The cold in our bodies [PRS]

Hon hade lagt Alice huvud i sitt knä och tvingade i Alice vattnet. Men Alice vaknade inte.
"Ivan hon sover uppe i kväll. Så någon kan hålla ett öga på henne." Sa hon och såg på Rion.
"Hjälper du mig?" Frågade hon.

Rion såg osäker ut. Han tittade från Ivan till Alice.
"Ja, om du tror att jag kan hjälpa.", sa han i ett andetag och vilade händerna bekymrat i byxfickorna.

"Det är inte fint för en dam att bära unga damer." Sa hon och smekte en hårslinga ur Alices ansikte.
"Jag ska se till att det finns ett rum." Sa hon och suckade.
"Hon är mycket intressant. Jag vill veta mer om henne. men jag kan inte bita henne nu..."

Rion fnittrade åt Cecilias ord och böjde sig ner för att plocka upp Alice i sina armar. "Jag tar med dig till ditt rum, Alice.", sa Rion och började gå iväg med henne. Leo gick efter. "Edgar, visa Alice till hennes nya rum." Edgar svarade inte Ivan, utan vände på klacken och gick före vampyrerna för att leda de ut från matsalen och vidare mot rummet Alice skulle få.

Cecilia reste sig och gick tillbaka till Ivan och såg på honom.
"Hon doftar så sött. Vart tror du hon kommer ifrån? Tror du hon kan andra saker?" Hon såg efter Rion.

"Jag vet inte. Vad tror du?" Han masserade pannan med sin hand. Hela situationen gjorde honom trött i huvudet. "Det kanske är bäst att vi avrundar den här middagen.", funderade han och svepte det sista i sitt vinglas.

Hon gjorde det samma och log ömt mot honom.
"Förlåt min vän. Det kanske blev för mycket. Men jag vill gärna ta en titt på henne imorgon. Ställa henne frågor. Har hon blivit undersökt tror du? Leo var du läkarkunnig?" Frågade hon ömt.

"Leo gick iväg med Rion och Alice.", förklarade Ivan och nickade åt det håll som de försvann.
"Läkarkunning.. tja, det vet jag inte. Men häxan, som Maurice nämnde, det kanske är värt att ta ett snack med henne om symbolen? Hon kanske kan berätta något för oss?"

Hon såg på honom och nickade. Såg sedan på Maurice och log.
"Du tror Alice är dåliga nyheter? Tänk om hennes blod är det sötaste som finns?" Frågade hon.

"Jag vet inte det.", sa Maurice och lade omsorgsfullt besticken på tallriken efter att han hade ätit klart av maten.
"Kanske. Kanske inte. Det där tecknet.. det känns som ett gammalt minne. Men jag kan inte placera det bara.", sa han enkelt och tittade upp på Cecilia. "Och du verkar ha en god hand om Alice. Hon påverkar dig med."