PRS kickin' it

Kimberly

Jag kastar en irriterad blick på Ben och vänder mig sedan mot gubben.
"Hur ska vi få upp bilen? Motorn fungerar inte", säger jag och nickar mot röken som fortfarande väller ut.
"Vi puttar", grymtar han och tar några steg fram och rycker tag i bilen. När ingen annan följer hans exempel så kastar han en trött blick på oss.
"Jag må vara stor, men en hel bil orkar jag inte själv", suckar han, vilket genast får oss andra att röra på oss. Ben hoppar in i bilen och styr medan vi andra knuffar för allt vi är värda. Jag känner hur vi rör på oss och trycker i lite extra hårt, vilket resulterar i att jag ligger platt på mage.
"Förresten, Kimberly, gräset är vått", Jack flinar stort mot mig och jag känner hur jag blir röd av ilska. Jag ska precis resa mig när jag ser något som hänger ut under bilen.
"Eh, inte för att jag vet så mycket om bilar, men borde inte det där röret sitta fast?", jag pekar försiktigt och den gamla gubben böjer sig osmidigt medan han tittar och kliar sig på pannan. Sedan suckar han högt och reser sig.
"Allt som behövs är lite silvertejp", muttrar han och försvinner in i bärgningsbilen. När han återvänder har han med sig en tejprulle och en liten bräda med hjul på, så att han lätt kan rulla under bilen, vilket är lite svårt med tanke på hans stora ölmage. Men på något sätt så kommer han både in och ut inom loppet av någon minut.
"Sådär. Nu går den lika fint som förut", säger han belåtet och borstar av händerna.
"Inte för att den gick så fint innan", mumlar jag för mig själv och får en lätt spark på benet.
"Om du har något att säga så säg det högt. Eller förslagsvis ta din egen ICKE EXISTERANDE bil", fnyser Ben och hoppar in i förarsätet.
"Ursäkta, men någon måste faktiskt betala", gubben sträcker fram handen och höjer på ögonbrynen.
"Allt du gjorde var att tejpa ett rör, som inte ens du hittade", påpekar Colin och gubben harklar sig nervöst.
"Jag körde ända ut hit", mumlar han och skruvar lite på sig.
"I bilen som firman betalat, med bensin som din chef betalar", ler Colin och börjar gå mot passagerarsätet. "Men det var ett bra försök!", ropar han över axeln.
Jag fnissar till och hostar samtidigt för att försöka dölja det. Jag får en arg blick av gubben, som sedan vänder sig om och börjar gå tillbaka. Jag tittar på Jack och vi båda brister ut i skratt. Medan vi klättrar in i bilen så berömmer Jack Colin och klappar honom på axeln.
"Vart ska jag nu då?", frågar Ben och vänder sig om mot oss. "Vem bor närmast?"

Ben

"Jag bor närmast," berättar Jack och sätter sig i baksätet bredvid Kim med ett leende på läpparna. "Det är bara några kilometer dig."
"Är du lantis?" frågar jag med en rynka i pannan och startar den gamla motorn. Jack har alltid gett det intrycket att han bor inne i stan, men jag har bara haft någon liten konversation med honom, om ens det. "Som dig Kimberly, se vad mycket ni har gemensamt redan." Jack öppnar sin mun, men stänger den tvärt igen när han hör hur jag praktiskt taget gett honom mycket intressant info.
"Är det så Kimberly?" frågar Jack och lägger armarna i kors medan han vänder sin uppmärksamhet mot Kim.
"Så.." säger Colin som tittar åt mitt håll, men jag tvingar mig själv att hålla en fast blick på bilvägen. Dock så får han all min uppmärksamhet när han halar upp en cigarett från min brors använda och slitna paket. Han har redan hunnit tända den, dragit ner fönstret för att sedan dra ett bloss.
"VAD I HELVETE!" utbrister jag högt och stannar bilen tvärt. "Vad fan tänker du med?"

Kimberly

Colin blåser långsamt ut röken, som slingrar sig genom luften likt en orm. Jag vet att Ben hatar när folk rotar runt i hans (brors) bil, men det är inte det som har stört honom nu.
"Vad är problemet?", Colin för cigaretten mot munnen men innan han hinner ta ett bloss till så rycker Ben loss den och kastar ut den genom fönstret.
"Problemet är att du sitter och röker min brorsas cigaretter i vår bil, utan att be om lov", ryter Ben och stirrar argt på Colin, som flinar lätt. Jack kastar en blick på mig, som för att försäkra sig om att jag är lika ställd som honom. Jag rycker försiktigt på axlarna som svar. Ben brukar inte bry sig om när folk röker, men nu är det annorlunda.
"Får jag?", frågar han och håller skämtsamt upp paketet. Innan Ben hinner få ett nytt raseriutbrott skrattar han tyst för sig själv och lägger ner paketet igen. "Jag skojade"
"Jätteroligt", muttrar Ben medan han startar igång bilen igen, som ger ifrån sig ett konstigt ljud, men puffar sedan vidare. Jack slår till Colin lite lätt på axeln och ger honom en menande blick, som för att säga skärp dig nu. Jag tittar upp i backspegeln och ser Bens ögon fastklistrade på vägen. Bilen är obehagligt tyst, eller ja, förutom det konstiga dunkandet som kommer från motorn. Jag lutar mig bakåt, försöker ignorera ljudet, när plötsligt bilen saktar in.
"Ben? Vi åker på motorvägen, vad gör du?", Jacks röst får mig att öppna ögonen och kolla ut. Mycket riktigt så står vi helt still, mitt på motorvägen.
"Det är inte jag, bilen funkar inte!", Ben stönar och slår till ratten. "Varför ska du vara såhär?"
"Tro det eller ej, men bilen kommer inte att svara dig", muttrar jag knappt hörbart, men såklart snappar Ben upp det. Han vänder sig om och ger mig en mördarblick.
"Jaha, och nu då?", Colin suckar och lägger upp fötterna framför sig, vilket får Ben att vända sin mördarblick mot honom istället.

Ben

Visst kanske jag överreagerade en aning, men ärligt talat så blev jag något hemskt irriterad på det. Kanske för att min bror kommer att banka mitt huvud i väggen om han märker att någon rört hans cigaretter. Och visst har jag ingenting emot rökare, men det är faktumet att Colin dragit ett par bloss i min redan ruttna bil, utan att ha frågat som fick mig att bli sur.
"Vi kanske kan ringa bärgningsfirman igen?" frågar Jack som öppnar dörren för att kolla om det är samma problem som innan.
"Och titta på medan hans tröja åker upp och blottar hans enorma ölmage, och se hur han kliar sig i röven varannan sekund?" frågar jag innan jag kliver ut ur bilen jag också. Jag ger Colin, som tittar upp på mig med bedjande ögon med paketet i handen, en skakning med huvudet och signalerar att han ska ta ner fötterna.
"Nej tack," lägger Kim till med en grimas uppsatt på ansiktet.
"Vi kanske får knuffa den eller något.." säger Jack och kliar sig bakom huvudet. "Jag bor inte särskilt långt bort, bara upp för backen där, ni skulle kunna sova hos oss över natten." En hostning dyker upp från Colins mun, som skakar roat på huvudet.
"Hur mycket jag än vill ha en sleepover med pryden Sherlock här," han tittar menande på mig innan han vänder blicken mot Kim. "Och hans väninna Watson så tror jag nog inte att det är någon bra ide, alls." både jag och Kim himlar med ögonen mot varandra och jag slår igen dörren till förarsätet.
"Då kanske du får gå hem Colin," säger Jack och sträcker på armarna. "Men så vitt jag vet så är det väldigt, väldigt långt till ditt hus."

Kimberly

Jag stelnade till vid tanken på att behöva spendera natten hos Jack. Vad skulle jag sova i? Skulle jag borsta tänderna? Sminket då? Och vad ska jag ha på mig imorgon? Så många frågor dök upp i huvudet att jag inte hann lägga märke till att de andra börjat knuffa på bilen.
"Kom igen nu, Kimmie, Om du inte hjälper till så kommer vi aldrig fram", suckade Jack medan han tog i och gick ett steg framåt. Jag ställde mig bredvid killarna och började knuffa, den här gången var jag noga med att se var jag satte fötterna. Jag hade ingen lust att dratta på rumpan en tredje gång på en dag.

Efter mycket knuffande och stönande så var vi äntligen framme vid en gata. Jag bad för mig själv att det skulle vara Jacks gata. Och som om Gud hade hört min bön så stannade Jack och Colin upp.
"Här är det", sa Jack och såg konstigt nog lite generad ut. Jag vände mig om och fick se en gigantisk villa med två dyra bilar på uppfarten. Jag vände mig mot Jack och pekade på huset.
"Där?", frågade jag och han nickade tyst.
"Kom igen nu", sa Colin och började gå mot huset, därmed bröt han den pinsamma tystnaden som uppstod.

Ben

Med höjda ögonbryn låser jag bilen. Visst, det är en skrothög som antagligen inte ser särskilt attraktiv ut för tjuvar, särskilt inte jämfört med de två bamse bilarna Jacks föräldrar äger. Men det är min skrothög, min bebis, spelar ingen roll om det ser ut som att den kommer falla i miljontals bitar. Jag rör på benen och följer efter Colin som inte tvekar på att öppna dörren till huset utan Jacks välsignelse. När jag kommer in tappar jag nästan andan. Visst, jag har inte riktigt sett så många olika villor, men jag kan inte finna en enda dammkorn på golvet. Med händerna i fickorna låter jag blicken granska alla små kanter av huset.
"Mamma, pappa, jag är hemma!" ropar Jack när han kommer in hack i häl med Kim. En liten smäll hörs innan ett huvud dyker upp vid en ut av husets många kanter, antagligen till vardagsrummet.
"Jack gubben!" utbrister vad jag antar är hans mamma och kommer fram till oss. Hon ger honom en kram innan hon låter blicken glida över oss. "Colin, så trevligt att se dig igen!" hon ger den svarthåriga en hård kram.
"Trevligt att se dig också Mrs Brewer," säger han med ett varmt leende. Mrs Brewer ler glatt tillbaka innan hon vänder blicken återigen mot mig och Kim.
"Presentera mig för dina nya vänner Jack," säger hon.

Kimberly

Jag känner hur kinderna hettar och jag tittar generat bort från Mrs Brewers vänliga ansikte.
"Det här är Kim och Ben", säger Jack och pekar på oss i tur och ordning. "I den ordningen."
"Åh så trevligt! Vill ni ha något att äta? Är ni törstiga?", frågar hon och är halvvägs framme vid vad jag antar är köket innan Jack stoppar henne.
"Mamma, vi klarar oss", säger han och avbryter därmed konversationen. Han vänder sig och börjar gå uppför en enorm trappa. Seriöst, den är bredare än min säng. Jag travar snabbt efter honom för att undslippa övertrevlig vuxna och pinsamma situationer. Jag gillar Mrs Brewer, missförstå mig inte. Men hon verkar lite... Entusiastisk, kort sagt.

Jack stannar till framför en stängd dörr.
"Så, eh, jag har inte hunnit städa så...", börjar han men blir avbruten av Colin som klampar fram och drar upp dörren. Jag tar ett steg fram och möts av något av motsatsen mot vad jag trodde jag skulle mötas av. Jag vet inte riktigt vad jag hade väntat mig, kanske lite klädhögar och matrester här och var. Åtminstone ett par smutsiga underkläder. Jag vänder mig mot Jack och skrattar till.
"Det är verkligen smutsigt", flinar jag och slänger mig på sängen. Colin ger mig en road blick och sätter sig vid skrivbordstolen.
"I alla fall", säger Jack i ett försök att byta ämne. Han går mot garderoben och tar fram en bunt kläder som han slänger på Colin. Jag antar att det är kläder. Han tar sedan fram en hög till även Ben, som tackar artigt. Sedan stannar han av och vänder sig mot mig.
"Du då, Kimberly", han drar ut på mitt namn i vetskapen om att det irriterar mig. Jag kan höra både Ben och Colin fnissa till i bakgrunden. "Vill du låna en tröja eller kör du topless?"
"Jättekul, verkligen", muttrar jag och tränger mig förbi honom och drar till mig första möjliga tröja. Jag ser hur Jack stelnar till och han försöker rycka åt sig tröjan, vilket genast får mig att backa undan och kasta en intresserad blick på honom. Ben gör likadant medan Colin sitter och försöker kväva ett skratt med en hostning.
"Inte den, ta en annan bara", ber Jack och sträcker fram handen. Jag himlar med ögonen åt honom och vecklar upp tröjan. Det jag ser är återigen inte ens i närheten av vad jag förväntat mig. Det börjar rycka i mungiporna och jag kan inte hålla mig för skratt.
"Rapunzel?", får jag fram mellan skrattattackerna.
"Jag giller hennes hår, okej?", muttrar Jack innan han drar till sig tröjan och slänger igen garderoben. "Ingen tröja för dig."

Ben

Medan vi går upp för de långa, breda trapporna börjar jag fundera om de har någon sorts hembiträde. Huset skulle ta evigheter att städa, och vad jag kan se så har det nystädat. Speglarna är rena, inte en enda fläck, golvet lyser i ljuset av solen som snart går ner bakom klipporna. Jag hade inte trott att Jack var så.. ren ut av sig? Vilket får mig att fundera om någon annan i rummet kanske också är likadan. Det här med förmoda saker har aldrig varit min stora sida.
"Jack här klädde faktiskt ut sig till Rapunzel till halloween," berättar Colin som inte verkar bekymra sig om att vi andra är i samma rum som honom, då han drar av sig sin tjocktröja tillsammans med den vita t-shirten under. Jag försöker innerligt att inte göra något stort ut av det, eftersom att Kim är alldeles för upptagen med att reta skiten ur prinsessan Rapunzels största fan, som gömmer sitt ansikte i händerna. Det blir dock svårt när Colin finner mig stirra på honom. Men hur skulle jag inte kunna göra det? Hans hud gnistrar i solljuset, som en jävla vampyr. Jag ser hur ett flin sakta dyker upp på hans ansikte innan han blinkar mot mig, vilken flirt. Utan att säga någonting gömmer jag generat ansiktet vid Kims nacke för att gömma mina röda kinder, då jag lagt mig ner bredvid. Det är som att mitt hjärta gör en backflip om och om igen, fy, fy fan. Min gest verkar inte Kim märka, vilket är tur det. Hon är för uppe med att, vad ska man säga, flirta? Flirta med Jack, och nu har Colin ändå fått på sig kläderna Jack gett honom.

Kimberly

"Jag var fem!", utbrister Jack och blänger surt på Colin som inte verkar märka något då han redan har börjar byta om. Jag släpper fram ett skratt och får en mördarblick från Jack.
"Se så, Rapunzel, nu tar vi det lilla lugna här", säger jag och försöker hålla mig för skrattet som bubblar upp i halsen. Jack drar fram en annan tröja och slänger den på mig, vilket får mig att skratta ännu mer. Han suckar och sätter sig på sängen bredvid mig, medan han tar ett grepp om tröjan som jag nu håller i.
"Är du inte snäll sover du naken", viskar han och jag drar snabbt åt mig tröjan.
"You wish", flinar jag och reser mig upp för att byta om. "Vart ligger toaletten?"
"Första dörren till vänster", säger Jack och nickar åt det håll som toaletten ligger. Jag öppnar dörren och går sakta ut. Det är verkligen sjukt hur välstädat och stort det här huset är, det är tvärtemot vad jag trodde om Jack. Men, man ska inte döma en bok efter omslaget. Även om omslaget är väldigt attraktivt. Eller va? Jag ruskar på huvudet och försöker tränga undan alla tankar som snurrar runt, medan jag öppnar dörren till toaletten. När jag tänder lampan får jag en chock, även fast jag visste att deras hus är stort och otroligt fint så kan jag inte undgå att släppa ut en suck och ett förbryllat "åh". Toaletten var nästan lika stort som mitt rum, med både dusch och badkar, en bastu och ett stort fönster som var täckt med en vit, vacker gardin. Jag strosar runt i rummet och följer alla konturer med fingret. Det är verkligen skillnad mot mitt badrum som man knappt kan stå två personer i utan att slå i armbågen på handfatet och knäna på toaletten. Jag höll upp tröjan framför mig och kom genast på andra tankar. Den doftade Jack och var blå med små knappar längst upp vid halsen. Jag kom på mig själv med att undra hur han skulle se ut i den.
"Nej, Kim, nu måste du ta dig samman", muttrar jag till mig själv medan jag börjar byta om. Tröjan är några (många) storlekar för stor, så den slutar strax ovanför knäna. Ärmarna, som räcker strax under armbågen på Jack, når ända ner till händerna på mig. Jag stirrar på mig spegelbild och hoppar nästan ända upp till taket när jag hör en hög knackning på dörren.
"Herrejävlar", utbrister jag och går fram till dörren och kikar ut.
"Det är bara jag", Ben ler oskuldsfullt och kliver in i badrummet. Även han reagerar likadant som jag gjort, för bara några minuter sedan.

Ben

Jag hade trott att jag inte kunde bli mer chockerad, men det blev jag. Toan är stor, enorm med inte en enda fläck precis som resten ut av huset. Medan jag kollar mig omkring drar jag en hand genom det svarta håret så att det inte ska ligga över mina ögon. Jepp, jag ska definitivt fråga vad det är Jacks föräldrar jobbar som.
"Förvånande eller hur?" säger Kim och sätter sig på kanten till badkaret medan hon pillar med tröjärmen som egentligen tillhör Jack.
"Du verkar trivas i hans kläder," noterar jag utan att svara på hennes fråga. Hon vet redan att jag är lika förvånad som henne. "Det kanske är något du kommer vänja dig vid?" Kims blick är fäst på handfatet medan hennes kinder blir alldeles högröda. När hon för en gångs skull kollar upp på mig har jag hunnit byta om till den vinröda långärmade tröjan jag fått låna. De svarta mjukisbyxorna jag fått låna är tillräckligt långa för att sluka hela mina fötter, en aning förödmjukande faktiskt. Dock så har jag stor lust att dra på mig Colins tjocktröja över, det var mycket varmare.
"Ska du säga Bennie, du kan ju inte sluta dregla över Colins tröja!" skjuter hon tillbaka och ett skratt bubblar upp ur hennes hals. Jag öppnar munnen, bara för att stänga den sen igen.
"Kan du vara lite tystare, snälla?" frågar jag och låter blicken glida mot dörren. Kim vickar på ögonbrynen vilket jag försöker att ignorera genom att vända blicken mot kroppsspegeln i badrummet. Jag checkar så att alla örhängen sitter i då jag inte har någon lust alls att tappa bort alla sju i Jacks stora hus. Jag skulle aldrig hitta dem igen. "Hur gör vi med tandborstar? Rena kläder till imorgon? Sovplatser?" jag tittar på Kim i spegeln och drar på mig tjocktröjan igen, även om jag inte behöver den.