Hush, hush - the spinoff (PRS wolfy och Emma07)

Det var något över henne som var rätt gulligt, kanske hur ivrig hon verkade vara - i alla fall i ögonen. Det hade tagit tid efter Graces död för att han skulle börja lägga märke till såna saker hos andra igen, men det hade kommit med tiden. Han hade en evighet framför sig, och även om han inte ville att den skulle vara utan henne så visste han att hon inte heller velat att han skulle vara själv under hela den tiden. Hennes ord fick honom att skratta till lätt.
"Säger du det, och vad får dig att tro att du kommer få med mig på det?" frågade han med ett höjt ögonbryn, log sen emot henne för att ta hennes hand.
"Ederel." Presenterade han sig själv. Det var väl egentligen ett rätt ovanligt namn här - han hade inte stött på någon namne här tidigare åtminstone - men inte lika ovanligt hemma.

"Tänker du säga nej åt mig?" Chiara såg på honom med stora ögon. Det skulle inte vara jordens undergång om hon inte fick med sig just honom upp på scen, men det skulle verkligen inte vara henne emot heller. Hon kunde inte riktigt sätta fingret på vad det var med honom men hon var övertygad om det var något speciellt. Inte minst för att han gav ifrån sig en sådan vibb. Det var något annat med honom också som det var svårt att inte lägga märke till. Ett sorts mörker. Ensamhet, sorg...
"Ederel?" upprepade hon och smakade intresserat på namnet, det var ovanligt. Hon hade aldrig träffat någon med det namnet förut.
"Vad betyder det?"

Ederel höjde retsamt på ögonbrynen åt henne, gillade hur hon skämtade på det viset direkt. Dels lättade det upp stämningen plus att han åtminstone fann det roligt.
"Hur skulle jag kunna göra det när du inte ens frågat?" svarade han retsamt, hakade lätt på hennes retsamheter i såna här situationer och särskilt när han fått i sig lite dricka. Det var inte mycket han druckit visserligen, men ändå. Då hon frågade vad det betydde fick han leta lite efter orden - det hade en klar mening på hebreiska, vilket inte alltid var det lättaste att översätta ifrån till ett ord.
"Stark", sade han till sist, det var väl den enklaste översättningen iallafall. Han nickade mot henne.
"Är du nykterist eller bara inte gammal nog?" frågade han.

"Intressant," nickade hon eftertänksamt. Chiara tyckte det var spännande att veta betydelsen bakom folks namn. För det mesta visste de inte själva, de hade aldrig brytt sig om att kolla upp det, men med hjälp av internet gick det att få svar på nolltid.
"Både och, antar jag. Främsta orsaken till att jag nöjer mig med cola ikväll är för att jag inte har åldern inne jag är sjutton, men jag har aldrig varit något särskilt mycket för alkohol heller." Hon ryckte på axlarna.
"Hör på, jag har två alternativ som du får välja mellan. Antingen Promiscuous av Nelly Furtado, eller I want it that way av Backstreet Boys." Chiara höjde på ögonbrynen och smuttade småleendes av sin läsk.

Ederel betraktade henne fundersamt, vad ens namn betydde var väl en lite ovanlig - och kanske oväntad - fråga. Inte för att han hade något emot den för det, men ändå lite förvånande. Han hade iallafall koll på det, men sen var väl änglanamn eller åtminstone hur dem namngav sina barn lite mer annorlunda ifrån människornas. Mycket riktigt var hon rätt ung - eller ja, inte väldigt egentligen. Samma ålder som Grace hade varit då de träffats. Han kom på sig själv med att rätt ofta göra såna paralleller - men de var inte längre lika kopplade till sorgen. Visst saknade han henne, men han hade snarare funnit sig vid tanken på att hon var borta och istället lärt sig se tillbaka på tiden med henne med glädje istället för bara sorg. Då hon gav honom ett val härmade han henne och höjde själv på ögonbrynen.
"Så jag får inte ens komma med egna förslag?" föreslog han med ett lätt flin.

Chiara fnös fram ett skratt då han härmade henne genom att själv höja på ögonbrynen.
"Nix, det är jag som bestämmer ikväll," förklarade hon rart. Hon kunde inte direkt ta risken att han skulle välja någon låt som... Inte skulle falla henne i smaken. Nu gjorde hon väl nästan lite det samma - men till sitt försvar såg hon inget fel med någon av låtarna som hon lagt fram på bordet som alternativ. Ederel fick snällt finna i saken den här kvällen.
"Kom igen, snälla?" Hon kopplade på sig en så oskuldsfull min som möjligt, såg på honom med sina stora blå ögon och putade något med underläppen. Hon ville inte gå och tjata på någon annan att sjunga med henne, inte när hon redan övertygat sig själv om att Ederel var en fantastisk partner att sjunga en duett med.

Hon verkade veta precis vad hon ville, men hon gjorde det på ett vis som han nästan fann gulligt. Vilket bar upp det hela lite mer, kanske att han fått i sig mer dricka än han trott själv men han ville ändå göra henne tillfreds, eller iaf faktiskt prata lite mer med henne. Vilket han inte verkade få göra utan att sjunga. Han flinade roat och såg på henne, beslöt sig ändå för att göra det - vilket han egentligen lutat åt ifrån början bara att han velat jäklas lite.
"Då är jag så gammal att jag föredrar backstreet boys", svarade han till sist med ett flin, hon skulle väl knappast se honom som gammal på samma vis som han själv gjorde. Kanske han såg ut som några få år äldre än henne, medans han var många gånger äldre än så.

Hon sken upp i ett soligt leende då han gick med på att sjunga med henne. Det var definitivt hennes ledsna hundvalps-blick som gjort susen. Chiara hällde i sig resten av glasets innehåll innan hon ställde ifrån sig det tomma glaset, lättad över att inte längre behöva hålla koll på det för att försäkra sig om att ingen försökte droga henne.
"Då börjar vi med backstreet boys," kvittrade hon förtjust och slog ihop händerna, hoppade ner från pallen för att traska iväg mot scenen. Egentligen var hon inte mycket för att stå i centrum, men det var inte det som karaoke handlade om heller. Det handlade om att slappna av och ha roligt, att glömma vad som hände runt omkring.
"Men vi sjunger definitivt promiscuous efter det!" ropade hon till Ederel för att överrösta sorlet i puben.

Det var tydligt hur glad hon blev, vilket var riktigt roligt att se - någon som blev så genuint glad bara av att han ville sjunga med henne. Om inte annat sporrade det honom lite extra att faktiskt vara henne till lags. Varför skulle han egentligen ens inte göra det, det fanns ingen poäng med att tjöta emot bara för att. Han följde hennes exempel och gick mot scenen, skrattade roat till åt hennes envisa kommentar.
"Det är bra du har drömmar", svarade han med ett brett flin, kanske skulle de senare kunna sjunga en till men han tänkte sig i vilket fall som helst att dem började med en. Han gick efter upp mot scenen, fick pratat med den ansvariga där om låten och så och det dröjde heller inte länge förräns de släpptes upp på scenen.

På hans svar att drömma så verkade det allt som att hon skulle behöva använda sig av hundvalps-minen en gång till, det var värst vad han var envis när det kom till att sjunga en låt. Men Chiara ville i alla fall tro att han skulle ge efter - speciellt om hon hade något att säga till om saken. Man skulle ju kunna tro att hon inte skulle vara så ivrig på att få just honom att sjunga med henne, men från första stund som hon lagt blicken på honom hade hon fått en stark känsla av att han var speciell. Då de fick tillstånd att gå upp på scenen tog hon en av mikrofonerna och fnissade till då musiken började spelas, började snart sjunga orden som hon kunde utan och innan.