Pirates! PRS Medi & Vidomina

Han klättrade upp i vagnen med en väska och skrattade.
Jag kommer vara elak nu och ta bort filten. Jag måste se dina sår." Han lyfte bort filten och såg hans sår och började tvätta dem.
"Du ser pigg ut." Han log.
"Är allt bra? Sovit gott?" Frågade han mjukt och såg på honom.

"Jag tar tillbaka det, Cun, det var inte så kul att se dig trots allt.", flämtade han när Cun rengjorde Ethans sår. "Jag är piggare, men jag skulle vilja lägga mig i en säng istället. Det sticks så här."
Han såg på Kiliah och sedan Cun igen. "Ja, jag slockade. Kiliah sov här med mig och höll mig sällskap. Och ja, Junior också." Han sneglade på sitt barn bredvid sig.

Han kunde inte låta bli att skratta.
"Och en halmseäng är bättre? Det är bara ett tyglager mindre i en säng." Han fixade upp hans sår och log.
"Vänta en timme eller så ska v se vad vi kan åstadkomma. Men då kommer Roy att bära dig. Du får not inte gå själv."

Ethan muttrade åt Cuns bristande kunskaper på sängar, tydligen verkade han inte sovit i en eftersom han inte förstod skillnaden. Han svalde och grimaserade av smärta när Cun fixade till hans sår. "Jaja, bara jag får ta mig härifrån. Jag är säker på att jag kan gå, bara jag får lite stöd."

Han avslutade och klappade honom på axeln.
"Då hämtar jag Roy." Han hoppade ner från vagnen och försvann.
"Varför så sur?" Hon log och kysste honom. Hon smekte Junior över kinden och lade huvudet på sned.

Ethan nickade efter Cun även om han in såg det och lutade sig tillbaka i höet med en suck. "Jag önskar att det här var över nu. Jag har inte tid att ligga här.", suckade han och såg på Kiliah. "Du behöver inte känna att du måste göra mig sällskap."

Kiliah log och såg på honom.
"Men jag vill. Att hålla dig sällskap är mitt uppdrag nu. Tills du får komma in så är jag med dig. Junior med.

"Roy? Skulle du kunna bära in Ethan är du snäll? Han saknar en säng." Cun log och såg på Sammi som lekte med en träkub och log stort.

Ethan suckade, men log igen då han hörde Cun och Roy komma tillbaka. "Ethan.", sa Roy och såg på honom med samma neutrala min som vanligt. "Cun sa att du behövde hjälp att ta sig in i värdshuset. Kan du ta min hand?" Men Ethan skakade på huvudet. "Hjälp mig att komma upp på benen så stöder jag mig mot dig." Roy nickade och gick fram till vagnen för att klättra upp och ta tag i Ethan så att han lyfte honom ur vagnen. Det var lätt, Roy var så stark. Ethan jämrade sig och flämtade ansträngt, men hämtade andan då han stod på sina fötter. "Du stinker, Ethan, det är bäst att du byter om till något rent eller tar ett bad. Kom, luta dig mot mig så går vi till värdshuset." Ethan gjorde som han sa. "Kiliah, följer du med?"

Kiliah hjälpte Ethan att ta sig ner och tog sedan Junior i famnen.
"Jag kommer. Men han stinker för att vi sovit bland hästar. Jag luktar skit jag med." Hon flinade och tog sig ner och gick vid Ethans andra sida.
"Jag hjälper dig med vad du vill."

"Aj, aj. Inte så fort, Roy." Roy verkade först inte förstå att han gick för fort fram. Han var ju trots allt starkare än Ethan.
De tog sig till värdshuset där ROy hjälpte honom upp för trapporna och lyckades sätta ner honom på sängen.
"Nej, jag vill inte ligga ner än. Låt mig tvätta mig först, eller byta om. Jag står inte ut.", sa Ethan och grimaserade. Roy nickade. "Kiliah kan du hjälps honom?"