Privat rollspel!! (Mellan luna99 och Hp Luna)

((Var dem inte på tåget?? O.o))

((Haha förlåt så mycket! Blandade ihop det med ett annat roll... Har ändrat nu!))

((Gör inge, händer mig ganska ofta ))

Jag slänger mig på sängen och lossas inte om att Hayley hade försökt få mig att stanna. Jag orkade inte med henne. Jag sätter mig upp när dörren öppnas. Jag biter mig i läppen, jag borde ha låst den. Dale sätter sig bredvid mig. "Vad vill du?" undrar jag kallt. "Bara prata" säger han. Jag tittar skeptiskt på honom innan jag säger "Prata på"
"Vi borde bli bundsförvanter" säger Dale. "Varför?" undrar jag med samma tonfall som förut. "För att" säger han och jag skrattar till. "Jag kan faktiskt klara mig själv, Dale"
"Jaja, men..." börjar han. "Harry då? Vad säger han?" "Jag vet inte! Vi pratade ju bara om vapen" Jag tittar på Dale. "Jag ska fundera på det i alla fall" säger jag och ler lite, och äkta den här gången. "Allvarligt!?" Dale kramar om mig. "Dale, sluta" säger jag och han släpper mig.
"Syns" sa han innan han kysste mig på kinden och gick. När dörren stängts efter honom rör jag lätt med fingrarna där hans läppar varit. Sedan försöker jag frenetiskt ta bort alla spår efter kyssen. Varför gjorde han sådär för?! I vanliga fall hade han lett charmigt och blinckat. Men nu kysste han mig på kinden. Det är något konstigt med den grabben.

((Haah samma här x)))

Jag sitter kvar ett bra tag vid bordet innan jag reser på mig. Jag vanglar igenom resturangvagnen och bort till Julianas rum. Jag behöver inte ens knacka. Hon öppnar dörren och ber mig att komma in. Jag säger inte emot och sätter mig i en exakt lika fottölj som i mitt eget rum. Hon börjar vandra runt i rummet.
"Vad ska vi göra när vi kommer fram? Kommer det vara folk där? Ska vi göra någon uppvisning? När är vi framme?" hon går snabbare och snabbare. Att hon inte vet exsakt hur schemat för hunger spelen är gör mig förvådnad.
"Vi är snart framme. Idag ska vi göra entré. En stor sådan." säger jag. Juliana kastar sig i min famn. Jag hade alrig kunnat tänka mig att hon hade scen skräck. Hon ler mot mig och tittar sedan ut genom fönstret. Vi var framme.
Båda springer ut som små barn från rummet och ställer oss vid de stora fönstren i matvagnen. Soey och Ylna sitter i varsin soffa och tittar triumferande på oss när vi vinkar och ler mot de som står på perongen. Hår i alla färger står åt alla håll och de grotäska klänningarna får mig att vilja spy. "Välkommna till huvudstaden!" säger ylna.

((xD))

Jag slutar tänka på det som just hänt. Hayley öppnar dörren.
"Vi är framme!" fnittrar hon och drar med mig till ett stort fönster i resturangvagnen. Hår i alla färger som finns och helt galna och konstiga kläder är vad jag möter när jag tittar ut. De skriker och hoppar. Dale ler charmigt och vinkar. Jag himlar med ögonen när han blinkar åt mig. Vanliga Dale var tillbaka.
Jag står bara där och ler svagt till dem. Jag vill inte vara regimens lilla docka. Men 'publiken' fortsätter skrika och hoppa. Dale blinkar åt någon som då nästan svimmar. Jag suckar och vänder mig om. Jag möter Harrys blick. Det var något med den som sa att jag skulle vända mig om.
Så jag vände mig om och log mot alla som stod därute. De blev alldeles galna och jag vinkada lite blygt.

När tåget stannat helt leds vi direkt till hissarna som tar oss upp till 10 våningen. Jag säger bara en sak när vi kommer upp: "Wow!".
Jag tittar mig omkring i den toppmoderna lägenheten. Allt var helt rent. Jag gick till mitt rum och undersökte det noga. I duschen fanns någon slags panel.
Jag testar sängen och beundrar kläderna i byrolådan. Jag hörde inte att hon kom men helt plötsligt står hon där.
"Så, vad tycker du?" säger Juliana. Jag vänder mig snabbt om. "Otroligt" säger jag. Ylna ropar något från köket om att det var matdags.
Även fast jag inte alls var hungrig äter jag allt och mycket av allt. Soey äter mer än mig och när hon är klar rapar hon stort.
"Ni ska få träffa era stylister snart. De ska göra er klara till invigningen i kväll. Jag är säker på att de har en del knäppa idéer om hur ni ska se ut" säger hon och ler.
"Men först" säger Ylna. "Ska vi kolla på reapriserna från slåttersermonin!" Våra tallrikar blir utburna och vi tar plats i soffan.

Vi leds direkt från tåget till hissen som tar oss upp till distrikt 7:s våning.
"Wow" säger jag och Dale i munn på varandra. Det är nog det lyxigaste ställe jag varit på. Allt var så rent, onaturligt rent. Nästan läskigt rent. Jag hittar mitt rum och genomsöker varenda vrå. I duschen sitter någon slags panel med massa olika saker som jag knappt förstod mig på. Jag sjunker ner i den mjuka sängen med siden överkasst.
"Leslie kom nu" ropar Hayley. "Jaja" säger jag och kommer. Hon nästan drar mig till bordet och trycker ner mig på en stol. Jag börjar äta, för alla andra åt redan.
"Snart ska ni få träffa era stylister" börjar Hayley. "De ska göra er iordnig för invigningen ikväll" Jag nickar som svar. "Men först ska vi se ¨på repriserna av slåttersermonin!" Jag hinner precis svälja det sista innan esrvitriserna dukar undan. Vi tar plats i soffan och Harry lägger upp sina fötter på bordet. Hayley värkar inte tycka om det.
Tv:n sätts igång, den är riktigt stor, och de första slåttersermonierna visas.

((Nu har jag börjat skolan, så jag kommer inte kunna vara lika aktiv som förut, bara så att du vet ))

Jag sitter ihopkurad när alla 12 cermonier försvinner i svindlande fart. Jag får se hur förvådnad jag var, hur Juliana tar Janes plats och hur jag går upp på scenen. Jag inspekterar deltagarna noga. När tv stängs av är det redan lite mörkt ute och Ylna säger att det nog är bäst att gå och möta stylisterna.
"Idag gäller det! Paraden är livsviktig!"
Jag tar en dusch och från vad jag hör gör Juliana likadant. Jag trycker på alla knappar och lär mig mer och mer hur de fungerar. När jag är torkad och klar kommer stylisterna. I olika färger på håret och saxen i hand.
"Hej" säger jag nervöst. En av dom presenterar de andra:
"Rissa, Eowhyn och Harrisa" säger hon och pekar först på sig själv och sedan på de andra. De vinkar lite medan de ställer fram en stol, en spegel och skruvar upp belysningen till max.
Damen med rosa hår tar tag i min arm och sätter mig på stolen.
"Här behövs en total rengöring! Harrisa?" säger Eowhyn.
"Såklart!" säger hon och drar av mig tröjan. De andra går. När jag är helt avklädd börjar hon skubba, raka och rengöra på djupet.

((luna99?))

((Oj jösses!! Hade glömt att det var min tur!!!))

Jag tittar inte så noga på cermonierna. Egentligen är det bara de skrämmande i kariärristernas ögon som får min uppmärksamhet. Att döda var inget problem för dem. De hade tränat inför den här dagen.
När alla 12 cermonier är slut stängs tv:n av. Hayley säger åt oss att gå och möta stylisterna. Jag tar en dusch och när jag är torkad och klar kommer sylisterna in. En mörkhyad kvinna med regnbågsfärgade ögon kommer fram till mig. Hon presenterar sig själv som China. Två kvinnor och en man, alla i kläder och hår i alla färger som finns, presenterar hon som Farina, Gina och Adrian. De tar av mig alla kläder och tillslut har jag inte en tråd kvar på kroppen. Sedan börjar de skrubba, raka, rengöra och borsta på djupet.
När de är klara får jag en vit och mjuk rock på mig. "Som du vet så ska ni bli klädda i kläder som speglar era distrikts specialiteter" börjar China. Jag nickar lätt. "Distrikt 7 är fullt av träd, så ni kommer att vara klädda lite ungefär som träd" fortsätter China.
Träd, perfekt. Egentligen blev jag inte så förvånad. Men att vara ett träd, nja. Inte för hela Panem. Men vem vet. Kanske har China kommit på något som är snäppet bättre än träd.

När jag har skrubbats, badats, rakats på alla möjliga ställen så sätter Harissa mig på en stol. När hon närmar sig med en sax frågar jag henne. "Vad ska du göra?". Hon bara fnittrar. "Hmm.. Inte så mycket! Bara ta av det mesta". Jag ryser till och hon börjar klippa medan Eowhyn tittar på. Eowhyn var tydligen min staylist. Hon står och fingrar med något salags nät. När hälften av allt mitt hår ligger på golvet och Rissa har klippt mina naglar i små likadana former dras jag vidare till en ny stol. Det känndes som att rummet var enormt, (vilket jag tyckte det var ändå) men mer enormt.
"Så!" börjar Eowhyn. "Jag ska ta och visa dig din outfit till paraden!" Jag fnyser. "Jo, det skulle vara bra. Och säg inte att det är de där hemska frukt - kostymerna från förra året?" Hon skakar på huvudet och tar fram nätet hon förut fingrat på. "Nej, men den här!". Nätet är format som en kropp. En människokropp. "Ska jag ha på mig det där?" frågar jag och tittar på den inte ens täåckande kostymes.
"Tja... Såklart kommer en del av dig att täckas, med äkta frukter!!" Jag pustar ut en liten aning.
När jag väl får på mig den samt luvan över mig så kommer frukter i alla färger. De täcker halva delen av mitt bröst och motsatts arm samt från knäet och nedåt på ena benet, alltså inte det 'värsta'.
"Vad är det här!? Aldrig!! Aldrig!" skriker jag. Harissa försöker lugna mig. "Det är okej! Alla! Alla kommer älska den!"
Efter en halv timmes argument står jag i hissen tillsammans med Juliana som har en liknande outfit. Fast hennes kroppsstrumpa täcker i alla fall det värsta...