Bifrost, en Svensk trolldomsskola (Roll)

Följande morgon, ganska sent vaknade Alex. Det var ju ändå helg och då fick man sova länge. Hon klev upp och ställde sig i duschen. Hon torkade sig eftertänksamt och drog på sig ett par shorts och ett linne. Sedan torkade hon håret och tog med sin borste och gick ner till uppehållsrummet för att se om Damon var vaken. Det var han, han satt framför brasan och läste en bok. Ett fåtal till var vakna men hon brydde sig inte. "God morgon." sa hon glatt och satte sig invid honom.

För första gången sedan han öppnat boken såg Damon upp.
"Hej", sade han och drog fingrarna genom håret. Det hade nästan torkat. "Nervös?" Frågade han och log snett.
Trillingarna kom ner till uppehållsrummet, på väg till stora salen för morgonmål. De frågade glatt om Damon och Alex skulle följa med, och Damon lyfte frågande på ögonbrynen mot Alex.

"Nja, lite kanske, själv?" ler hon och borstade sakta igenom håret och nickade åt trillingarna. "Ska bara lämna den här." sa hon och viftade med borsten och sprang upp och lämnade den innan hon Damon och trillingarna gick till matsalen.

Damon bara ryckte på axlarna. Han visste att han skulle vara bra, men nog var han nervös för sin första match trots det.
Medan Alex sprang upp med sin borste steg Damon upp och bytte några ord med de fnittriga trillingarna. Han lade sin bok på ett bord och såg upp då Alex kom tillbaka.
Tillsammans gick de till Stora Salen, dit flera andra elever redan hunnit före dem. Både hurrarop och gliringar hördes, det senare speciellt från dagens motståndare.
Damon var van vid allt det här och han satte sig med Alex och trillingarna vid Tyrs bord. Med ett leende tog han för sig av maten.

Det hördes hurrarop från Tyrs bord när de kom in och gliringar och tillmälen från Lokes, deras motståndare. Men Alex brydde sig inte, hon var van och hon tog för sig utav frukosten medan de glatt pratade om matschen.

Damon deltog aktivt i konversationen och buade glatt med de andra då Lokes lag kom in i salen. Snart hade även resten av Tyrs lag kommit på plats, och Damon väntade på de andra även om han var klar.
Suzie gick förbi, men hon var inte sitt normala glada jag. Damon kastade en kort blick efter henne, men vände sedan uppmärksamheten till konversationen.

När alla ätit klart går de till Quiddichplanen för att byta om och samlas sedan i tjejernas omklädningsrum för ett sista snack.
"Ja, vi är helt enkelt bäst och vi ska slå dem eller hur?" säger Alex glatt och de andra håller med under jubel. Snart hörs stegen av tusentals fötter, snart börjar matchen.

Damon bytte snabbt om och gick sedan över till flickornas omklädningsrum tillsammans med sökaren och den andra slagmannen, som nervöst svängde med sin klubba.
Damon jublade högt och klappade alla på axlarna innan de ställde sig under läktarna, redo för att gå ut på planen. Alex och sökaren stod längst fram, men Damon ställde sig bakom henne och lutade fram så han kunde viska i hennes öra utan att de andra hörde.
"Lycka till."

"Du med" viskar hon tillbaka med ett leende och portarna öppnas och de går ut på planen under bifall och burop. "Kapternerna skakar hand." hörs dommarens röst. Alex går fram och skakar hand med Stefan, ett stort muskelberg som gick sista året, dock hade han inte mycket till hjärna. De skakar hand, båda med sina slagmansklubbor. Sen sparkar lagen iväg och spelet är igång.

Damon ställde sig i rad med de andra och såg med ett litet flin på läpparna på dagens motståndare. Han hade ännu inget personligt agg med någon av dem, men om de lyckades göra mål skulle han ha.
Då domaren blåste i visselpipan sparkade Damon av och flög raka vägen upp till sina ringar. Tyr hade fått klonken, men Loke stal den snabbt och började ett kvickt anfall. Damon fångade skåttet och kastade klonken åt en av trillingarna, som sköt iväg mot Lokes ringar. Damon flinade brett vid publikens hurrarop.