Bifrost, en Svensk trolldomsskola (Roll)

"Om två veckor, blir då Loke mot Freja." säger hon glatt och norpar åt sig en groda. "Jag fick Oden, han som sägs vara upphovet till skolan." ler hon och visar honom bilden på den enögde guden.

Damon nickade och skuffade undan godisarna. Han var ändast klädd i bekväma byxor och undrade vem det var som klätt av honom. Försiktigt steg han upp och fann till sin lättnad att han kunde stå utan problem.
"Hur gick det med slagmännen?" Damon ville gärna höra att de fått något straff för den osportsliga manövern.

" De får inte vara med i laget under följande två matcher och Loke förlorade 100 poäng." flinar Alex glatt och ser leende på honom då han kan stå utan problem. "Du ser mycket bättre ut." ler hon glatt.

"Rätt åt dem", fnös Damon och satte sig åter på sängen, bredvid henne. "Vet du vad de heter?" Damon misstänkte starkt att han skaffat sina första fiender i Bifrost.

" David och Vicktor." sa hon och tog hans hand. "Men de är inga att oroa sig för. De är fega små stackare och skulle aldrig göra något ensamma om de inte var minst ett dussin mot en." fnös hon föraktfullt.

Damon nickade. Han hade träffat flera sådana i Slytherin, och efter tricket skulle de vara i onåd även hos de andra Loke-eleverna.
"Jag är trött på att ligga här, kom så går vi." Det var som om sjuksköterskan tjuvlyssnat på dem, för hon kom ut med en bunt rena kläder och påminde Damon att ta det lugnt.
Damon bytte om och tog sedan Alex hand då de lämnade sjukhusflygeln.

"Har du ont?" frågade hon oroat när de kommit ut ur flygeln hand i hand. Hon gillade det, det kändes bra att gå så, gå så med honom.

Damon skakade på huvudet. Sjuksköterskan hade gjort ett bra jobb, även om bröstkorgen ännu ömmade.
"Jag är i skick, berätta bara när nästa träningar är", sade han lättsamt och tryckte handflatan mot väggen så de kunde stiga in i Tyrs uppehållsrum.

"På tisdag." svarar hon leende och de går in i uppehållsrummet där ett juble möter den återvänndande Quidditch hjälten.

Damon nickade med ett skratt och hans leende vidgades då han steg in i uppehållsrummet. SNabbt omringade höll Damon hårt i Alex hand, men blev tvungen att släppa den då trillingarna kastade sig över honom, alla på en gång.
"Lugna ner er, vi har inte vunnit än", skrattade han och lyckades röja väg till en av sofforna.