wolfy & rollspelare prs

"Jag är ju din fru? Jag ska inte behöva fråga, du ska veta vad jag vill direkt." svarade hon innan hon lätt skrattade till åt honom och hur obekväm han såg ut att vara. Hon tog hans hand och började gå mot en del av stranden som ett hotell ägde, de hade massa mysiga solsängar och liknande där det var mindre risk för fiskmåsar.

"Livet som gift låter besvärligt," suckade han och följde efter henne då hon så självsäkert gick iväg, som om hon inte gjorde annat om dagarna än promenerade på stränder. Han tyckte det var gulligt av henne att bara fatta tag om hans hand sådär fasn han inte tänkte uttrycka det högt.

"Inte om man är gift med mig, det enda jag vill ha är uppmärksamhet och mat." skrattade hon. Hon släppte hans hand för att räcka över några sedlar till en som jobbade för hotellet. Hon log nöjt då han visade en ledig solsäng som var stor nog för de båda. Hon tog av sina skor och satte sig bekvämt ner. "Kolla vad mysigt!"

"Och listan växer sig längre med tiden." Dez satte sig ner bredvid henne på solsängen, begrep inte vad exakt det var som var mysigt men han höll en god min för sakens skull. "Du är inte så tokig du," tillade han efter en stund, "första och enda gången du får en komplimang av mig så försök leva på den från och med nu."

"Nej du är ganska duktig, du köper glass och spenderar tid med mig. Hade inte kunnat önska mig en bättre man." sade hon och la sig ner. Hon spärrade upp ögonen och skrattade lite. "Oj vad jag ska leva på den meriten! Men desamma faktiskt." log hon och tog upp ett par solglasögon från sin väska som hon tog på sig.

"Vad har jag gett mig in på?" stönade han och skakade lite på huvudet åt henne, kunde inte hålla sig från att le även om han försökte. "Jag känner mig nästan förolämpad, en bättre komplimang än så har jag väl gjort mig förtjänt av ändå," tyckte han sedan till, tog solglasögonen från henne för att själv ta på sig dem.

Hon fnittrade till och skakade lite på huvudet åt honom. Hon stönade till och sträckte sig efter glasögonen men stannade upp då hon såg en kille hon själv skrev med längre bort med en tjej. Hon satte sig upp och rynkade på näsan, hon släppte det dock väldigt snabbt då hon inte tänkte ge Dez huvudvärk av hennes problem så hon log bara mot honom.
"Vad söt du är i mina glasögon." Hon sträckte sig fram mot honom och nöp leendes hans kind.

"Söt? Jag är väl ingen liten tös heller," fnös han och föste bort hennes hand då hon nöp honom i kinden, det var värst vilken liten retsticka han hade att göras med. Det här påminde honom om varför han inte umgicks så ofta med hans syster eller de vänner hon brukade umgås med, han skulle behöva vila upp sig i ett år efter att den här dagen var över för att orka på nytt.
"Jag måste erkänna att jag aldrig förstått poängen med att ligga på såna här och sola sig och jag känner mig inte mycket klokare nu heller." Lily spenderade ofta sina dagar på stranden vilket han inte begrep sig på alls, det här var tristess av den värsta sorten.

Lucy tittade på honom och rynkade lite på näsan, värst vad negativ han var. Hon skakade lätt på huvudet åt honom och la sig bekvämt.
"Du är verkligen en pessimist." konstaterade hon med ett litet leende. "Min pappa brukade ta hit mig när jag var liten och jag gillar att vara bland folk och folk som är här brukar oftast vara glada." lade hon sedan till med ett leende.

"Pessimist?" ekade han och rynkade lite på ögonbrynen, "det var det värsta." Han sträckte ut sina långa ben framför sig och strök tankspritt fingrarna över hennes arm.
"Bara brukade?" frågade han sedan. Något hade hänt för att de skulle sluta. Antingen hade hon upplevt sig vara för gammal för att springa till stranden med sin pappa eller så låg någon annan orsak bakom.