The Hunger Games (Roll)

Jag vågar titta upp lite. Ingen, iallafall inte den ena karriäristen, tänker döda mig. Jag reser mig snabbt upp. Konstant försöpker jag att låta som en karriärist.
"Jag är." svarar jag och tar fram en kniv. Jag ser en ödla i en buske och går fram några steg innan jag kastar kniven som landar rakt i den.
"Så.. Det är min mat..."

Meia grimaserade och öppnade sin väska. Hon plockade upp några av de ätbara rötterna som faktiskt var goda och stoppade in dem i munnen.
-Det där verkar inte direkt gott... sa hon och nickade mot ödlan.

Sebastian blundar och märker att han bara är så trött. Han har inte sovit sedan han kommit hit. Å andra sidan är han hungrig också. Han tittar slött på de andra två och skakar på huvudet, går in i ymningshornet och letar fram en konservburk med soppa i. Därefter går han fram till den glödande brasan och får igång den igen, sätter burken på elden och väntar på att den ska blir varm.

Meia sätter sig vid brasan.
-Du Seb... Var är de andra karriäristerna egentligen? frågade hon och tuggade på en handfull blad.

Jag låstas inte om vad hon säger och skär av svansen och halsen av ödlan. När jag sätter mig ner vid elden greppar jag närmaste pinne och gör den vass. Jag sticker den igenom ödlan och börjar grilla den. Jag tittar försiktigt upp då och då.

-Du vet att du inte behöver äta det där, va? sa Meia och hällde ut mängder av de ätbara växter som hon hade samlat ihop.
-Plus att det finns knserver och sånt. sa hon och nickade in i ymnighetshornet.

Sebastian tar av den varma burken från elden, sticker kniven i den och försöker få upp ett lock av något slag. Eftersom han inte hade någon sked så drack han helt enkelt soppan försiktigt direkt ur konservburken.
"De andra... Är döda. Bortsett från de från distrikt fyra, jag är inte säker på vart de är, Matt var väl här för ett tag sedan," svarar Sebastian och ser misstänksamt på Matthew.
"Äsh, jag går och lägger mig nu," muttrar Seb och ställer sig upp efter att han ätit klart. Han hämtar en sovsäck och stampar vidare in i det sneda lilla tältet.

Meia rycker på axlarna.
-Kanske ändå bättre att bli av med så stora motståndare, även om de var i samma lag. sa hon, lite för att muntra upp Seb. Det verkar knappast hjälpa.
-Jag kan vakta. säger hon och öppnar en egen konservburk.

(haha, känns som att det var jag och dillen99 som höll igång tråden XD)

((ja det känns så! Men dem här skriver bra dem oxå! Så heja på! ))