Supernatural PRS wolfy och Emma07

Zach suckade för sig själv. Kvinnor. Eller nej, alla kvinnor var faktiskt inte riktigt lika irriterande som denna. Men sen var det inte heller många han nånsin träffat som var så irriterande som henne.
"Om du vill ta en längre väg till vart han är, så. Du kanske följer hans spår men jag doften, och han är åt det hållet", sade han envist, åt det hållet hon gick kunde man ta sig runt ditåt. Och om inte annat tänkte han sannerligen inte ge henne den lilla vinsten.

Ellaria log lite då han frågade om vad hon ville göra, det var då inte att jobba där som han antydde. Nej, långt ifrån. Visserligen trivdes hon bra med att jobba där, men det var ett jobb och hon ville göra så mycket mer i sitt liv än att jobba. Hon skakade lätt på huvudet.
"Nej, jag vill resa en del", sade hon uppriktigt, hon gillade att resa och få se nya ställen. Kanske inte helt det man trodde om henne då hon var så pass lugn av sig. Enda anledningen egentligen till att hon inte rest så mycket än var mycket att hon ville hitta någon att resa tillsammans med.
"Och du?", frågade hon nyfiket.

"Går hellre en omväg än tillsammans med dig." Och med de orden var hon försvunnen. Hon var inte född igår. Han må ha demon blod i sig men det hade hon delvis också som häxa. Alla häxor hade det. Alla som var övernaturliga väsen härstammade från en demon. Att han var en fallen ängel gjorde inte honom automatiskt bättre på att spåra. Men ville han leva i den tron så fick han göra det. Hon stegade framåt med tysta steg, kände en stark närvaro. Så demonen var där, trots allt.


Det var ett ganska typiskt svar han fick av henne. Ett svar han själv hade kunnat räkna ut alltså. Något fel med att resa var det inte: tvärtom skulle han njuta av att se dig omkring i världen. Men det var inte aktuellt än av olika orsaker.
"Jag tar dagarna som de kommer," sa han med en axelryckning. Chase tog en tugga av maten, njöt av smaken som spred sig i munnen. Till och med vinet var utsökt.

Zach suckade lätt igen, gick vidare åt sitt håll. Han hade sannerligen inget emot att få gå själv istället för tillsammans med henne. Han trivdes långt bättre att få gå ifred med sina tankar, och snart när han närmade sig korsningen där de båda vägarna möttes kände han på sig att något var nära. Så då hade väl de båda haft rätt iallafall, även om han aldrig skulle erkänna att hon också hade rätt.

Ellaria nickade lite, kunde hålla med om det. Hon hade ingen panik med att ge sig ut på saker, utan det kunde få ta tid. Det kunde ta år innan hon gav sig iväg, men det skulle inte vara några problem. Hon åt lite av maten, som sannerligen var väldigt god.
"Har du bott här länge?", frågade hon nyfiket.

Plötsligt hördes ett gläfsande ljud och Scar vände på huvudet, hoppade åt sidan då demonen hoppade fram.
"Ditt smutsiga, äckliga, eländiga odjur," muttrade hon för sig själv medan hon skapade ett brinnande eldklot framför sig, "återvänd till helvetet där du kom ifrån!" Hon förde eldklotet mot demonen som gav ifrån sig ett vrålande ljud innan den gick upp i rök. Hon andades ut och såg sig om, inte helt säker vad hon skulle tycka eller tänka. Var det här demonen som de hade jagat? Det här hade hon klarat av på egen hand också, varför hade hon behövt Zach med sig? Inte för att hon kunde se honom någonstans - vilket i sig var tur. Han må vara fin att se på men han tillhörde definitivt gruppen av de mest irriterande personerna hon någonsin stött på.


"Jag flyttade till New York för ungefär tre år sedan." Chase kom från en mindre stad i Texas. Det skulle man kanske inte kunna tro om honom, för han pratade med exakt samma accent som en person som hela sitt liv bott i storstaden. Den var inte så svår att lära sig: speciellt inte när man hörde den dag ut och dag in vart man än gick.
"Du då?" frågade han sedan med huvudet aningen på sned.

Zach hade i början inte alls gillat att behöva jobba tillsammans med Scarlett, men han hade lärt sig att leva med det. Och det hade ju faktiskt visat sig att han haft fel, att hon inte alls var så illa som han i början hade trott. Trots allt gick det att tolerera henne, även om det inte var mycket mer. Det var väl åtminstone vad han inbillade sig, även om läget numera kanske var något annorlunda på hans insida. Men det var inget han tänkte erkänna ens för sig själv.

Ellaria såg fram emot kvällen, samtidigt som hon var lite nervös. Egentligen borde hon inte göra det, hon och Chase var trots allt vänner, men de här nya känslorna fick henne osäker. De hade växt fram efterhand, men hon var alldeles för blyg och osäker för att våga visa det mer än vad hon gjorde omedvetet. De hade bestämt att dem skulle ses hemma hos henne för att se på film, hon hade skaffat några nya filmer så frågat om han skulle komma dit.

Scarlett satt på soffan med benen utsträckta framför sig, fötterna vilade i Zach's knä. Hon lutade huvudet mot soffans ryggstöd och studerade honom med ett litet leende på läpparna. Att hon faktiskt skulle komma att tycka om honom hade hon aldrig trott. Nu var hennes känslor dock betydligt starkare än så. Han hade kommit att bli allt viktigare för henne och nu, hur dumt det än lät, så ville hon inte mera veta av en vardag där han inte fanns med.
"Jag gillar dig," sa hon plötsligt och fuktade läpparna. Den vanligtvis bestämda, självsäkra blicken var som bortblåst och ersatt av en mer sårbar. "Inte bara som vän. Jag vill att vi alltid ska vara tillsammans. Jag vill inte att du lämnar mig."


Han knackade på dörren till Ellaria hem. Han hade varit där några gånger förut också, och det var ett hemtrevligt ställe. Han hade omfamnsts av en härlig, mysig känsla omedelbart då han satt foten i hallen. Men hon var ju också en druid så det var inte så konstigt. Druider var ju vänliga folk, trots att det visserligen fanns undantagsfall liksom med alla folk. Att spendera en filmkväll tillsammans med henne skulle vara en intressant omväxling. De brukade vanligtvis hitta på något som innebar att vara mer aktiv, men att bara slappna av skulle antagligen vara skönt.

Zach satt mest försjunken i tankar, men drog tillbaks blicken till Scarlett då hon började prata. De båda hade blivit mer vänner, vilket förvånade Zach själv att han ens kunde tycka något annat än illa om henne. Det hade han från början inte trott. Från en början trodde han att det var frågan om en lite spydig kommentar i vanlig ordning, men hennes blick och ord fick honom på andra tankar. Oj. Det här hade han verkligen inte väntat sig, men det skulle åtminstone förklara varför hon varit trevligare mot honom. Han hade ingen aning om vad han skulle svara på det, för några såna känslor för henne erkände han inte ens för sig själv att han hade och desto mindre för henne. Ändå så hade han blivit vän med henne och ville inte heller såra henne för mycket - hade det varit någon annan hade han genast avspisat den och antagligen inte heller särskilt trevligt.
"Jag gillar dig med, men inte som mer än vän", sade han istället enkelt, kanske smått olikt honom att inte lägga till nåt otrevligt. Men han brydde sig också mer om henne än vad han själv visste om.

Ellaria var snabb till dörren då hon hörde knackningen, öppnade nästan genast. Med en gång hon såg honom log hon och kände hur hjärtat verkade hoppa över ett slag.
"Hej, kom in", sade hon genast med samma breda leende och flyttade sig så han kunde komma in.
"Jag har redan fixat chips och allting egentligen, så du har perfekt tajming", sade hon, hon hade gjort iordning allt innan. Hon var vardagligt klädd, med håret utsläppt, ett längre linne på sig och shorts.

Hans ord var nästan detsamma som om någon gett henne en käftsmäll. Egentligen borde hon ha förstått bättre, vetat att han inte skulle besvara hennes känslor. Varför skulle han göra det? Han var gammal, betydligt mycket äldre än henne och under den tiden hade han nog gått igenom många kvinnor. De där som hade något speciellt, som var unika och som alla tycktes älska och avguda. Scar hade inget sådant. Hon blinkade några gånger med ögonen, och snart ersattes den sårade, ledsna blicken av en kyligare.
"Jag måste gå." Hon reste sig upp och gick ut till hallen. Där tog hon på sig sina högklackade boots innan hon utan ett ord till lämnade stället, och försvann iväg.


Det överraskade Chase en smula hur snabb hon var med att öppna dörren. Nästan som om hon stått och väntat på honom. Det kanske hon hade gjort. Det glittrade retsamt i hans ögon men han valde att spara på sina kommentarer till senare. De hade han ändå gott om. Han pussade henne vänskapligt på pannan innan han fortsatte ut till vardagsrummet, kände sig som hemma hos henne. Där sjönk han ner på soffan och sträckte sig efter filmerna, ville se vad det var hon fått händerna på egentligen. Förhoppningsvis inga tråkiga romantiska filmer, det skulle bara resultera i att han somnade efter fem minuter.

Zach hade av någon anledning inte velat såra henne, men det hade nog varit oundvikligt. Men ändå kände han sig också något ledsen då hon gått, utan att han själv riktigt visste varför. Trots att han varit säker på att han inte haft några känslor för henne, så såddes ändå ett tvivel på ifall han verkligen gjort rätt. Han hade trott att där inte fanns några känslor, men det här tvivlet och känslorna då hon gått, och särskilt känslorna det väckt när hon haft den där sårade blicken, fick honom att tvivla på den saken. Fanns där något iallafall? Han började faktiskt bli osäker, även om det kändes omöjligt. Han hade inte vågat tänka så innan, men det här fick honom att tänka efter. Det stämde in på den sista tiden, trots att han inte insett det själv. Och dum som han var hade han inte förstått det och istället sårat henne.

Ellaria log lite då hon fick en puss på pannan, även om den inte betydde nåt. Ändå gjorde den henne glad. Nej, hon fick allt försöka skärpa sig. Han var en bra vän och det var bara dumt av henne att gå och kära ner sig, nu när hon fått en så bra vän så var det dumt att riskera att förstöra det med såna här känslor. För hon tvivlade på att de skulle vara besvarade av någon anledning. Hon hade som sagt varit klar med allting, men chipsen hade stått kvar i köket så hon gick dit och hämtade dem innan hon gick ut till vardagsrummet. Väl där slog hon sig snart ner bredvid honom.
"Vilken tycker du verkar bra?", frågade hon, det var egentligen ganska mycket blandat tema på filmerna men mestadels drama eller thrillers, vilket var vad hon gillade mest.

Istället för att gå raka vägen hem tog hon en omväg. Alla tjatade alltid om att frisk luft var bra för att rensa huvudet på tankar, men än så hade det inte fungerat på henne. Hon hade ju bara tid att tänka allt mer på konversationen nyss henne och Zach emellan, och det faktum att hon hade gjort bort sig totalt. Hur skulle hon kunna se honom i ögonen efter det här? Irriterat morrade hon till för sig själv, brydde sig inte om vem som hörde eller såg, eller tänkte vad hon var för en lustig typ. Då hon senare var hemma hos sig sparkade hon av sig bootsen, gick därefter ut till köket efter ett glas med vatten trots att hon nog egentligen behövde något lite starkare än så.


Fundersamt gick han igenom filmernas handlingar en efter en, bestämde sig tillslut för en thriller som han tänkte rösta på. Den verkade mest intressant utan alternativen hon hade plockat med sig hem, och den som han hade minst chans att somna till.
"Vad sägs om den här? Chase visade filmen för Ellaria. Det var som sagt hans förslag men var hon intresserad av någon av de andra, så gick det lika bra. Han må låtsas som om han inte var så intresserad när det kom till romantik men det var han definitivt, någonstans djupt inom sig. Skulle han erkänna det högt? Nej.