Kär i karaktär?

Jag e tycker att Luna är söt...

Jag gillar Cedric diggory väldigt mycket!

En ung Lupin, och Sirius ♥

George och Fred. ♥

Jag har en till användare som heter Hermione Granger00, och brukar vara henne i ett rollspel som jag har med två av mina bästa vänner, som spelar Ginevra (Ginny) Weasley, och Luna Lovegood. Jag totalälskar teater, och tar rollspelet ganska seriöst. Om vi börjar skratta mitt i en "scen" tar vi om den. Det är nog detta rollspel som har fått mig att inse hur bra karaktär Ron verkligen är.

Så ja, jag gillar nog Ron lite. Fast alla säger att Rupert Grint är söt i ettan och tvåan, och sen är han ful. Håller inte med!
P.S. Alla karaktärer ser ut att vara typ åtta i ettan och tvåan! Exempel på söta karaktärer i ettan och tvåan:
Killar: Tjejer:
Harry Hermione
Ron Susan (Bones)
Neville Ginny
Draco
Seamus

osv.

Kan också säga att jag smågillar Neville, Sirius som sjundeårselev (från olika f.f.:s), Remus från sjunde året (f.f.:s), James som elev från sjundeåret, också Sev när han var liten, och då menar jag LITEN, som typ 10-15. Högst.

Ja, det var några stycken. Kan dock tillägga att jag också gillar Draco. Ja, Tom Felton är snygg, ja, Malfoy är poppis, men det är inte därför. Jag gillar honom för att jag har sett in i honom, jag läser genom raderna. Jag försöker att alltid se det goda hos folk, inte det dåliga, så jag letar efter något bra med dem, och brukar också hitta det jag söker.

Det jag ser när jag ser Draco Malfoy, är en rädd och osäker kille, som blivit uppfostrad till att tro att popularitet och blodstatus är det viktigaste i världen. Att är man en mugglare utan några magiska krafter, då är man ingenting alls. Ja, visst, ungefär 75% av alla Harry Potter-fans hatar Draco för att han är taskig mot Harry. Men tänker de då på varför han är så elak? Nej, det gör de inte, och det vet jag för att jag var en av dem när jag först hörde om Harry Potter (min enda relation till H.P. då, var en Super Harry Potter-galen kompis som berättade om det för mig), men anledningen är ett stort faktum. Förstår ni fortfarande inte, Malfoy-hatare? Okej, låt oss säga så här...

Eftersom att Draco blivit uppfostrad som han blivit, vill han bli populär när han kommer till skolan, och bestämmer sig för att bli vän med den berömda, storslagna Harry Potter, Den Som Fick Mörkrets Herre Att Försvinna, Pojken Som Överlevde. Inte försöka bli vän med honom, utan bli vän med honom. När han kommer till hans kupé (i filmen är det vid porten till Stora Salen) ser han att han är med någon Weasley, ja, ni gissade rätt - Ronald Bilius Weasley, och då han alltid hört att han inte får vara med Weasleys, då deras släkten alltid varit fiender, låter han i stället otrevlig, när han skulle (även om det bara var fejkat) låta trevlig. Då Harry inte vill vara hans vän bestämmer han sig för att enda sättet att bli populär på, är att mobba alla mugglarfödda (som han skulle gjort i vilket fall), och helt enkelt mobba Harry själv, för visst skulle han väl då bli populär? Ron mobbar han både för att han är en Weasley, och för att han är vän med, som han kallar honom, Potter. Hermione mobbar han för samma skäl, och för att hon är mugglarfödd, eller en så kallad "smutsskalle".

Så, nu tror ni att jag skryter om hur generös, och medlidsam och empatisk jag är, men alltså ger Lucius och Narcissa skulden. Nej, så är inte fallet. Jag vet att jag låter som en sån där som försöker vissa alla att de har fel viaa kommentarer på youtube, och jag ber om förlåtelse för det, för det är verkligen inte det jag menar att vara. Och nu, jag HATAR skryt, även om det ibland låter som att jag skryter om mig själv. Jag brukar till och med lägga till:
"förlåt för att det låter som att jag skryter, men tro inte att jag gör det, för jag hatar skryt!" i brev till auditions, och nu tror alla att jag skryter om hur "oskrytsam" jag är, men jag menar det inte på det sättet... Det är svårt att förklara.

I alla fall, jo, jag ger inte Lucius och Narcissa skulden. Det här är mina tankar om ämnet:

Jo, båda har de blivit uppfostrade av renblodiga trollkarlsfamiljer, som båda är besläktade med Salazar Slytherin. Eftersom att Slytherin, som alla vet, nedervärderade folk utan magi flytande i sitt blod, har alla familjer härstammande därifrån lärt sig att nedervärdera mugglare. Eftersom att Voldemort var så mäktig, blev både Lucius och Narcissa Malfoy två av hans anhängare, såkallade "Dödsätare", och senare även då deras son Draco Malfoy. Men ingen av de två föräldrarna gillade det egentligen, och kände sig snarare lättade än förtvivlade över Lord Voldemorts "död". De ber Draco att bli en dödsätare när han fyller sexton, då "Mörkrets Herre" åter tar över makten. De båda föräldrarna blev Dödsätare av kärlek, av kärlek för sin son, och rädsla för att han skulle bli skadad.

Självklart finns det några som verkligen är "onda" på riktigt, som den jag just nu tänker på Bellatrix Lestrange, eller Bellatrix Black. Detta är en vild gissning, men jag tror att hon blev döpt till Bella, men lade själv till "Trix" för att få det att låta... coolare. Jag hatade henne förut, och jag hatar henne fortfarande, men jag har ändå försökt att hitta det bra med henne. Då tänker jag så här; hon gifte sig med Mr. Lestrange, då det förväntades av henne att gifta sig med en renblodig trollkarl, men hon har alltid gillat Lord Voldemort. Inte bara avgudat, utan också även lite förälskad, en evig crush. Därför är det bra med Bella, att hon faktiskt kan älska. Dock har hon inget sinne för medlidande, empati eller vänlighet förutom för Voldemort, och sig själv.



Salazar Slytherin må ha nedervärderat mugglare och mugglarfödda, men han hade ett gott hjärta innerst inne. Jag minns inte om det var Helga eller Rowena, tror dock att det är den sistnämnda, men jag mins dock att han var djupt förälskad i en av dem, som jag då tror är Rowena Ravenclaw. Och dessutom tror jag att han kände medliande och sympati för andra trollkarlar och häxor, och att det bara var mugglare som inte... "dög".

Där har ni mitt argument, och jag litar starkt på allt jag sagt, och då är frågan varför? För att jag talar direkt från hjärtat. Sirius sa en gång;

"We've got both light and dark inside us. What matters is which side we choose to act on."

Och det stämmer perfekt.

Nu tror alla att det här bara har med harry Potter och Malfoys att göra. Men det har det inte. Det finns rasism och nedervärderingar i världen, och det finns "onda" personer. Och, som sagt, litar jag fullständigt på vad jag har sagt. Och min sista mening, som jag tycker är den viktigaste av allt jag har skrivit, och ändå är det inte jag som har skrivit den... Är längst ner.


Innan jag fortsätter, vill jag bara säga att anledningen till att Peter Pettigrew var glad över att få vara en marodör, är samma anledning som han förrådde Lily och James, som är av samma anledning som han sedan anslöt sig till Voldemort; rädsla. Rädsla, för att han alltid var den minsta, den osmarta, den fula, den som inte kunde någonting. Och faktiskt, så tycker jag synd om honom. För anledningen att han gjorde som han gjorde var att... Ingen tyckte om honom, eller litade på honom, på riktigt. Ingen, utom Marodörerna. de må ha verkat vara uppblåsta, själviska, lata och arroganta töntar, men de hade allihopa ett gott hjärta.

Och det var Sirius, en av de mest själviska arroganta eleverna på skolan, som sa den finaste meningen av alla, jag skrivit här.

We've got both dark and light inside us. What matters is which side we choose to act on.

Unga marodörerna ♥ skiftar på vem ehe ^^

Jag är kanske lite småkär i Fred eller George, och åtminstone förr var jag kär i Draco♥

Har alla som kan älska automatiskt "goda hjärtan" ? att generalisera och dra en grupp över en och samma kam är väl ganska det motsatta.. kan jag i alla fall tycka. Det är precis som att att varje etnisk minoritet skulle vara samma skrot och kort. Rasism i sitt essä tycker jag att Salazar står för.

Jag visste att ingen skulle förstå, mig, det gör aldrig någon... Okej, så här är det, jag har inte sagt att alla som kan älska har "GODA HJÄRTAN."
Du är så dum i huvudet, din idiot!!!!!!!
Nej, jag hoppas att du inte tog det där på allvar, för jag skojade. Det är inte ditt fel, det är mitt, det verkar som att jag aldrig är tillräckligt tydlig med vad jag säger...
Okej, jag ska försöka vara lite tydligare...
Jag sade att Marodörerna alla har ett gott hjärta, vilket de också har, då de innerst inne, är verkligt snälla och fina människor, med fina personligheter, och aldrig skulle lämna en vän i fara. Utom då Peter, men jag tror att han också har ett gott hjärta innerst inne, även om det är riktigt djupt nerbäddat, och han menar väl, men han är alldeles för feg för att göra det rätta. I alla fall, det jag skulle säga var;

Allting måste inte alltid vara som det verkar, för även om Marodörerna - eh, kanske tillmesta dels Sirius och James... - verkar vara arroganta, uppblåsta, själviska idioter, betyder det inte att de är det. När det gäller Draco, har han blivit uppfostrad på ett speciellt sätt, som gör honom till den han är. Däremot är han, trots sitt tuffa coola skal, en riktig fegis i verkligheten, och när han måste döda Dumbledore börjar han bli rädd och osäker, och orolig för vad han gett sig in i. Dock har jag inte sagt att han har ett "Gott hjärta", det jag har försökt få fram är att han kanske är lite trevligare än man tror, och att man ska försöka lära känna någon innan man tror sig veta hur en person är. Kort sagt: "Man ska inte döma hunden efter håren."

När vi sedan kommer in på Salazar Slytherin menade jag inte att han måste ha haft ett "Gott Hjärta" bara för att han kunde älska. Det jag försökte få fram, var:
Salazar Slytherin var en så kallad rasist, och tro mig när jag säger att jag hatar rasism. Det jag menade var att trots det kan han ha haft många goda egenskaper som vi inte vet om, då allt vi hört om honom är dåligt, och att innerst inne, djupt, djupt där inne, tjockt begravt, kanske han hade ett gott hjärta, men han visade det bara för magiskt folk just för att han var rasist, och att just det var en av hans dåliga sidor, och då menar jag RIKTIGT dåliga sidor.

Ingen kan ju trots allt vara perfekt.
Kort sagt, ville jag säga att bara för att man verkar som en självisk, lat och rasistisk person utåt, kan man vara en helt annan på insidan, och, som sagt, "vi har både gott och ont inom oss, det handlar om vad vi väljer att använda". Jag är ledsen att du missförstod mig, och är inte helt säker på att du förstod mig bättre nu, då jag är urusel på att förklara, men jag har gjort mitt bästa, och jag hoppas av hela mitt hjärta att du förstår nu vad jag menar (även om det inte är särskilt troligt).
Hej!