[PRS] Step brothers

"Yay!" utbrister Edward och ler glatt upp mot sjuttonåringen bredvid sig. Han harklar sig lite när han lägger märke till att han kanske låtit lite för exalterad. Men han gillar att färga folks hår, att ge någon en helt ny look. Han ignorerar sin brors skakning på huvudet och trycker in en kycklingbit i sin mun. "Vill du ha en naturlig färg eller något mer färgglatt?" Tony ler ursäktande mot Derek.
"Det finns en stor chans att han kommer försöka locka eller platta ditt hår också, bara så att du är beredd på det," flinar han och tar ännu ett par klunkar av sin läsk.

Med en rynkad näsa för Derek defensivt upp händerna till sitt hår.
"Senast någon lockade eller plattade mitt hår blev det katastrofalt", muttrar han.
Inte för att han tvivlar på Edwards kunskaper, utan bara det att hans hår är bokstavligt talat nästan omöjligt att forma om (förutom med kanske en halv burk hårvax)
"Fast jag vet inte riktigt", fortsätter han och menar hårfärgen. "Kanske typ..." Han kastar en blick mot Edwards hår. "Mörklila? men inte hela", lägger han till.

Edward vänder sin blick mot den längre sjuttonåringen och pekar mot sitt egna hår.
"Ser jag så bra ut i det? Så att du själv vill ha det?" frågar han med ett leende på läpparna och blinkar mot Derek. "Nu blir jag ju generad," han tar en klunk av sin dricka medan han drar en hand genom de lila lockarna.
"Snälla gör inte hans ego större än vad det redan är, han behöver inte det." säger hans store bror och skakar på huvudet. Edward vänder sin blick mot honom och himlar med ögonen.
"Snacka för dig själv, ditt ego är tjugo gånger så stort som mitt," muttrar den yngre brodern.

Derek skjuter fram hakan och låter ögonlocken sjunka närmare varandra så at than tillsist kikar mellan ögonfransarna.
"Nej", svarar han med en "duh"-ton i rösten. "Jag vill ju ha det för att jag personligen råkar tycka om lila och för att jag vet att jag skulle passa i det, like, femhundra miljarder gånger mer", en min av överlägsenhet skuggar hans ansikte och han höjer på ögonbrynen mot den lite kortare (med typ tre centimeter) killen.
"Det är ju ingen nyhet att jag är snygg", fortsätter han. "Och du kan ju tydligen inte sluta stirra.!

Edward öppnar munnen bara för att inte få ut ett enda ord, innan han höjer på sina ögonbryn.
"Tony, säg till honom," gnäller den yngre och möts med en oförstående blick från sin bror.
"Vadå? Som när du sa till honom när ni mobbade min dröm om att bli superman?" frågar han och ruskar på huvudet. "Dröm om." Edward svär för sig själv.
"Visst, du är lätt att titta på, men jag tittar på alla jag pratar med, är ditt ego lika stort som våra?" Edward känner sig ärligt talat en aning generad, han brukar alltid kunna skämt flirta med sina vänner utan att känna det minsta. Han förstår inte vad som är annorlunda nu.

Ett tyst skratt lämnar Dereks läppar och han nyper tag i Edwards näsa.
"Du är geneeerad", kvittrar han och klappar sjuttonåringen på huvudet. "Caught in the act maybe?" retas han.
Sedan sticker han gaffeln i en orörd gurkskiva på Edwards tallrik, som han sedan trycker in i munnen.
"Men jag sa ju aldrig att jag inte hade stort ego, right?", fortsätter han mellan tuggorna. "Vilket jag inte har, jag är bara bra på att notera grejer."
det sista säger han med ett flin och en menande blick åt Edwards håll.

Edward rynkar lite på sin näsa när han känner Dereks varma fingrar mot huden, innan han vänder blicken mot sin tallrik. "Jag ville ju ha den.." mumlar han fram och låter sin blick åka tillbaka till den bara lite längre killen. Han bestämmer sig för att putta upp glasögonen en aning med sitt långfinger mot Derek. "Det finns inget att notera, eftersom att jag i princip tittar på alla," säger han och snor en bit gurka från Dereks tallrik för att sedan stoppa in den i munnen med ett stolt leende.

Med en fnysning drar Derek, hårt, i Edwards lugg.
"Är du så dålig att du inte ens kommer på nåt nytt?" flinar han.
"Jag är ganska säker på att jag snodde gurkan från dun tallrik först och har därför patent på det."
Med ett näjt leende klappar han Edward på kinden och sträcker gaffeln mot hans tallrik, bara för att få ett slag på sin hand.
"Ajee Eddie", klagar han innan hans ppar kröks i ännu ett nöjt flin.
"Copyright på Eddie också", skyndar han sig att säga.

Med en hand mot sin panna tittar han förolämpat på killen bredvid sig. Dragningen med Edwards hår gjorde ont, och därför putar han lite med underläppen innan han masserar sin kind lite. Han förstår inte riktigt varför alla har sånt behov att klappa på folks kinder, först hans bror och sedan hans maybe soon to be styvbror.
"Du hade det kommande, du gjorde illa mig först," fnyser Edward med ett enkelt flin på läpparna.

Ett enkelt skratt letar sig fram mellan Dereks läppar, vilket har hänt ganska många gånger denna kväll och han finner sig i att trivas i bröderna Bakers sällskap.
Han skulle aldrig erkänna det för någon förstås.
"klart jag gjorde illa dig först", säger han uppriktigt. "du snodde min gurka, vilket var min orginalgrej. Jävla härmapa.."