[PRS] Theida & yehet

Anthony sväljer sina popcorn medan han skakar på huvudet.
"Är jag väl inte alls?" gnäller sjuttonåringen och tittar med stora ögon på sin äldre vän. "Men om jag skulle be dig, skulle du gå och göra det? Gå och köpa mer popcorn mitt i filmen?"

"Är du visst" Säger Ray emot med ett litet leende. Han kollar på Anthony och funderar ett litet tag. "Det beror på. Om du ber snällt så, kanske" Säger han.

Anthony ler nöjt mot sin vän och nickar glatt på huvudet.
"Det är jag verkligen inte," säger han. "Se där, du kan vara en gentleman när du vill vara det," sjuttonåringen vickar på sina ögonbryn mot Ray med ett leende på läpparna.

"Sluta ljug, du vet själv att du är det. Du vågar bara inte erkänna" Retas Ray.
Han rätar lite på ryggen "Japp, nu har jag blivit en gentleman då" Skämtar han.

"Nej, varför tycker du att jag är en femåring?" frågar Anthony med en gäspning, och sträcker på sin rygg. "Se, jag smittar av mig," skämtar den längre och ställer sig upp från den lilla soffan när de öppnar till biosalongen. "Lets go,"

"Men du är ju exakt som en" Säger han och ställer sig upp. Ray kollar upp mot Anthony "Förutom längden kanske...". Han följer efter Anthony in i biosalongen och sätter sig ned bredvid honom.

"Vadå jag är exakt som en? Det är jag ju inte alls de," muttrar Anthony och skakar på huvudet åt Ray. "Speciellt inte längden, har du sett en enda femåring som är över 180?" undrar han och slänger in ett popcorn i sin mun.

Ray suckar åt Anthony, han orkade inte diskutera det mer.
"Tänk om jag har det då. Alltså sett en femåring över 180" Säger han med ett litet flin och snor ännu ett popcorn av Anthony.

"Jag tror inte på det," påpekar Anthony och lipar mot Ray. "Men om du nu har stött på en, kanske du har rätt i alla fall,"

"Men, jag har ju faktiskt sett dig. Och du är ju en femåring som är över 180!" skämtar han med ett litet leende.