PRS Lupple och Emma07

Zacharias lyssnade och log lite, han trodde åtminstone han förstod och det stärkte hans åsikt att Benjamin verkade ha ett gott hjärta. Själva hade hans familj aldrig brytt sig nåt större om det - de hade aldrig gillat det. Någon gång hade hans far kommit med påståendet att han inte fick ta hem några "såna fjompar till män" till hans hus, men han hade heller inte brytt sig om att Zach struntat i det och gjort det iallafall. Han hade egentligen inte brytt sig om särskilt mycket sånt, och Zach hade inte brytt sig mycket om hans regler heller. Han log lite emot Benjamin.
"Jag tror jag förstår hur du menar. Och då är du nog långt mer godhjärtad än många andra i din klass", sade han ärligt, han var lite förvåanad men glad över hans svar. Enligt Zach själv spelade det inte någon roll vem man älskade, hade man turen att hitta någon så var det ju bara bra. Han lade huvudet lite på sned.
"Vad föredrar du själv? Om man får lov att fråga förstås", sade han, insåg att det kanske var lite påträngande men han var också väldigt nyfiken.

Benjamin log svagt åt hans ord. Godhjärtad? På riktigt? Han blev lite stolt över vad den andre sagt och log snart större.
"Jag försöker åtminstone." Sa han leendes men slutade ganska snart le över hans nästa fråga.
Han vek undan blicken och rodnade till.
Vad föredrog han? Han antog att Zacharias pratade om hans läggning eller snarare frågade honom om det.
Han fingrade nervöst med burken och såg sig omkring.
Vad skulle han svara? Han var inte ens säker själv- eller var han? Benjamin studerade bordet en kort stund innan han tittade upp mot Zacharias för att tvinga sig att svara. Eller åtminstone säga något och inte ignorera honom.
"Du är allt nyfiken i en strut." Fick han fram och tvingade sig att skratta men blev mer nått slags nervositetsskratt. Hans tanke hade varit att säga något för att köpa sig lite tid och inte verka helt tappad bakom flötet men det där skrattet hade fått honom att verka fånig.
Han försökte finna ett svar, men han ville inte säga att han gillade tjejer för det vore att ljuga men att säga att han gillade killar verkade lika lögnaktigt. Antagligen så var den enda han ljög för sig själv.
" Jag vet inte." Var svaret han tillslut fick fram även om det också lät galet, fånigt. Hur skulle man inte kunna veta? Men samtidigt det enda svaret han kunde säga som inte tvingade honom att ljuga.
"Så vill du ha en drink?" Sa han i hopp om att kunna byta samtalsämne och lyfte upp sin väska till bordet där all hans dricka fanns. Det var ganska mycket mest för att han hade handlat i ren panik inför denna fest utan att riktigt veta vad han ville dricka.

Kanske att han ännu en gång hade frågat fel sak - han skulle själv inte bli så förvånad om det var så. Han fick faktiskt själv erkänna att han till och med kunde vara något ouppfostrad vid såna här tillfällen, och som oftast kom han på sig själv med att säga något olämpligt först efter att orden lämnat hans mun. Han skrattade till lätt av hans första påstående, men han hade en mycket bra poäng med det.
"Jag kan inte annat än att hålla med dig om den saken", svarade Zach med ett flin, han kunde vara lite väl nyfiken för sitt eget bästa. Men det var kanske också en bra egenskap som advokat, att inte dra sig för att ställa alla möjliga sorters frågor. Han vilade blicken på honom och log lite, han tyckte det var förvånansvärt många han mött som inte visste eller inte vågade säga vad de faktiskt gillade. Han ryckte lätt på axlarna.
"Du behöver inte svara om du inte vill. Men vill du det så skulle jag heller aldrig skvallra om nåt", sade han uppriktigt, han hade blivit förvånad med en del folk som dolde det för föräldrar och liknande. Själv hade han aldrig gjort det, men sen var hans familj också lite speciell. Han höjde lite på ögonbrynen då han lyfte upp väskan.
"Hade du planerat att supa hela klassen under bordet?", frågade han retsamt, det var ändå rätt rejält med dricka han tagit med.

Benjamin såg på honom. Glad över hans ord om att han kunde berätta för honom det kändes riktigt bra men han hade inget och berätta.
Han suckade tyst och snurrade ännu en gång på burken. Innan han tittade upp med nyfiken blick.
"Så har du någon pojkvän?" Sa Benjamin frågande och la huvudet lite på snedden och skrattade lågt av hans nästa ord.
" Jag bara handlade. Lite olika saker." Sa han flinande.
"Jag brukar inte festa så ofta. Eller ja fester där man ska ta med egen dricka." Sa han för att förklara tydligare och flinade lätt.

Zach såg på honom och log, glad att han nu nästan verkade mer avslappnad i hans sällskap. Det värmde att någon vågade slappna av där, för borde inte det vara ett tecken på att han litade på Zach? Eller kanske inte litade helt och fullt, men ändå något liknande. Hade förtroende för honom åtminstone.
"Inte för tillfället, men jag är alltid öppen för förslag", sade han med ett snett leende, vände sedan blicken till väskan på bordet igen med höjda ögonbryn.
"Lite?", kommenterade han retsamt, drog ut en flaska för att läsa på den och flinade mot honom.
"Du verkar åtminstone ha valt ganska bra grejer", sade han, alla fester han var på var i princip såna där man fick ta med sig själv. Och var det inte det var det ändå säkrast att ta med det, för bjöds det på annat så var det ganska stor risk att det var hembränt och Zach ville inte tillbringa kvällen på akuten och magpumpas för förgiftning.

Benjamin såg på honom med nyfikna ögon. Han verkade så självklar i sig själv på nått sätt. Öppen för förslag? Vad menade han. Och det var mycket med denna man som gjorde honom nyfiken. Mer nyfiken än han kanske ville erkänna men han ville helt klart lära känna honom bättre.
Han skrattade lågt och såg på honom.
" Det är väl klart. Man kan ju inte dricka annat än det bästa. " Sa han flinande och stirrade på innehållet i väskan.
" Det kommer ta flera år att dricka upp detta.." Poängterade han när det slog honom att han för det mesta köpt ren sprit i olika former och märken.
"Vi kan så inte visa detta för andra. De kommer ju tror att jag är helknäpp." Viskade Benjamin och skrattade lite medan han vinklade bort väskans öppning från 'dansgolvet' till väggen för att dölja vad mycket han köpt.

Zach stämde lätt in i hans skratt, själv brukade han vara rätt lättsinnig utav sig och väldigt ärlig, och han uppskattade att han verkade gå att skämta och prata med utan att han tog illa upp eller något.
"Det klart", sade han roat, en del av sorterna hade han inte ens sett förut men sedan var det också sällan som Zach drack något mycket dyrare - han brukade hålla sig till några av de billigare sorterna som han visste vad de smakade, om man inte blev bjuden på något annat. Men köpte gjorde han det han kände till. Han flinade lite roat åt hans kommentar, för det skulle allt bli en hel del att dricka upp såg det ut som.
"Kanske lär behövas med några år på den här utbildningen", svarade han med lätt höjda ögonbryn, den var känd för att vara en utav de mest prestigefyllda men också svåraste utbildningarna. Ännu en gång skrattade han lätt till, ställde ner flaskan han läst på på bordet igen.
"Det, eller en väldigt tålig alkoholist", retades han med ett litet flin, inte på allvar utan lika lättsinnig som vanligt.

Benjamin skrattade roat och nickade instämmande.
" Du har helt rätt. Det kommer behövas." Flinade han och flinade ännu en gång.
" Jag vet inte vad som är värst men jag vet att en av dem inte är sant." Flinade han och studerade den andre innan han såg på flaskan som numera stod på bordet.
" Så vill ha en drink av det där? " Sa han och pekade.
"Jag har ingen aning om vad det smakar men man kan ju alltid prova. " Flinade han och såg sig omkring lite för att se ifall det fanns några typ av glas där. Pappersmuggar eller platsglas hade räckt gott och väl. Men han kunde inte se några från där han satt och för att hitta dem behövde han antagligen resa sig upp och leta efter det och han var väldigt motvillig till att lämna denna plats. Han ville fortsätta prata med Zacharias.

Zacharias besvarade hans flin med ett flin också från sin sida.
"Det lär det göra om vi ens ska ta oss igenom det", sade han roat, han hade hört nog om den här utbildningen så att det räckte och blev över. Han skrattade till lite av hans ord, vände blicken till honom med lätt höjda ögonbryn.
"Så vilket är du kanske, alkoholist eller helknäpp?", kunde han inte låta bli att fråga lite lätt retsamt, men utan att mena något illa med det. Han fick ju bara passa på att ta chansen när han lade upp det på det där viset. Han flinade lite igen.
"Har du inte? Då måste överklassens fester vara tråkigare än jag trott", sade han roat, nickade lite lätt åt hans fråga som han ställde innan. Han hade haft med sig en liten väska - i drickväg hade han själv bara tagit med sig ett par öl - som han nu sträckte sig efter och tog upp ett par muggar ifrån.
"Regel nummer ett på såna här fester: Ta med egna muggar, det brukar vara bland det första som tar slut om det ens funnits några", sade han med ett leende.

Benjamin log mot honom och la huvudet lätt på snedden.
"Du får en gissning." Sa han med ett mjukt skratt och skakade sedan på huvudet.
"Åh de är fruktansvärt tråkiga. " Sa han ärligt och nickade mot drickan.
"Man blir serverad glas med nått i. Det brukar smaka bra. Och i vissa fall finns det till och med en bar. " Sa han flinade brett.
"Då kan man beställa själv." Sa han och log brett och såg på honom när han sträckte sig efter något och snart fanns två muggar framför dem. Han skrattade till och nickade.
"Det är en bra regel. De borde sätta upp reglerna innan man går på festen." Log han skämtsamt.
"Du får gladeligen berätta resterande regler." Log han och öppnade sedan flaskan för första gången och hällde upp lite till sig och lite till honom.
Benjamin luktade på innehållet, skruvade fast korken igen och smakade.
Det var värre än ölen han hade druckit, han skakade skrattande på huvudet.
"Det var inte gott. Bara dyrt." Sa han ärligt och studerade flaskan och sedan den andre.