PRS Velleity & Daphne (PJO/HOO]

"Juste, hon gillade honom," sa My med ett roat leende. Mys uppfattning av tvillingarna Stoll var att de var rätt så stökiga, lite roliga men mest var det rörigt.
"Jag borde verkligen byta kläder..," sa My och kollade ner på sina kläder. Hon hade fortfarande på sig sina jeans från... var det förra veckan? Hon minns inte. Dessutom hade hon fortfarande på sig turisttröjan, det var lite komiskt ändå.

"Ja, vi borde alla ta en dusch," sade Ana.
"Fanny, eftersom du inte är erkänd så får du komma med mig till Hermes-stugan," sade Ana. Orden lämnade en bitter smak i hennes mun. Visst hade hon upptäckt att Kronos armé inte var vägen för henne, och visst var hon tacksam att Hermes hade gett dem en bil och visat sig för henne i en dröm men anledningen till att hon lämnat lägret i första taget fanns kvar; att Hermesstugan var så extremt smockfull och att Hermesbarnen helt glömdes bort och förväntades tränga ihop sig för alla andras skull. Men Ana gillade Fanny, och hade inget emot att dela stuga med henne. Det var bara det att hon önskade att det inte skulle behövas.
De kom överens om att gå och duscha och göra sig i ordning och sen mötas vid arenan om en och en halv timme.

My skuttade iväg mot Hecate-stugan. Trots deras inte så positiva framtid så var hon glad. Det kändes bra att vara tillbaka trots allt. När hon öppnade dörren mötes hon av 3 par ögon.
"Surprise!", ropade hennes syskon i kör.
"Hej... jag trodde ni var där ute?," sa hon frågande.
"Ja, men vi ville överraska dig. Vi blev så oroliga när du sa att du fått ett uppdrag och bara stack," sa hennes syster Wilma.
"Seriöst?," frågade My.
Hennes syskon nickade. Allihopa kramade om varande innan My fortsatte mot duschen. Hon och hennes syskon hade aldrig haft något tight relation men tydligen brydde de sig om henne ändå, och hon trodde faktiskt på dem.
Hon hämtade ett gäng kläder och gick sedan in i badrummet.

Lana kände sig snurrig. Och supertöntig. På väg tillbaka till Apollostugan så gick hon och log som en idiot, en väldigt glad idiot. Hon hade varit så bestämd att hon skulle fråga ut honom, men han hade hunnit först.
När hon kom in stugan så kunde hon inte hålla tillbaka glädjeskrattet. Hon kastade sig på sin säng och begravde huvudet i kudden. Hennes lillasyster, Kayla, kom fram och kastade sig på Lana. Kayla var knappt tio år gammal och väldigt liten till växten.
"LANA!" skrek hon glatt "Jag har saknat dig jättemycket!" sade hon
"Jag har saknat dig också, småunge," sade Lana och kramade om Kayla.
_____
"Det här är Hermesstugan," sade Ana när de klev in. Den var proppfull, verkligen proppfull.
"Vi kommer nog få sova på golvet," sade Ana. "Och just det, håll hårt i dina tillhörigheter. De flesta Hermesungar skulle inte tveka i en sekund på att ta allt som ser värdefullt ut," Ana blinkade mot Fanny med ett busigt leende

Fanny
Fanny tappade nästan hakan när de klev in i Hermesstugan. Det var så mycket halvgudar där. Trots allt de hade sett var detta något av det sjukaste. Varför kunde gudarna bara inte erkänna sina barn så skulle alla slita detta?
Fanny skrattade lite när Ana berättade att Hermesbarn gärna tar saker, jo det kände hon ju till. Trots alla människor inne i stugan kände Fanny sig lite som en främling i någons hus som bara var i vägen. Fanny och Ana hittade en fungerande plats på golvet i hörnet av stugan.
"Detta är sjukt," sa Fanny sorgset.
"Varför bygger de bara inte ut stugan?," frågade hon sedan.

Ana ryckte på axlarna.
"Jag fattar det inte heller," sade hon "Jag har hört någonting om att det har att göra med respekt till Gudarna. Eftersom alla stugot står här som en salut till varje gud, det är därför ävrn jungfrugudinnor som Artemis har stugor trotts att hon inte har barn, så skulle det vara en gest av orespekt att låta Hermesstugan vara större än de andra," sade Ana. Hon tyckte det var fullkomligt idiotiskt, men det fanns väl inget hon kunde göra direkt.
"Duschen finns i badrummet," sade hon och innan Fanny hann fråga fortsatte hon "Japp, vi delar på ett badrum i den här stugan." Hon tänkte avundsjukt på barnen på typ Dionysusstugan, som hade ett badrum på två kampare.
"Just det," sade hon och kastade en road blick på Fanny "snart är det väl dags för dig att möta vår kampledare. Det blir väl första gången du träffar en Gud? Bered dig på att träffa Dionysus."

Ett badrum. Det måste vara dagens skämt, hon hade trott att det fanns minst typ tre badrum, inte ett.
”Juste, han ja. I ärlighetens namn verkar han lite...märklig?,” sa Fanny. Hon hade inte fått någon större uppfattning om Dinonysos mer än det hon hört folk säga, och det de läste i historieböcker i skolan. Dock vet man ju aldrig om det stämmer eller bara är människoras version av det hela. Fanny tog med sig sin väska som hon haft med sig ändå sen New York och gick till badrummet fort innan någon annan tog det. Nu i efterhand var det väldigt tursamt att hon glömt ta ut extra ombyttet från handbagaget när hennes familj flög till New York. Hon hade helt glömt bort att det fanns där, annars skulle hon lätt ha använt det redan.
Badrummet var inte särskilt stort, men det var inte pyttelitet heller.
Hon klädde av sig och hoppade in i duschen.

Ana skyndade sig iväg till lägeraffären för att skaffa sig ett ombyte. Hon smög ner en tvål, en tröja, ett par jeans och några paket underkläder i väskan och skyndade sig sedan därifrån. Varför skulle hon betala för saker hon kunde få helt gratis? Det var ju inte direkt så at gudarna hade ekonomiska problem. Hon kom tillbaka till Hermesstugan och skyndades sig in i badrummet så fort Fanny kom ut.
När hon var klar så kände hon sig som en ny människa. Hon tittade sig själv i spegeln, hon såg inte längre döende ut. Vilket var trevligt som omväxling.

Det tog Fanny närmare en kvart att borsta ur tovorna ur sitt hår. Det var i såna här lägen hon förstod varför hennes klasskompisar klippt håret axellångt när de gick i femman. Hon drog på sig kläderna och såg sig själv i spegeln. Hon såg faktiskt lite lycklig ut trots allt. Hon hoppade ut ur badrummet och återvände till stugans buller. Hon hade hört att det fanns en lägeraffär, så hon begav sig dit för att köpa lite nya kläder att ha senare.

Ana var den första som kom till arenan. Varken My eller Fanny var där än och Lana hade inte varit med när de bestämt sig för att mötas där.
Hon satte sig på en bänk och väntade.