PRS Medi & Vidomina

Hon räckte över Lisa efter givit henne en kram och såg sen ner och svalde hårt. Nickade och gick längst Jules sida och såg ner i marken. Knäppte händerna och såg upp och såg Lisa titta över Marys axel.
"Ska jag behöva byta kläder? Typ sjukhuskläder?" Hon pratade lågt och sneglade på Jules.

Jules såg ut att tänka efter. "Jag tror inte det.". Han tittade på Mary, men hon hade ögonen för Lisa just nu.
När de kommit fram till Ruby och Caspian gick Jules först för att knacka på dörren och sedan öppna den. "Hallå! Nu är vi här.". Mary följde efter. "Godmorgon! Lisa har sett fram emot att komma hit igen!". Mary ropade ut i huset, hon hade inte sett Ruby och Caspian än.
Caspian visade sig i hallen. Han var klädd i snyggt blått tyg igen med guldkanter. "Hej. Jag går och hämtar mina saker.". Han nickade åt de och försvann igen.

Alice nickade bara och såg sen på Ruby som kom ut med Alexander i famnen och hon såg sliten ut. Log och satte ner Alexander.
"Hej raring." Hon tog Lisa och såg på Mary och log.
" Jag är bara lite trött men oroa dig inte. Jag behöver bara vila lite. Det fungerar." Hon sträckte sig och log mjukt.
"Jag vill verkligen inte märka Alexander."

När Ruby visade sig i hallen och tog Lisa såg Mary åt hennes håll. "Men Ruby, hjärtat.", sa hon och kramade henne med Lisa i kläm. Hon släppte kramen. "Ta inte ut dig. Känns det besvärligt så tar jag med henne idag. Jag löser det.". Hon tittade oroat på Ruby. Jules tog en steg in i hallen för att se åt det håll Caspian försvunnit. Han verkade otålig. Ville inte komma sent till Sherman.
Caspian kom ner från övervåningen. "Hur är det?", sa han när han upptäckte Ruby och Mary. Han lade en hand mot Rubys rygg och försökte att möta hennes blick.
"Kom nu, Caspian, jag skulle vilja komma i tid till jobbet.".

"Jag mår bra Mary jag är bara lite sliten. Jag kanske är varm." Hon kände sin panna och log svagt.
"Det är ingen fara." Hon smekte Lisas kind och såg på Jules.
"Har du tid att göra en undersökning ifall jag mår sämre ikväll?" Hon skrattade och kände sin man komma upp bakom sig.
"Hej älskling...."

Mary såg oroligt på Ruby. Jules steg fram och granskade henne kort. "Självklart, Ruby. Känner du dig sämre så hör du av dig, men jag tror Caspian ser efter dig.". Han gav Caspian en menande blick. Caspian nickade. Han lade baksidan av sin hand mot Rubys panna. "Du är lite varm.". Han såg henne i ögonen. "Ta det lugnt, blir det sämre så hör du av dig. Jag kommer förbi på lunchen och ser till dig.".
Han strök hennes arm och kysste henne i pannan. "Vi ses. Hejdå. Mary sa också hejdå och Jules vinkade. De gick ut från huset och började gå tillbaka till labbet där de spenderat tid igår också. Mary sneglade på Alice, sedan på Jules. Hon intalade sig att allting skulle gå fint och svalde. De närmade sig byggnaden.

Ruby log bara och nickade.
"Jag kan komma förbi ifall det blir sämre jag kan ju alltid smyga in." Hon log och kysste Caspian kind och vinkade efter dem. Hon plockade upp Alexander i andra armen och gick mot barnkammaren och lade ner dem i sängen och sjönk ner i soffan och slöt ögonen.


Alice såg på Jules och kände en stor oro medan hon kände blickarna mot henne . När de kom mot byggnaden stannade hon och kände en hand mot sin axel. Alice ville springa ifrån dem men stannade kvar.
"Kommer det bli sprutor?"

Jules följde efter Caspian in i byggnaden. "Sprutor?", härmade Jules Alice. Han ryckte på axlarna. "Jag vet inte. Kanske. Är du orolig?".
Mary blickade mot Alice, sedan mot Jules. "Det kommer få bra, Alice. Jules är med dig.". Hon strök henne på ryggen och över håret. "Ingen fara. Vi låter inget farligt hända dig.". Hon försökte le mot Alice, men kände oron i kroppen och tittade på Jules för att få honom att säga något. "Det kommer att gå bra.". De kom fram till korsningen i korridoren som skiljde avdelningarna åt.
"Den här vägen. Följ med, Alice.".
Han vinklade åt Alice att följa och gav Mary en kindpuss innan de skiljdes åt för att gå mot rummet där Sherman väntade.

Alice såg på dem och nickade bara och stannade upp och kramade om Mary och såg på honom.
"Vi ses sen. " Hon verkade oroad och gick sedan efter Jules.
"Så vad kan han göra för tester? Har du några du ska göra?" Hon lutade pannan mot hans arm och suckade tungt.

Jules lade armen om Alice när hon kom ikapp och ledde henne ont rummet. Caspian följde efter i släptåg. "Vi ska se. Det går bra.", sa han igen och knackade på dörren till Shermans rum med baksidan av fingret. "Hallå? Nu är vi här.". Han öppnade dörren och fann Sherman böjd över skrivbordet. Han skrev något och verkade inte visa något intresse av att de anlänt.
Caspian klev in och gick fram till Sherman. "Alice är här, Sherman.". Då satte han sig upp och såg mot Alice. Han hade tagit på sig ett par glasögon som fick hans ögon att se större ut an vad de var, vilket fick Sherman att se lite galen ut.
"Mhm.", muttrade han och ställde sig upp. "Sätt dig.", sa han till henne och pekade med armen mot stolen där hon suttit i tidigare. Jules klev åt sidan för att låta henne gå förbi honom.