. Vad exakt det var han klagade på begrep hon sig inte heller på: hon var definitivt mer lättklädd jämfört med honom. Men det var ett problem som inte var svårt att lösa. Händerna knäppte hon bakom hans nacke - tänkte gott underhålla sig med att bara kyssa honom en stund. Trots att de tidigt på morgonen skulle behöva ge sig av tillbaka mot Kithol, så kändes det ändå som om de just nu hade all tid i världen. Och Eliana hade en känsla av att hon inte skulle klaga över just den här, eventuellt sömnlösa, natten.

Eldrin stämde in i det där lilla skrattet, som var otroligt gulligt. Han log brett mot hennes läppar, fortsatte kyssa henne mjukt och drog lätt med händerna över hennes rygg. Han var hur nöjd som helst med att kyssa henne egentligen då det var en fantastisk känsla, men ändå ville han ha desto mer än så under kvällen.
"Jag tänker då inte sova såhär påklädd i vilket fall som helst", sade han med ett roat leende och började snöra upp och få av sig sina byxor, visserligen så brukade han aldrig sova i byxor men det var väl till större delen bara en ursäkt till att få klä av sig lite inför henne. Den chansen kunde han ju inte bara missa hur som helst, utan den fick han ju självfallet ta tillvara på.
"Men om du nu tänkte gå till sängs så tänkte jag då inte stå här hela kvällen", sade han retsamt, lät henne tolka det som hon ville - hennes tolkning kunde ju vara intressant att höra.

"Bra." Eliana kände sig nöjd över att han tog itu med sitt problem, vilket i det här fallet var att han hade på tok för mycket kläder som dolde hans kropp från henne. Eller tröjan hade han ju redan fått av sig, men med tanke på att hon enbart stod i ett par simpla trosor framför honom så skulle hon våga påstå att han var över klädd. Vilket inte gick för sig. Hon drog en hand genom sina mörka lockar innan hon lätt puffade till honom, ville ha honom på sängen. Och hon tänkte inte sluta förrän hans retsamma leende och tonfall var som bortblåst. Hon skulle ha så kul med den saken, ta sin lilla tid med att göra det så olidligt jobbigt för honom att han skulle be henne att vara mer barmhärtig.

Eldrin flinade återigen lätt, ögonen glittrade nästan av ren glädje. Nästan lycka bara att få vara med henne igen, för som han hade saknat henne under de här två åren. Mer än han ens själv hade insett förräns nu. Han lade händerna kring hennes midja, drog med sig henne ner på sängen efter att till slut ha fått av sig sina byxor. Väl där gav han henne en mjuk kyss igen, lät fingrarna spela längs hennes midja. Han skulle inte påstå att han var alltför erfaren i såna här lägen, men med henne var det som om man inte ens behövde tänka utan bara agerade utefter alla känslor. Han kysste henne lite prövande allt mer intensivt, lät också händerna utforska allt mer av hennes kropp.

För en kort stund kom hon av sig. Kinderna blossade till och heok flackar osäkert med blicken. Det här var ju en situation hon aldrig upplevt tidigare, och det var inte meningen att hon skulle göra det heller innan hon var gift. Men hon ville inte att den man hon mer eller mindre var bortlovad till, skulle ha nöjet att vara hennes första. Hon behövde ha något som han inte skulle kunna ta från henne. När hon vände upp blicken till Eldrin igen, såg in i hans vackra ögon som hon skulle kunna drunkna i, så kände hon sig inte osäker längre. Det fanns ingen anledning för henne att vara nervös. Hon behövde inte ägna tid åt att tänka på varenda steg hon gjorde, utan bara ta det som det kom och mer agera efter sina känslor.