Ginerva2003 & Medi

"För att hög feber är farligt. Du måste ha tillsyn. DU är 20 år men är som ett barn." Han såg på henne och satte henne på sängen.
"Lyssna på vad jag säger. utan att du blir arg, fräser eller något. " Han såg in i hennes ögon.
"WMin lillebror dog när jag var ung. Han dog av hög feber. han var hemma." Han såg allvarlig ut och släppte henne.
"Vill du dö Sara?"

"Jag beter mig inte alls som ett barn jag är bara envis och vet vad jag vill" sa hon.
"Jag tänker inte lova något" sa hon envist. Hon blev rätt förvånad.
"Oj jag beklagar" sa hon förvånat.
"Nej det vill jag inte men jag tror det kommer gå bra jag tror inte att det skulle hända något jag är bra på att ta hand om mig själv" sa hon.

Alex suckade tungt.
"Man orkar inte dricka om man är så sjuk. men du verkar bara rymma så gå. Jag få ta skiten."
Han flyttade sig och låste sedan upp dörren.
"Men jag får sparken om du dör sen."
Lyéx log svagt och smekte hennes kind.
"Alex ä så söt eller hur? Han vill bara dig väl och du ä så arg? Sara så är man väl inte?" Han kyysste hennes kind och såg sedan mot dörren.
"Gå om du vill. Jag följer ändå med dig och det vet du." Han hade sina vanliga kläder och han smekte henne ömt.

Hon ville inte att han skulle få problem.
”Förlåt” sa hon och såg på honom. Nu förstod hon vad hennes handlingar kunde få för konsekvenser.
Hon tittade på Lyéx. Hon skakade på huvudet han var ju inte sött eller? Hon ville inte att han skulle få problem. Hon älskade kyssen på kinden.
”Jag tror jag är kvar lite till” viskade hon. Han var rätt trött.

Alex såg på henne och drog handen genom håret och suckade.
"Tjejer." Han log svagt.
"Jag hämtar lite läsk så kan du se film. Du har folk som passar upp på dig. Det är väl det bästa?" Han försvann och kom sedan in med en flaska med cola och räckte över den och räckte över några alvedoner.
"Och så vill jag att du tar dessa. Det ska få ner febern. De är starkare än de från apoteket." Han log svagt igen.

Han var rätt snygg när han drog handen genom håret på det där sättet.
”Vad menar du med det” sa hon surt. Hon tyckte inte om när han sa Tjejer det gjorde henne irriterad som bara den.
”Ja det är sant men ändå” sa hon. Hon ville inte ta tabletterna men hon ville ju ändå bli frisk. Om hon blir frisk skulle hon få gå hem och då skulle hon slipa det här stället.
”Okej jag ska ta Alvedon” sa hon.

Han skrattade bara mjukt och nickade.
"Ring så kommer vi så fort vi kan." Han lämnade sedan rummet efter att ha sett tll att hon inte skulle smita.

Lyéx såg efter honom och lade huvudet på sned.
"Jag trodde du ville hem." Han såg sedan på henne.
"Vill du inte ta dig hem? jag kan hjälpa dig på det bästa sättet." Han log när han såg colan och lade huvude frågande på sned.
"Gillar du honom eller?"

Hon hade lite känslor för honom men hon gillade ju Lyéx mer.
”Jo men jag är lite för trött för det just idag” sa hon och gäspade.
”Vi kan kanske prova imorgon istället” sa hon.
”Ehe nej det gör jag inte” sa hon och blev röd.
Hon tog tabletterna till colan.

Hennes mamma var väldigt orolig för sin dotter så nu när hon och hennes man hade kommit hem så skulle dom besöka sin dotter på sjukhuset.

Lyéx flinade bara och såg på henne.
"Som du vill jag trodde du var förtjust i honom bara." Han såg sedan på henne och lade huvudet på sned.
"Du verkar friskare men du kanske ska vila dig lite." Han log och smekte hennes kind med en sval hand och såg in i hennes ögon.
"Sara vart skulle dina förldrar egentligen? Skulle de resa till frankrike eller var det inte något sådant?" Han kunde höra hur hennes hjärta slog. Om han kunde.... Han skakade på huvudet.

”Lyéx Jag älskar dig väldigt mycket inte honom” sa hon och ställde sig upp. Hon kysste honom.
”Så det är inte honom jag gillar kom i håg det” sa hon.
”Ja men hade du kanat bärets om det roligaste du varit med om” frågade hon och la sig i sängen.
”Nej dom åkte till Tyskland” sa hon. Hon inspekterade han ansikte.