Ginerva2003 & Medi

"De har inget att säga till om. Jag är deras kung, deras ledare." Han log och og tag i hennes handled.
"Gå nu och duscha. Jag kommer att göra dig sällskap sen." Han satte ner henne på golvet och lade huvudet på sned.
Sakta såg han upp mot taket och hatade sig själv.
Den här kvinnan var bortskämd, arrogant och barnslig. Hur kunde han fortsätta att låtsats älska henne? Han skulle vara tvungen att rensa hennes minnen.
"Sara vad skulle du vilja heta när vi kommer till mit rike?"

”Okej” sa hon. Hon tyckte lite synd om folk som behövde lyda honom.
”Okej det ska bli skönt att duscha innan vi ska ut” sa hon. Hon gick till ett skåp för att hämta en ny handduk. Hon gillade verkligen honom det visste hon han var helt underbar fast han åt själar.
”Funkar inte Sara” frågade hon.

"Det är lite meh" Retatades han och lade armarna om henne igen och drog henne mot sig.
"Siéz? Det är väldigt vackert." Han log och kysste hennes nacke.
"Drottning Siéz. Låter helt underbart eller hur?"
Han släppte henne och såg in i hennes ögon.
"Dina ögon är så vackra. " Viskade han och placerade försiktigt sin hand mot hennes kind. Sakta lutade han sig mot henne, placerade en öm kyss mot hennes läppar och log sen.
"Så iväg till duschen nu." Viskade han tyst.

Tycker han inte om hennes namn. Hon går ur hans famn och ser på honom.
”Så du gillar inte mitt namn” sa hon surt. Hon förstod inte varför han inte gillade hennes namn.
”Jag går upp och duschar” sa hon och vände sig om. Hon ville inte prata med honom hon ville bara gå upp för att vara ifred. Hon gick upp tillbadrumet.

Han log och drog henne till sig.
"Sara klart jag älskar ditt namn men du kan heta något normalt där jag bor. Det är som att vara.... en slav för dig. Människonamn är slavnamn." Han drog handen hennes hår.
"Men jag kommer med." Han gick upp och såg på henne.
"Sara om du är arg på mig så är det inte mit fel. Det är inte jag som skrev lagen utan 15 kungar före mig."
Det var en lögn. Han hade skrivit lagen och han log sorgset.

Hon såg inte på honom.
”Är det verkligen så” sa hon tveksamt och så lite mot honom. Hon ville helst inte byta namn för hon gillade sitt namn och hon skulle nog aldrig vänja sig vid något annat namn.
”Men om du är kung kan du väll endes på tegen det är välld det kungar gör eller” frågade hon. Hon ville inte att han se när hon duschade.
”så kan du gå ut så ska jag duscha” sa hon.