PRS Medi & Vidomina

Ruby gick fram till Alexander och lyffte upp honom och kramade om sin son.
"Jag är inte arg på Alice. Jag skulle gjort samma sak. hon var säkert rädd att vi skulle hata henne." Ruby log mjukt och såg på Caspian.
"Jag hatar henne inte. gör du?" Hon vände sig mot Maria och satte sig vid maten igen.
"Ska vi äta vidare?" Hon såg på Jules.
"Och du tar hand om henne imorgon. Hantera Sherman."

Caspian funderade vad han skulle svara Ruby. "Nej, jag hatar henne inte, hon rår inte för vem hon är.", sa han och mötte Rubys blick. Jules hade lugnat Lisa och satt henne ner i bädden igen. Han satte sig vid bordet. "javisst, vi äter mer.", sa han och hällde upp något som liknade vin i ett glas.
Han tittade på Mary. "Ja, se till att Alice har det bra imorgon.", sa Mary och kramade sin mans hand. Han kramade den tillbaka. "Ja, jag fixar det.", sa han lugnande och log sedan. Han tittade på Ruby och sedan på maten igen.
"Vi kommer förbi med Lisa imorgon innan jobbet,", sa Jules och tog en tugga av maten.

Ruby log och såg ner på Alexander.
"Jag älskar dig så mycket Caspian." Hon tog upp hans hand och kysste den och smekte Alexanders knubbiga hand och matade honom lite.
"Det låter som en bra ide. Jag kanske läser imorgon men Lisa är välkommen varje dag." Hon log och åt upp.
"Gott som vanligt." Hon såg på Caspian och log.
"Ska vi gå hem?"

"Jag älskar dig också", svarade Caspian Ruby och kramade om hennes hand. "Ja, vi går hem.", sa han sedan då Ruby föreslagit att de skulle gå hem igen. Han ställde sig upp och plockade undan tallriken, påväg att ta med den till diskbänken. "Nej, nej nej, stopp!", sa Mary och reste sig upp hastigt. "Ni är gäster, Jag sköter disken. Sitt ner, Caspian.". Mary sträckte sig efter hans tallrik som ho staplade på Jules och hennes egen som alla hade ätit klart. Sedan tog hon med sig de in i köket och lade de på bänken intill diskhon. När hon kom tillbaka för att hämta resten av det använda porslinet gick hon fram till Lisa som hade börjat gråta. "Men åh, vännen, hade du också velat äta vuxenmat?". Hon plockade upp henne från bädden och satte henne vid sin midja med ett grepp. "Jag får ge dig lite barnmat istället, tror jag!", sa Mary och slevade från maten som Alex tidigare ätit från. Lisa blev genast lugnare.
Jules skrattade och kollade på de.
"Så trevligt det var, tack för att ni kom. Och så bra du är med Alice, Ruby. Skönt att höra att hon sover.", sa han och såg på Ruby.
Caspian gick sedan från bordet in till hallen och började ta på sig ytterkläderna. "Tack för att vi fick komma."

Ruby log bara mjukt och lekte med Alex hår och såg på Lisa och sträckte ut tungan och log.
"Åh det var inget. Jag är bra med barn så det var inget." Hon reste sig och vinkade.
"Syns i morgon och låt inte Alice rymma dom jag gjorde." Hon tog på sig skorna och öppnade dörren.
"Sov gott på er och kom över om det är något...." Hon tog Caspians hand med sin lediga och gick ut från huset.
"Ska du vara med i morgon?" Hon hörde Alex jollra och skrattade när hon kände han dra i håret.

När Ruby och Caspian hade gått pustade Mary ut. Mest bara för att hon var trött. Det hade varit trevligt med en middag i gott sällskap, men imorgon var en ny dag och hon oroade sig lite för Alice.
Mary tänkte på Ruby medan hon stod i köket för att plocka undan efter festligheterna. Hon tänkte på första gången hon träffat henne och komihåg hur lika rädd hon varit. Men det hade blivit så bra för henne. Ruby hade en fantastisk familj. Mary log lite och intalade sig att allt skulle ordna sig för Alice också.
Dessutom hade hon två vampyrer på sin sida som väntade på henne ovanför vattenytan. "Jules, jag går ock ser efter Alice. Gå och lägg Lisa så kommer jag sedan.".
Jules steg upp och plockade upp Lisa som suttit i barnstolen. Han tog med henne till sitt och Marys sovrum och försvann. Mary torkade av sig händerna på en diskhandduk och lämnade sedan köket för att leta upp Alice. "Alice?". Hon knackade på sovrumsdörren.

Alice svarade inte utan låg och sov med tunga andetag och hennes ansikte såg fridfullt ut. Sömntabletten hon fått av Ruby gjorde sin sak. Hennes röda hår låg utbredd över kudden och hon såg så lugn ut.

"Älskling kan du ta Alexander en stund?" Ruby tog av sig skorna och såg på sin make
"Vem är det som ska märka Alexander?"

Mary stack in huvudet i sovrummet och kikade på Alice. När hon insåg att hon sov djupt backade hon och stängde dörren, försiktigt, försiktigt för att inte väcka henne och gick till sovrummet för att lägga sig med Lisa och Jules. Hon lade sig i sängen och verkade somna direkt.

Caspian gick fram till Ruby och plockade henne från henne. "Kom här, du!", sa han och kittlade Alex så att han skrattade. Han tog med honom in i huset och satte sig ner med honom i kökssoffan för att ta av honom ytterkläder. "Antingen är det jag, eller så är det den där nya, jag tror hon heter Mia.". Caspian drog av Alexander hans huvudbonad och störd honom över huvudet. Tänkte å hur ont det skulle göra för honom att bli märkt. "Det kommer att gå bra..", viskade Caspian till sin son och log. "Bäst vi går och lägger oss nu, vi ska upp så tidigt imorgon. Hur ser din dag ut imorgon, Ruby?"

"Hur kommer det sig att det kan komma nya personer till staden? Man får inte ha för många barn och vi tar inte in så många." Hon log och gick mot honom och log.
"Jag ska vara med under märkningen så blir det bra. Han kanske blir sur men det kommer bli bra om vi är där." Hon smekte sin son och log.
" Ja jag ska sy kläder till en kund och vara en hemmafru och barnvakt." Hon log och tog hans hand.
"Glöm inte din lunch för annars kommer Alexander komma och säga till dig."

"Mia är inte ny i staden, bara på jobbet. Hon gick nyss klart sin utbildning.", förklarade Caspian och sneglade på Ruby när hon närmade sig. "Det blir bra", svarade Caspian när Ruby berättade att hon kunde vara med. Hon tittade på henne när hon berättade om sin dag. "Låter kul", sa han skämtsamt och plockade upp honom.
"Kom, vi går och lägger oss nu. Ja, jag ska inte glömma lunchen."
Han gick upp på övervåningen till sovrummet och lade Alexander i hans spjälsäng i samma rum som deras. "Godnatt.". Caspian pussade honom i pannan och gick sedan till sängen för att lägga sig. Han somnade snabbt,