Dumbledores Dilemma [SV]

28 nov, 2011 16:36

jätt esuper mega awesome bra

---

Kärlek till alla!

28 nov, 2011 23:18

den var bra du är duktig babe

---

10 dec, 2011 17:01

^ahahahahaha, I remember the times.....

10 dec, 2011 17:06

10 dec, 2011 17:08

^Kolla in tråden Får jag chans på någon? av childhoodlight

10 dec, 2011 17:36

10 dec, 2011 17:37

Kapitel 3!


Allt var återigen knäpptyst. Albus tittade omkring sig på alla elever.

-Ja, har ni något att säga, frågade han lite blygt.

Då började några elever fnissa svagt, särskilt en liten rödhårig pojke. Pojken tittade på en annan elev, vars lugg dolde något egendomligt. Först förstod han inte vad det var, men sedan gick det upp ett ljus för honom. Harry Potter! Pojken som överlevde! Det var ett ärr den mörka luggen dolde.

-Men, det kan inte vara sant! Harry Potter! Vilken ära att få träffa er.

Pojken rodnade lite, men svarade sedan artigt.

-Detsamma om er, professorn.

-Åh! Kalla mig Albus, för guds skull pojk.

Några av de andra eleverna såg väldigt avundsjuka ut vid vetskapen om att deras nye rektor ville bli kallad Albus av en speciell elev.

Plötsligt slog det honom att en rejäl festmåltid väntade på dem. När han kände efter var han riktigt hungrig, vilket inte var så konstigt med tanke på allt han gått igenom samma dag.

-Jahapp! Ska vi äta då? Jag är nog inte en ende i det här rummet som är hungrig...

Han började resa sig upp med stor möda, men lade sig sedan ner i sängen igen.

-Och vad var allt det där fnissandet om, frågade han med ena ögonbrynet höjt.

Några elever tittade åter igen på varandra, och sedan svarade den rödhårige pojken:

-Du förstår, proffesorn, alla vet redan vem du är. Det första som nådde våra öron efter din ankomst var professor McGonnagall's skrik. ”Albus, Albus! Åh! Lever han? Vilken hemsk start som rektor!”

Alla elever skrattade glatt, och Hagrid, skogsvaktaren, kunde inte dölja det lilla ryckandet i mungipan. Den enda som inte deltog i munterheten var Minerva, som stod och surade i ett hörn.

Efter endast tio minuter hade de alla tagit sig in i stora salen och festade på pudding, pumpajuice och underbara kycklingklubbor.
Så slog Dumbledore på sitt glas med sin sked för att få allas uppmärksamhet.

-Kära vänner, dags att gå och lägga sig, imorgon är en stor dag. Varför? Det får ni se i nästa kapitel...


P.S Tumma gärna upp om ni gillar det D.S

10 dec, 2011 17:38

Detta inlägg ändrades senast 2011-12-10 kl. 18:10
Antal ändringar: 2

10 dec, 2011 17:39

jätte bra

---

Kärlek till alla!

10 dec, 2011 19:21