Rollspelare & Wolfy prs

Jason kysste lätt hennes handrygg och fortsatte gå. Han kunde inte riktigt sluta le åt hennes små ord, allt hon gjorde och sa var som magi för honom. Hon hade honom verkligen.
"Vad vill du göra nu?" log han bara och granskade henne lite snabbt. Han bet sig på läppen för att sluta le som en idiot.

Leah öppnade munnen för att föreslå att de kunde lämna köpcentrumet och bara köra runt någonstans, men hennes blick fastnade på ett kattkafé. Hon hade hört talas om såna men aldrig förstått att det fanns ett här. Hon skyndade sig iväg mot kaféet och satte sig ner på golvet vid en vit katt. Hon lyfte upp den lilla pälsbollen och lutade sin kind mot dens huvud, log för sig själv då hon hörde det svaga spinnandet den gav ifrån sig.

Jason rynkade på pannan och började skratta. Han gick efter henne och höjde ena ögonbrynet.
"Vi kan fika?" föreslog han och kollade på Leah med ett leende på läpparna, han gillade verkligen hur lycklig hon såg ut att vara. Han bet sig på läppen och gäspade lite.

”Mm,” nickade Leah och tittade upp på Jason med stora ögon innan hon reste sig upp. Katten hade hon fortfarande i famnen. ”Jag vill ha varm choklad,” bad hon efter att ha tagit en titt på vad man kunde beställa.

"Inget att äta?" undrade han och kollade på henne en stund. Han log svagt och klappade lätt katten men drog tillbaka sin hand då den fräste åt honom. "Jag gillar inte katten." mumlade han och tog ett steg ifrån Leah.

”Inte hungrig.” Det var sällan hon kände sig hungrig nu för tiden. Hon försökte inte direkt svälta sig själv men hon kände sig helt enkelt inte sugen på mat så ofta. Med ett skratt släppte hon försiktigt ner katten på golvet innan hon tog Jasons hand i sin igen. ”Vi kan köpa något med till bilen istället.”

Jason drog henne intill sig och la istället armarna om henne utan att släppa hennes hand. Han kysste lätt hennes axel och skakade på huvudet.
"Du gillar katterna, vi är med katterna då. Man kan väl köpa katterna här eller?" sade han och granskade deras meny, ville inte riktigt ha något.

”Jag gillar dig också, ditt sällskap räcker gott och väl,” försäkrade hon honom, ”vi ska inte köpa någon katt, Jason.” Hon tyckte visserligen att katten var söt men varenda djur hon gosade med skulle de ju inte kunna ta med sig heller.

"Är du säker på att du inte vill ha en katt? Jag kommer inte vara hemma varje dag, Leah... Det kan bli ensamt." mumlade han och lutade sin haka mot hennes huvud. Han höll om henne hårt och slöt ögonen. Han önskade att alla hans dagar kunde läggas på henne men han visste bättre.

”Jag klarar mig.” Det var åtminstone vad hon ville tro att hon skulle göra. Att Jason inte skulle vara hemma varje dag hade hon räknat ut, men nu när han hade sagt det högt så kändes det genast lite värre. Han var den enda, om man bortsåg från Philip, hon kom överens med. Vad skulle hon ta sig till dockan inte var där? Det behövde hon i och för sig inte oroa sig för nu. Istället besvarade hon kramade och lutade sin kind mot hans bröstkorg. Det här kändes bra och tryggt.