Allt för den jag vill ha [SV]

Kapitel 32 - Severus

Denna trolldryckskonstlektion skulle de blanda ihop en mycket svår dryck, enligt Professor Snigelhorn. De skulle brygga en dryck som kallades levandedödbrygden. Severus slog upp sidan i boken och följde instruktionerna. Han började med att hacka lite valeriananötter och lade dom i sin kittel som Severus hade tänt. Severus finhackade lite gröna malörter och lade ner det. Han kikade sig omkring i klassrummet och såg de andra elevernas besvärade miner över att behöva brygga en sådan här svår dryck.
Horace lunkade runt i klassrummet för att se hur det gick för eleverna. Han stannade vid Severus kittel och tittade ner. Ett litet leende spred sig på hans läppar.
"Du har kommit en god bit, bra Severus"
Severus log, han gillade att få komplimanger. Han tryckte sedan boken mot ansiktet för att läsa nästa instruktion. Nu stod det att han skulle hacka några sopoforusbönor. Severus tryckte hårt och bestämt ner knivseggen på bönan, men det hände inget. Den var för hård. Efter flera försök var Severus väldigt förundrad. Men då slog det honom, kanske han kunde pressa bladet mot den, då kanske den liksom knögglades och smulades sönder. Han testade sig idé, och till sin stora förtjusning fungerade det och en röd vätska började sippra ur bönan. När han hällt i innehållet gjorde Severus en anteckning om det i sin bok.

I slutet av lektionen satt Severus nöjt på sig stol och log ner mot sin dryck. Den var alldeles mörk svart och bubblade runt. Horace vandrade runt i klassrummet igen för att ta en titt i allas kittlar, men ingens dryck fick honom att få det där imponerande leendet. Men när han kom till Severus kittel gav han ut ett litet glädje skratt.
"Det är helt otroligt, Jag är grymt imponerad Severus. Den här brygden skulle kunna få oss alla in i en mäktig sömn. Bra, Severus"

På eftermiddagen satt Severus ute på skolgården med sin trolldryckskonstbok i knäet och skrev en uppsats om Felix felicis för Professor Snigelhorn. Då tyckte han att han hörde ett bekant skratt.

"Det är helt otroligt, Jag är grymt imponerad Severus. Den här brygden skulle kunna få oss alla in i en mäktig sömn. Bra, Severus"

---

Tumblr.

Jättebra! Fortsätt!
(det tänkte jag också på, just grymt)

Men dte kanske var ett "vanligt" ord då!

Mjo, ja, så kan det väl vara

Jag har inte varit inne på tre dagar och det är 7ukt mycket komentarer så man hittar inte inläggen!!
Jättebra skrivet

Exakt, har samma problem

Jätte bra hoppas att det kommer mer

Kapitel 33 - Lily

Lily bestämde sig för att ta en promenad runt omkring på skolområdet, och sedan gå tillbaka till sällskapsrummet där hon skulle skriva den där uppsatsen på tre pergamentblad som Mr.Pine hade gett dem, och sedan börja på ett brev till sina föräldrar. När hon kom in på skolgården, spärrade hon upp ögonen. Där satt Sev - Hennes Severus, och gjorde sina läxor. Inget konstigt med det. Det hon störde sig på, var James som hotfullt närmade sig honom. Hennes ben darrade av ilska.

" DU HÅLLER DIG BORTA FRÅN HONOM, JAMES POTTER!" Vrålade hon i ursinne. Det blev knäpptyst på skolgården. Lily skulle kunna ha hört en knappnål falla ned på någons fot, om hon nu hade haft en knappnål i bakfickan, vilket hon inte hade. Hon knöt ihop händerna, och borrade in naglarna i handflatan. Visst, det gjorde ont - Men hon behövde avreagera sig på något. Hon ville vara krossa hans huvud med en sten, och se blodet spruta. Så arg - Nej, rasande var hon.

Fortsätt!
I ♥ allt för den jag vill ha
Den här fanficen äger!