Lover Revealed PRS wolfy & Emma07

"Det är en lång historia som jag kan dra för dig en annan gång." Sophie drog en hand genom sitt hår och såg sig omkring. Hon var egentligen inte mycket för fester men hon kunde ju försöka dra nytta av den nu. William verkade inte så misstänksam av sig heller till skillnad från exempelvis Thomas, så hon upplevde att hon inte riktigt på samma sätt behövde tänka igenom det hon sa.
"Vi är ju trots allt på en fest," fortsatte hon, "vi kan ju försöka hålla oss till att prata om något mer muntert."

William såg på henne innan han nickade och log, hon hade väldigt rätt i vad hon sade. De borde definitivt kunna ägna sig åt något roligare än det här samtalsämnet.
"Du har så rätt så", instämde han med ett leende. Han såg sig snabbt omkring och vände sedan återigen blicken till henne.
"Som du säger är vi ju på en fest, så vad skulle du säga om en dans?", frågade han.

Då han bjöd upp henne till dans såg hon något förvånat på honom innan hon höll ut sin hand mot honom.
"Jag skulle inte göra ett så bra intryck på dig om jag sa nej, eller hur?" Sophie lät blicken som hastigast glida över folkmängden, hoppades på att Thomas hade gett sig av. Hade han inte gjort det skulle det förmodligen inte dröja länge förrän han kom och avbröt den trevliga stunden.

William lyssnade på henne och skrattade till.
"Du dansar väl med den du vill?", svarade han, tog hennes hand och drog med sig henne ut på dansgolvet direkt. Det var rätt typiskt honom att vara lite charmig och helt agera efter känslan i stunden. Och hon var söt, så varför inte bjuda upp henne när han hade chansen? Han hade ingen aning om vad framtiden hade att erbjuda, så han passade alltid på istället för att vänta på andra tillfällen. Det var sånt man lärde sig efter en sån uppväxt som han haft.

"Du är den enda som bjudit upp mig," påpekade hon och stack lätt ut tungan, lät honom dra med sig henne ut till dansgolvet. Sophie la armarna om hans nacke innan hon började röra sig i takt till musiken som spelades, vilket råkade vara en lite långsammare låt. Hon hade nog föredragit någon som var mer fartfylld men att fortsätta håll en god min skulle inte vara så svårt.

William skrattade till.
"Sant, men du kunde fortfarande ha nekat mig", sade han envist med ett leende emot henne, lade ungefär samtidigt som henne armarna om hennes midja för att röra sig i takt med henne. Kanske inte den bästa låten att dansa till, men den fick duga iallafall.
"Berätta nåt om dig själv", bad han henne med blicken vilandes på hennes ansikte.

"Var du rädd för att jag skulle neka dig?" Med tanke på att han verkat haka upp sig på det ämnet så tydde det nästan på något i den stilen. Eller så retades hon bara lite med honom. Sophie gav honom en menande blick innan hon för en stund enbart koncentrerade sig på musiken och att rensa huvudet på tråkiga tankar. Hon behövde vara på sin vakt men det skulle inte behöva gå ut över hela hennes humör och kroppsspråk.
"Vad vill du veta?"

William såg något roat på henne, med lite lätt höjda ögonbryn.
"Nej. Varför skulle jag ha varit det?", sade han, det kunde väl tolkas på både som om det inte hade spelat någon roll för honom eller som om han hade lite väl gott självförtroende, men han lät henne se vad hon valde att tro. Från hans sida var det mest för att retas lite. Visserligen hade han inte något dåligt självförtroende direkt, men han var ändå inte riktigt sån som gick och skröt om det. Han såg på henne och lade huvudet lite lätt på sned. Ja, vad var det egentligen han ville veta om henne?
"Jag vet inte. Vad tycker du är viktigast att veta om dig?", frågade han.

Sophie himlade smått med ögonen och skakade på huvudet, tänkte inte göra sig besväret att kommentera den saken något vidare. Då han undrade vad hon ansåg vara det viktigaste att veta om henne ryckte hon på axlarna. Det var väl inte hennes sak att säga: hon trodde nog att alla hennes vänner såg på saken lite olika för alla prioriterade saker olika.
"Jag tycker om att vara hemlighetsfull." Hon blinkade med ena ögat. Hade han ingenting speciellt han ville veta så tänkte hon ta sig friheten att vänta en stund innan hon gav svar.

William lyssnade och log roat ännu en gång. Även om han ännu inte pratat särskilt länge eller mycket med henne verkade hon däremot definitivt som en lite intressant tjej, och han tänkte allt försöka träffa henne lite mer för att lära känna henne. Om inte annat så var han nyfiken på hur hon hade hamnat här.
"Eller tråkig, det beror väl på hur man ser på saken", frågade han retsamt, med en glad och nästan glittrande glimt i ögat.