Hannah Weasley [SV]

Jättebra!
* Bevakar *
Och du är tretton det är den perfekta åldern!
Jag tycker du inte har något att lära, du äger!
Jag är däremot 11 och jag har mycket att lära

Haha, tack, men jg har massor att lära.
Jag kan läsa din/dina fanfiction om du har någe?

Luna 1 har massa bra fics, men dina är ju ockxå såååååååååååååååååååååå bra!! OMG, OME, OMD!!!

Ska läsa, såfort jag har tid ^^

Skit grym!

Nästa del ^^ Ge gärna kritik.

____________________________________

Jag försökte att inte visa hur nervös jag var inför de hundratals personerna som stirrade på mig. Jag hörde att personer viskade mitt namn, om och om igen. Jag uppfattade vissa ord. "mamma säger... adopterad" "Hennes föräldrar... Fenixorden." "Ron Weasleys syster..."
Jag drog ett djupt andetag. Professor Black upprepade mitt namn. Jag steg fram från raden där de andra förstaårseleverna stod. Jag satte mig på den fyrbente pallen, professor Black satte hatten på mitt huvud.
"Åh... Ännu en Black. Jag förstod väl nästan det. Åh, aha... Lucrecias barnbarn..." mumlade en svag röst i mitt öra. "Tanyas dotter. Men du bor inte hos henne? Nähä... Ja, just det. Tanya var ju en ynk... Gifte sig med en mugglare. Ja, det vet jag. En skam för familjen Black... Jaha, död.. Men familjen Weasley tar hand om dig..."
En kort tystnad.
"Du är målmedveten... Men ogillar regler. Du följer inga sådana. Du är kvicktänkt, men är inte villig att utveckla din begåvning..." fortsatte hatten grubbla. "Jag skulle kunna sätta dig i Ravenclaw... Men jag tror inte att du skulle passa så bra där... Inte i Hufflepuff heller. Gryffindor är uteslutet. Jovisst, du är modig och så... Men du skulle inte passa in där... Då finns bara..." Innan hatten hann skrika det, så förstod jag. Jag höll handen för munnen, för att inte skrika... Det kom ingenting ur min mun.
Nej, nej, nej, nej, NEEJ! Inte. Slytherin...
"SLYYTHERIIIN" skrek hatten.
Tystnaden som uppstod var pinsam. Jag blev röd i hela ansiktet när några killar från Slytherin jublade och busvisslade. "ÄNTLIGEN SÅ FÅR VI NÅGON VESSLA I VÅRAT ELEVHEM!" skrek en av de. Sedan bröt hela elevhemmet ut i jubel. Professor Black viskade någonting till mig, och tog bort hatten från min skalle. Jag gick med darriga ben mot Slytherins bord.
"Det är gjorde du bra, Vesslan." skrek någon. Jag satte mig hastigt bredvid en tjej med mörkbrunt hår, och stirrade ner i bordet.
Jag lät inte blicken lämna bordet förrens ceremonin var över. Jag följde automatiskt efter Prefekten som hade i uppgift att visa oss till elevhemmet.
Såfort jag kom in i sovsalen som jag skulle få bo i de kommande sju åren så satte jag på mig min pyjamas och låtsades sova.
"Vad är det med henne?" hörde jag en tjej som jag trodde var Claudia Hale, om jag hörde rätt röst. Hon var en flicka som hade långt, mörkbrunt hår, bruna ögon och blekt ansikte. Hon verkade vara på den 'goda sidan'. Jag trodde att hon skulle hamna i Ravenclaw, men blev väldigt förvånad när hon hamnade i Slytherin, vilket många andra också blev...
"Hon är nog ledsen över att hon hamnade i Slytherin. Staaackars Hannah-Pannah." sa en annan hånfullt. Johanna Mason, en svarthårig flicka som verkade ha... Väldigt mycket självförtroende. Kanske en aning för mycket. När hon fick veta att hon hamnade i Slytherin så ropade hon: "Jag visste det. Det är bara de med FIN släkt som hamnar i Slytherin."
"Äsch, det är ju mysigt här." fräste en, vars röst jag inte kände igen. "Tönt."
"Jag tror att hon räknade med att hamna i Gryffindor, precis som resten av hennes familj. Hon är nog den första Weasleyn som hamnat i Slytherin på generationer." mumlade Claudia.
"Wow, du har verkligen läst på om Weasleys." fnös Johanna.
Jag var glad över att jag låg i en himmelsäng, och att draperierna var fördragna så att jag inte kunde se flickornas ansikten. De satt antagligen på golvet och pratade om mig, eftersom att jag hörde deras viskningar (och Johannas väsningar).

Super bra *Bevakar*

SUPERDUPERMEGABRA!! Precis som vanligt!!

Ja kommer det mer?

Ja, det är klart ^^