prs rollspelare & wolfy

Mireya kunde inte låta bli att le när han sa hennes namn, det var något med sättet han sa det på som alltid gjorde henne svag.
”Ja älskling, jag bara- Ehm... jag ville bara prata med dig. Är du hemma eller nånstans i närheten?” Frågade hon försiktigt. Hon kunde lätt lägga någon till lögn ifall han var i närheten, smyga iväg och spendera natten med honom annars kunde hon vänta till dagen efter.

"Jag är hemma." Ensam var han visserligen inte men de andra killarna skulle inte vara till något problem. De visste deras plats och de skulle inte störa. "Kom hit." Det var dels en order men också en begäran. Han saknade henne fruktansvärt mycket. Inte en dag hade gått förbi utan att han tänkt på henne.

"Jag ringer efter en taxi, ställ in dina planer för dom här kommande dagarna, du ska vara med mig. Skicka din adress." sade hon sedan och la på. Hon tog av sitt smink och bytte om till ett par mjukisbyxor och ett kort linne. Hon log smått, tyckte hon var oskyldig och söt ut och hon visste att det var den sidan Rowan gillade med henne.

"Ja ma'am," flinade han för sig själv. Åh vad han hade saknat henne, och han kunde knappt ge sig till tåls förrän han skulle få hålla henne i sin famn igen. De andra killarna skulle få sköta hans uppgifter de kommande dagarna, han hade en underbar kvinna att uppvakta.

Mireya log smått för sig själv, skrev ett sms till Vic att hon skulle sova hos en kompis istället för att vara själv så hon inte behövde komma hem på morgonen igen. Hon packade lite kläder medan hon väntade på en taxi innan hon skyndade ut. Hon sa adressen och slöt ögonen en stund, ville bara hålla om Rowan igen.

Efter att ha skickat adressen som ett sms åt henne, gick han ner till vardagsrummet där de andra killarna slappade. Han gav dem order om att hitta på något vettigt - det enbart för att han ville vara ifred med Mireya utan att de skulle lägga näsan i blöt.

Det tog tid innan hon var framme, hon betalde chauffören en generös summa innan hon skyndade sig ut. Hon såg sig omkring och rynkade lite på näsan, det var fint men det var några grabbar utanför huset säkert säkerhetsskäl men det gjorde henne ändå aningen obekväm. Hon gick upp till dörren och plingade på, hoppades innerligt att hon inte behövde prata med någon annan än Rowan.

Då det knackade på dörren gick Rowan för att öppna. Han rynkade på pannan då tre grabbar stod där ute, han hade hunnit glömma bort att han sagt åt dem att leka vakthundar.
"Gå en promenad eller något," sa han åt dem innan han vände blicken mot Mireya. Hans ansikte mjuknade märkbart då han försiktigt greppade tag om hennes hand för att dra in henne.

Mireya log svagt när dörren öppnades och gick in, hon kramade hård om hans hand och släppte ner sin väska när hon var inne för att krama om honom.
"Jag har saknat dig så, så, så mycket." mumlade hon och drog in doften av honom som knappt hade ändrats. Hon log för sig själv och lutade kinden mot hans axel.

Han omfamnade henne i en stor kram, begravde ansiktet mot hennes hals för att andas in den söta doften.
"Jag har saknat dig som fan," mumlade han med ett litet leende, gnuggade sin näsa mot hennes, "så, så, så mycket."