Privat roll Masato oChSagaG

Han visste inte om han skulle säga något mer. Egentligen ville han bara fortsätta åka för snart skulle han behöva återvända hem inan hans förelegat märkte att han var borta.
Han visste att han var 18 och där med vuxen men hans föräldrar skulle ändå ställa massa frågor och han orkade inte med mer bråk i sin familj.

Jane såg på honom och a.
- Men det var trevligt att träffas.

Sedan snodde hon runt och började gå och satte handen mot sitt halsband.

- ha det bra, sa han och vände sig om för att fortsätta skejta.
Han åkte runt och gorde tricks.
Efter ungefär 20 min stakade han och kollade klockan den var redan 10:00.
Han tog sin skejtboard och skyndade sig hem.

Jane sprang iväg och träffade vampyrvänner men tänkte hela tiden på den där killen.
Hon ville träffa honom igen.

Eddy kom fram till fönstret som stod på glänt.
Han öppnade det så han kunde sätta upp skejtboard och sedan häva sig upp.
Precis inan han ska stänga fönstret så öppnas hans sovrums dörr och hans mamma komet in.
- så var har du varit då, frågar hon irriterat.

- varför undrar du jag är ju arton och får göra vad jag vill, sa han.

- man börjar ju ändå undra när du börjar klättra ut och in genom fönstret på morgonen.

Jane undrade hur han hade det och sa efter en stund adjö till sina vänner och sprang iväg.
Kanske borde hon köpa sig en skejtbord för att testa.

- lägg dig bara inte i, sa han irriterat.
Sedan tog han tag i sin mamma och drog ut henne ur rummet.
Han stängde igen dörren och låste den sedan satte han sig på sägen och satte på musik från sin mobil till sina hörlurar.
Han orkade verkligen inte med sina föredrar.

Jane gick tillbaka till skatebord parken efter en stund och satte sig där.
Bodde killen i närheten eller bodde han långt härifrån?

Efter att ha suttit där en långstund med att bara lyssna på musik så började Eddy bli rastlös.
Så han reste sig upp från sängen och tog skejtboarden.
Han bestämde sig för att åka till backa till skejtparken.
Tänk om han fick träffa den där tjejen igen det skulle ju vara trevligt.
Den här gången kolade han att sovrumsdörren var låst innan han tog sig ut genom fönstret.

Jane satt och tänkte och slöt ögonen och försökte minnas sitt liv som människa men fick inte tillbaka minnena.
Hon mindes bara att hon hade haft pesten och att en vampyr kommit och förvandlat henne