Rollspel mellan miaslife och Emma07

- inte riktigt, jag växte upp i en stad som är kanske en timme härifrån så jag har ju ändå bott i närheten sa hon och såg på honom med ett mjukt leende. Han såg verkligen bra ut och hon kunde inte låta bli att känna ett pirr i magen när hon tittade på honom, men hon visste samtidigt inte hur han såg på henne. Skulle han putta bort henne och tro att hon var dum i huvudet om hon försökte kyssa honom, eller skulle han besvara kyssen? Hon log svagt och tog mjukt tag i hans tröja och särade benen lite så att han kunde ställa sig närmre, mellan hennes ben innan hon mjukt lät sina läppar möta hans.

"Jag har varit här i ett par månader nu ungefär bara", sade han uppriktigt, hade visserligen varit här snabbt någon gång som yngre men det kom han knappt ens ihåg. Hans födelsestad - eller ja, där han växt upp de åren han haft ihop med pappan - låg nån timme bort, dit han försökte åka då och då för att ta sig till pappans grav. Då hon drog henne närmare sig blev han förvånad men glad - han tog inte lång tid på sig för att genast besvara kyssen och lägga händerna om hennes höfter istället.

Hon kunde inte låta bli att le av att han besvarade kyssen, annars hade det blivit ganska pinsamt. Hon hoppade lätt ner från fönsterbänken och ställde sig nära honom och fortsatte mjukt kyssen med ena handen på hans bröstkorg. Det kändes bara så rätt och inte alls konstigt på något sätt alls. Som om det var meningen att de skulle träffas och kyssa varandra.

Den här kvällen utvecklades väldigt bra, fick han erkänna. Han log smått emot hennes läppar då hon hoppade ner, drog händerna lätt längs med hennes sidor medans han fortsatte kyssa henne. Det kändes underligt bra att kyssa henne, kanske att spriten hjälpte till med det hela men han skulle då inte ha det minsta emot det i vilket fall som helst.

Hon avslutade försiktigt kyssen och gav honom ett litet leende. Hennes ena vän kom fram och log ursäktande.
- vi måste dra nu Meghan, Claras familj börjar bli orolig och vi lovade att gå med dig hem också eftersom du bor själv sa hon mjukt. Meghan nickade sakta och tog en pappersbit där hon skrev sin adress och sitt mobilnummer som hon gav honom innan hon mjukt kysste hans kind.
- du kan ju komma hem till mig någon gång och säga hej sa hon med ett litet leende innan hon gick ut från lokalen tillsammans med sina tjejkompisar.
En av hans gängkompisar kom fram.
- har du äntligen lyckats skaffa dig en brud? sa han med ett litet flin.

Eduardo såg snabbt emot vännen som kom fram och vände sen tillbaks blicken till Meghan, log lite då han fick lappen.
"Tack. Jag hör av mig", sade han leendes, uppriktigt glad över att hon faktiskt lämnade det - det var det få tjejer som gjorde, de flesta var bara ute efter lite hånglande eller en natt ihop med någon och sen aldrig höras av något igen. Då hans kompis dök upp vände han blicken till honom och flinade direkt.
"Vadå äntligen, jag trodde det bara var du som aldrig lyckades få några brudar", svarade han flinandes.

Han himlade lätt med ögonen.
- jag brukar få med mig en hel del hem faktiskt sa han med ett litet skratt innan han tog en klunk av sin öl.
-

ska vi spola till han kanske kommer hem till henne utan att höra av sig innan för att överaska henne? Kanske att hennes ex är där och han hör dem bråka?

Det kan vi gärna göra, och det låter som en bra plan! Vill du spola?

visst
----

Meghan svalde hårt och såg på sitt ex, tanken var att han skulle flytta ut sina saker men som vanligt så var det mycket bråk. Han menade att hon stulit saker från honom och var förbannad för att han trodde hon hade en ny pojkvän. Han var svartsjuk trots att Meghan många gånger försökt få honom att inse att det var slut.

Eduardo hade till sist bestämt sig för att bara dyka upp hemma hos Meghan, lite bara för att han varit ute och insett att han var i närheten av hennes adress och spontant bestämt sig för att avge en visit. Väl där tyckte han sig höra röster där inifrån, men hade han nu kommit såhär långt så ville han inte gå nu utan knackade på i alla fall.