Laglös kärlek PRS Emma07 och wolfy

Egentligen hade Christopher inte haft någon särskilt tydlig plan, mer än att åtminstone gå rätt lugnt framåt. Men hennes blick tog andan ur honom, hela hon var så otroligt vacker, men dem där ögonen... Dem där bruna, vackra ögonen fick honom helt på fall. Och inte bara på fall, utan fick honom nyfken på henne. Vad hon hade för historia, vem hon var, han ville helt enkelt lära känna henne mer. Men på det viset hon också särade på läpparna fick honom att strunta i de få planer han haft, utan tog istället risken och lade handen mot hennes kind och kysste henne.

Då han tog det sista steget och kysste henne var hon inte sen med att lägga armarna om hans nacke. Hon visste inte hur stor del alkoholen hade av det hela, skulle de stå där och kyssa varandra om det inte vore på grund av mängden de båda fått i sig under kvällen? Modig nog för att kyssa honom skulle hon förmodligen inte ha varit, därför tänkte hon ta ut så mycket som möjligt av det här ögonblicket.

Christopher brukade vara rätt vågad av sig och kanske ta lite väl stora risker ibland, men han misstänkte att alkoholen hade ett finger med i spelet i det här. Visserligen hade han inte fått i sig så mycket att han var rent full, men ändå så pass att det nog fick honom lite mer vågad och så. Fortfarande med ena handen mot hennes kind lade han den andra armen om hennes midja, drog henne lätt närmare sig medans han fortsatte kyssa henne.

Att kvällen skulle sluta på det här viset hade inte varit hennes plan men hon hade inte något emot det heller. Tvärtom faktiskt. Efter några ögonblick särade hon på läpparna för att stryka tungspetsen över hans läppar. Därefter tryckte hon in den i hans mun för att låta den dansa runt med hans tunga, fick nästan kalla kårar av välbehag av sättet han rörde vid henne - trots att han bara hade sin arm om hennes midja.

Omvärlden var som bortblåst nu, allt han plötsligt kunde tänka på var bara henne. Han särade strax också han på sina läppar, besvarade genast hennes hångel genom att låta tungan dansa med hennes. Han drog undan sin hand ifrån hennes kind, men bara för att istället lägga båda händerna om hennes höfter istället.

puff

Christopher hade försökt umgås med Nieva så mycket han bara hade kunnat den sista tiden. Och i takt med det så hade han också fallit mer och mer för henne, och fått allt djupare känslor för henne. Trots att han egentligen försökt hålla sig undan ifrån sånt, på något sätt försökt skydda sig på det viset. Men hon var speciell på något vis. Idag hade han dragit med henne ut på en promenad, hade dock tänkt dra med henne hem till sig också senare då han gärna spenderade mer tid med henne. Så just nu gick han längs gatan och hade tagit hennes hand i sin, de kom snart närmare en man som såg på Christopher och harklade sig lätt. Han såg snabbt på Nieva och log snabbt.
"Jag kommer strax", sade han snällt, släppte hennes hand för att ställa sig nån meter bort vid mannen. Mannen - Isaac - hade hjälpt honom en del den senaste tiden med information, då han var inblandad i en del av droghandeln och genom att hjälpa polisen så hoppades han på att kunna slippa åtmisntone så hårt straff. Men han ville helst inte ses länge med Chris ifall någon skulle känna igen honom som polis.
"Det är nån större överlämning eller auktion på gång imorgon kväll vid drogplattan", sade han bara enkelt och Chris nickade lite.
"Tack, ska kolla upp det", sade han, det var definitivt värdefull information. Kunde dem ta dem på bar gärning kunde dem få tag på en hel del av dem dem letat efter i flera månader. Han gick tillbaks till Nieva igen, log snabbt mot henne.
"Förlåt för det där", sade han, meningen var att det inte skulle höras vad dem sagt men dem hade pratat högre än vad dem själva trott.

Hon kramade om Chris' hand och tittade upp på honom med jämna mellanrum medan de gick. En man stod längre fram på gatan och hon fick känslan av att han väntade på dem. Det visade sig att hon delvis hade rätt, för mannen hade ärende till Chris då de ställde sig en bit ifrån henne. Med en liten suck lutade hon sig mot den kalla väggen bakom sig, fumlade med sina händer i brist på annat att göra. Det var inte med mening hon hade tänkt tjuvlyssna till samtalet men det var svårt att låta bli, med tanke på att de pratade med ganska höga röster. Konversationen männen emellan fick henne att lätt spärra upp ögonen. Var Chris inblandad i drogvärlden? Kunde det vara möjligt? Hon hade inte fått ett sådant intryck av honom. Men man gick ju inte omkring och trodde det värsta om folk heller.
Då han kom tillbaka såg hon upp på Chris med en fundersam rynka mellan ögonbrynen. Kanske hon kunde anförtro sig åt honom?
"Jag säljer också droger," berättade hon försiktigt och blinkade några gånger med ögonen, "jag ska också vara på drogplattan i morgon."

Chris tog hennes hand igen och började gå, lyssnade på henne och rynkade pannan. Det här hade han verkligen inte trott om henne, han hade trott väldigt gott om henne. Och han insåg först nu att det måste ha låtit som om han var inblandad precis tvärtom mot det viset han egentligen var inblandad på. Själv avskydde han droger, och det var just därför han jobbade för att stoppa handeln med det - drogerna var det som fått hans uppväxt till det helvete det varit. Han fick bita ihop tänderna för att inte svära till av det hon sade.
"Vad menar du?", frågade han, rynkade pannan.
"Hur länge har du hållit på med det, och varför?", frågade han, undrade varför i hela friden en så snäll tjej som henne hade fastnat i sånt. Han drog en hand över ansiktet och suckade.
"Lyssna, jag är inte riktigt inblandad på det viset som du tror", sade han.

Nieva rynkade på pannan igen och stannade upp, vände sig mot honom. Hon svarade inte på hans frågor utan lät hjärnan bearbeta allt han sagt. Så småningom kunde hon lägga pusselbitarna på plats. Helvete. Hon hade precis erkänt för en polis att hon sålde droger. Fortfarande utan att säga något så backade hon några steg innan hon sprang iväg. Hon hade inte särskilt långa ben men snabb var hon ändå, det var något man fick lära sig att vara helt enkelt om man var i hennes situation. Det var inte första gången hon flydde. Visserligen hade hon aldrig blivit jagad av en polis förut, men höll man på med droger hade man till att göras med väldigt farliga människor och de hade varit ute efter henne några gånger.