Lupple Och SagaG

Hon kände stötarna när han drog in henne i hans famn. Hon kände sig tryg där.

"Jag är så ledsen." Viskade han och smekte henne över ryggen.
"Jag skulle varit där." Mumlade han och slöt ögonen.

- det är inte ditt fel, sa hon och pussade honom.
Hon ville inte att han skulle ta åt sig det var Oskar som gjort fel.

Han besvarade pussen och smekte hennes bakhuvud sakta.
" Jag borde ändå varit där." Sa han och log svagt.
"Så vad vill du göra idag?" Frågade han och smekte henne sakta genom håret.

- vara med dig, sa hon.
Hon rörde lite med en slinga av hans går.

Han skrattade mjukt. "Såklart vi ska umgås. Men vad vill du göra med mig?" Frågade han och såg på henne.

- jag vill veta mer om det där med att du är varulv, sa hon.
Hon vill veta allt

Han flinade lite, såg på henne.
"Okej, ehm ställ de frågor du har. Det är ganska mycket och bara säga sådär rakt upp och ned." Sa han ärligt och drog in henne i gläntan och sjönk ned med ryggen mot en sten och drog in henne i sitt knä.

- kan du berätta mer om det där med flock?, frågade hon.

Han nickade lite och funderade en stund på hur han skulle börja.
" Vargar är flockdjur, så är vi. Vi är ju vargar när vi vill." Flinade han och svalde lite.
"Vi är starkare i flock, mycket starkare. Våra krafter liksom går in i varandra. " Sa han och la huvudet lite på snedden.
"Så grejen är att min pappa var alfa men blev dödad- inte i en riktig duell utan det var fulspel så det har varit min rätt sedan dess men jag har fått fly från han som ehm attackerade mig.. " Sa han tyst.
"Så när jag vann så blev jag alfa och ja flocken är min." Sa han tyst.